Visa inlägg taggade med 'sibelius'
Början till början
Alltid i mellanåt fundeerar Nikonisten, hur han hamnar in i olika situationer och projekt. Och hur han hinner. Men å andra sidan ångras inte ett enda uppdrag.
Musikfestspelen Korsholm lämnade inte på hårdskivan bara gårrmånga bilder, utan också jagkaninteräknademalla möten med spännande, kreisiga och allmