Visa inlägg taggade med 'saari'
Nikonistens sommartykydag på Gubbgrund
Alltid i mellanåt tar Nikonisten hela personalen med på tykydag. Senast var det istider. Nu bar det av med lektrissparkbrä till Gubbgrund i Gerby. Eller sparkbrädan fick nog krama några alar under vistelsen, eftersom Gubbgrund är en holme. Det tog lite över 15 minuter att lektrissparka från Brånx till färjan
Färjan i sej själv är en trevlig upplevelse. Tror att många pojkar gillar den. I dag köpte jag sock inte något från TaxFreen, eftersom de inta hade laktritspipor
Stigen till stugan är lite trollsk och spännande
Framme, efter säkert över 50 meter skogsvandring, känner man havsluften filtrera bort alla gråbopollen i luftrören. Här kan man grilla själv om man inte litar på kocken, eller annars bara vill själv.
Juuso Ahola, en av ägarna, väntar ivrigt på att få bro till fastlandet. Inte för att han vill bli av med färjan, utan mera av logistiska orsaker. Varje dag skall han köra ner till båten vatten och annan dryckenskap. Sen båtar han till Gubbgrundsbryggan för att lasta av och med modern mjölkkärra forsla allt till restaurangen. I och med brobygget skulle han fixa vattenledning och kloak. Bron borde finnas med i stadsbudgeten 2024. Tills det får han kärra på. Bra för konditionen tycker Juuso, men tar mycket tid. Den tiden kunde användas vettigare.
Lunchmenyn innehöll balnd annat grillmat, men eftersom Nikonisten inte äter sådant, blev det laxsoppa med rågbröd å en kalja.
Soppan var så god att det blev nog att snålas efter encore. I gott sällskap smakar också maten godare.
Från Gubbgrundet är det fin utsikt och många båtar att spana på
Eftersom Nikonisten var snål på soppan var han också bland de första kunderna på plats när de öppnade. Efter en halvtimme var det redan lite rusning på gång. Träffade också gamla bekanta osm inte sett på över 40 år.
Det ordnas också konserter med kända artister i tältet bredvid stugan. Tyckte mej se Edu Kettunens affisch på väggen. VAr en gång här och lyssnade på Samae Koskinen.
Mera tykydagar åt Nikonisten!
Wasa Sångargille - vilken konsert!
Alltid i mellanåt blir Nikonisten stum. Wasa Sångargille levererade en präktig konsert, som i alla avseenden var unik. Då man tänker på manskörer kopplar man ofta till fosterländska melodiska forten, där basarna får mjällen att rymma.
Har dock aldrig varit med om när en manskör framför visor och sånger med lätta toner och finfina nyanser. Men å andra sidan är jag ju ännu ganska ung, så ...
Kunde du tänka dej att en manskör skulle framföra Markus 'Månskensbonden' Bergfors' Nattfilen eller KAJs Vems pojk e do?
Skall överlåta profssen att recencera, tyckte jag skymtade Pelle Jansson i bänkraden. Nikonisten får försöka förmdela stämningen med några bilder.
Förutom gästande artiserna hade kören handplockat solister från eget led. På bilden Rolf Nordman och Niklas Björkman i Kari Kuusamos 'Jorden är en by' (arr Robert Sund)
Som det brukar så var nästan alla stolarna upptagna. Nu börjar det verkligen kännas som om vi återgår till tiden före pandemin
Kören var finslipad. Som fd körsångare i tre manskörer, skulle jag nog ha valt att stiga åt sidan för denna konsert, nyanserna!
Magnus Lervik agerade solist i Månskensbondens 'Nattfilen' (arr Mikael Svarvar)
Stefan Wikman har varit körens dirigent sedan början av 80 -talet. Han vet hur man trimmar 'pojkarna'
Rickard Eklund, gästande solist i hans egen låt 'Finland' (arr Mikael Svarvar)
Karl-Magnus Stenström är en återkommande solist ur de egna leden, här i Olle Ljungströms 'Jag och min far' (arr Mikael Svarvar)
Wasa Sångargille öppnande nog med manskörstradition, Uno Morings 'Österbotten'. Publiken också höra Alexander Slottes 'Slumrande toner' (arr Robert Sund). Solisterna var Dan Häggbloom och Lars Ola Liavåg.
Josefin Sirén i sin låt 'Säg va do vil', 'I vårens skära dag' samt i 'Klöver Åtton'
Petter Näse framförde egna låtar samt ackompanjerade i många.
Alltsomallt en härligt annorlunda vårkonsert - undrar vad 'pojkarna' hittar på näst? Bra med temakonserter.
Mera bilder kan du hitta i WEBFOTOALBUMET!
Nikonistens tykydag på Gubbgrund
Alltid i mellanåt tar sej Nikonisten en tykydag. Har hört att många arbetsplatser ordnar sådana. Så varför inte ordna en. Vädret kunde inte ha varit bättre. Solen sken och nästan ingen blåst! Så packa kameraväskan och nosen mot Gubbgrund i Gerby.
Mycket folk ute på isen, alla parkeringsplatser var fullsatta, både vid Gubbgrundet och Gerby båthamn. Från båthamnen fanns det uppplogad väg till Gubbgrundet.
Huvadå - skulle inte vilja vara varken chaufför eller passagerare, men en trevlig och uppskattad idé
Folk kom och gick hela tiden. Längs isvägen körde bilar, kanske på väg till Jannes Salon eller till skäristugan.
På restaurangens terass (Saaristoravintola Ukkokari) grillade Juuso Ahola korv på löpande band. Inne i restraurangen kunde man beställa varm soppa, pizza, hamburgare och annan hälsokost.
Nikonistens val var varken överraskande eller kreativt, men korven var god med senap och rostad lök
Trevligt att det finns en pausplats på passligt gångavstånd. Barnens favoritdryck var inte kakao, utan inte heller överraskande, Trip.
En härlig liten utfärd innan vardagen tar över. Det blev ännu en tur till Klobbskat före hemresan.
Hösttorg i Brånx
Alltid i mellanåt kan inte NIkonisten vara på flera ställen vid samma tidpunkt. Det blir att priorisera. Dottern kom på besök med sonen Alex. Han är en verklig Brandman Sam fan, så klart det blev ett besök till torget i Brånx.
Brändö höstevenemang brukar ha ganska fiskig betoning, I år inföll dock torgdagen på samma dag som fiskmarknaden vid inre hamnen. Så blidde det ingen fiskhandel i år, men trogna säljare ställde upp i det härliga höstvädret.
Brändö stadsdelsförening - Palosaaren asukasyhdistys ställer envist upp minst tre gånger i året och ordnar lokalfest på det fina torget.
Brändös egen borgmästare Heimo Hokkanen ställer troget upp till alla evenemang. Heimo är en tvättäkta Brändöbo.
Några säljare ställde upp och sålde både bakverk och loppisprylar - det hör till att man prutar på allt :)
Vad vore en häppening utan grillkorv?
Loppis på gång
Dragsnäsbäcks frivilliga brandkår ställer upp varje gång. Vilken härlig upplevelse för barnen att få kolla en riktig brandbil. Det fanns ganska många 'brandman Sam' som ville sätta sig vid ratten. En riktig Brandman Sam satte på ded blåa varningslamporna - och känn den förtjusning hos barnen ...
Lyckofontänen 'Havsvinden' är alltid välbesökt. Du kan få din önskan uppfylld genom att slänga en slant i vattnet.
Sedlar är bättre att ge direkt till föreningen, de mår inte bra av vattnet.
Naturen bjöd på otroligt fina höstliga färger. Nu bara att ta sikte på jultorget. Tiden dyker upp på FB sidorna.
Ny färjförbindelse lockar till relax
Alltid i mellanåt landar Nikonisten (som de sko säga i Sverige) på helt nya ställen. Trots att Nikonisten bott länge i Vasa, har det aldrig blivit nå besök till Gubbgrund (Ukkokari).
En orsak är, att det finns lite vatten mellan fastlandet och grundet (ca 16 m på längden) en annan orsak är att Nikonisten simmar lika bra som en hovtång.
Men nu har innehavarna och drivkraferna av nybyggda skärgårdsrestaurangen (Marko Latvala och Jukka ’Juuso’ Ahola) byggt en lokalfärja mellan ön och riket. Tyvärr ännu utan Tax Free.
Tidigare fanns på ön en sommarstuga och bastu.
Restaurangen är öppen året runt. Lämpligt ställe för både firma- och privatfester. På sommaren kan man komma dit med båt eller lokalfärjan och vintertid med skidor, snöskoter eller bil.
Love Boat 'Eukko' tar besökarna från 'riket' till 'holmen' Gubbgrund. Eukko -namnet blev framröstat. Kanske med en liten koppling till när man lägger ut nät. Ukko soutaa men Eukko håller i taktpinnen. I vissa fall ännu hemmavid?
Passlit inför Nikonistens besök giggade Samae Koskinen på terassen. Honom fotade Nikonisten i mars 2019 på Ritz, då som helt okänd artist. Nu spelas hans låtar hela tiden på radion. Samae kör med ganska enkla låtar med jordnära texter. Men så gör också många andra artister. Man Samae har faktiskt en närkontakt med publiken. Inte alls allsång på Skansen - utan snarare, hej vi e nästan grannar feeling
Samaes musik är mysigt rullande med jordnära texter. Han sjunger om mormor, sol, dopamin, vänner och öl med glimten i ögat. Precis lämpligt på en solig och varm julikväll.
Företagarandan på Gubbgrundet är kännbar och nära dej. Ägarna (med familj) är närvarande. Juuso uppmärksammade de flesta kunderna personligen.
I ett skede satte han sej ner bland publiken.
Nikonisten anar och gissar, att den Marko Latvala som står bakom disken, kunde vara trummis i Elonkerjuu?
Det känns så härligt att musiken/kulturen/människorna kan mötas igen - herrlit!
Samae Koskinen avslutar en fin gig på Ukkokari Saaristolaisravintola för första gången ever!
Denna utfärd till Gubbgrundet var superlyckat. Regnet skickades i god tid vidare och naturen bjöd på härligt väder (tyckte inte de bromsarna jag klistrade fast i fönstren)
Gubbgrundet i Gerby hamnar nog på 'do it again' listan.
Grattis kulturambassadören!
Alltid i mellanåt får Nikonisten äran att gratulera någn i sin vänkrets. Nu var det dags att gratulera kulturambassadören Henrik 'Henkka' Fågelbärj till Vasa stads pris 'Årets kulturgärning'. Övriga pristagare är Matts Andersén (känd för allt jobb han gjort för Meteorian samt Vähäkyrö-Seura för arbetet för kultur och lokalhistoria. Grattis till alla tre!
Nikonisten kommer i håg Henkka från 80-talet då han otaliga gånger kollade boarding passet på Vasa flygstation. Efter det har vi träffat varandra i många sammanhang. Han har gett otaligt många resetips, i synnerhet inför Nikonistens Norgeresor, allt från Lofoten, Nordkapp och Kirkenes inklusive Grense Jakobsälv med sin speciella kyrka. Han vet allt som är värt att veta, brukar Nikonisten tänka - en vandrande google/encyklopedia.
Han är aktiv i många föreningar, och en bekant person och skicklig guide inom föreningen Vaasa-Mustasaari oppaat / Vasa-Korsholm Guider. Guiderna uppvaktade Henrik med fin tårta på Alkula gård. Nikonisten passade på att ta några foton.
Henrik Fågelbärj dopar sej inför den stora olympiaden i tre grenar, som hans guidekollegor hade ordnat.
Stilprov på pilkastning. Bredvid Henrik står föreningens ordförande Eeva Reinikainen.
Jubilaren blev mycket gald över den synnerligen personliga tårtan.
Fotot taget av Nikonisten då Henrik guidade en grupp i Replot kyrka.
Prisbelönte kulturambassadören Henrik Fågelbärj.
Gösta, hammare och spik
Alltid i mellanåt kollar Nikonisten musikteater. Flere gånger har dessa överraskat positivt. Många har uppförts av Suomen Musiikkiteatteri, bland annat Ganes, Hetki Lyö, Queen mm. I fjol bjöd de på Raparperitaivas och i dag på Vasara ja nauloja. Naturligtvis är Ritz rätta scenen.
Gösta Sundqvist producerade så mycket musik att det väl räcker till en uppföljare. Huvudrollen tolkades mycket bra av AJ Keskinen. Precis som det sades i repliken, efter 200 år kommer alla att minnas Göstas musik som den riktiga folkmusiken. För han om någon skrev musik som exakt handlade om folk - i vardagen.
Leevi and the Leavings är lika mycket älskade som hatade. Nikonisten gillar musiken.
Några foton från showen:
AJ Keskinen som Gösta Sundqvist i Leevi and The Leavings
Bandet: Kasperi Kinnunen, Vesa Saarikoski, Simo Pirttimaa och AJ Keskinen
Finurliga och humoristiska miniscener, Johanna Helminen och Simo Pirttimaa
I finalen brakade det loss, när publiken fick sjunga med i Vasara ja nauloja samt Pohjois Karjalaan. Tyckte gänget lyckades bra med att förmedla Göstas person och musik.
Det finns några foton och ett par korta (som tue är) videosnuttar i WEBFOTOALBUMET!
RittiRockigt kring granen på Ritz
Alltid i mellanåt hamnar Nikonisten på lite svängigare julkonserter, Årets 'Rockin' around the Christmas Tree' var fylld av rockiga låtar och svängiga klassiker, eller vad sägs om Sha-Na-Na klassikern 'Rama lama ding dong'. Gårr rama!
Den mest kända gästartisten i år var Mats ”Matte” Lagerwall, känd från den berömda svenska gruppen The Boppers. Därför några Boppers klassiker på repertoaren.
Den som kommer att bli den mest kända gästartisten var Albert Sahlström, virtuos på både fiol och piano. Hans insats i finalen 'Walking in the Air' ljuder ännu i mitt öra.
En fantastisk konsert med repris i afton kl 19! Så ännu hinner du...
Albert Sahlström.
Tuuli Sivusaari. På sommarens promofotografering kallade jag henne hela tiden för Suvi, utan att begripa varför. Men hon är ju lite som 'Suvi -illan vieno Tuuli!"
Boppers frontpersonen Matte Lagerwall har besökt Kulturskafferiet Ritz för något år sedan. Han, som vi, gillade lokalen!
K-G Wigren och Matte Lagerwall rockar loss på Ritz -scenen
Ovanligt högtidlig final med Albert Sahlström på fiol i "Walking in the Air", som vi alla minnes från julhelgens TV.
Matte Lagerwall med Amors Pilar
Mauri och 'pojkarna' bjuder på härliga toner.
Några foton kan du hitta i WEBFOTOALBUMET!
Brändö karnevalen - Palosaaren karnevaalit 2018
Alltid i mellanåt, oftast varje år ordnas Brändökarnevalen. Borgmästaren läser Brändös självständighetsskriften och det är fest för unga och gamla på Brändö torget.
Jokavuotinen Palosaaren karnevaalit juhlittiin aurinkoisella Präntöön torilla perinteisin menoin.
Borgmästaren Heimo Hokkanen och Lasse Luomala såg till att vi fick en egen flaggstång för Brändös egen flagga. Nämä puuhamiehet järjestivät meille oman lipputangon Präntöön omalle lipulle.
Korsholm Big Band underhöll publiken - viihdyttivät torikansaa
Havsvinden (Eero Hiironen) var i gång igen - Merituuli oli jälleen kunnossa ja käytössä. Danny Kaye invigde den 1979.
Ingen fest utan grillkorv - ei juhlaa ilman grillimakkaraa
Brandbekämpning på gång - Palotorjuntaa käynnissä (Dragsnäsbäck Frivilliga Brandkår)
Hinderbanan alltid lika populär - Esterata on jokavuotinen suosikki
Samma gäller ponnyridningen - Sama koskee poniratsastus
Heimo Hokkanen, Max Jansson - Lasse Luomala
Borgmästaren Heimo Hokkanen förklarar Brändö självständigt - Palosaari julistetaan itsenäiseksi
Palosaaren pisarat
Lilliputti fick köra nonstop hela kvällen - Lilliputti ajoi täysillä vaunuilla koko illan
Pikku Aasin Nukketeatteri, Lasse Hjelt som sjörövare
Kvällen avslutade Botnia Boys päättivät illan.
Karnevalen fortsätter på torsdag - karnevaalit jatkuvat torstaina!
Gråzon
Alltid i mellanåt är det grannt. Som till exempel mitt på Dopparedan. Annars har vi nog haft ganska omväxlande väder.
Som om man skulle ångra att man inte tog sig ut i naturen.
Det välomväxlande vädret tycks inte alls kunna göra beslut. Växlar från snö till vatten å plus till minus. Helt livsfarligt! Nikonisten testade på att ha fel skodon och halkade så både ryggen å bakhövå tämjs med värkpiller.
Men vem sa att inte gråzon kan vara grannt - matchar ju julens färger
Snöpyrå gillar vi i alla fall inte!
Vet int om man ska skratt elder gråt. Visst är det krångligt med myki snö och inte alltid så lätt att fixa en prydlig plogning. Det här kunde man nästan kalla en 'Plågsam plogning' på en fotoutställning.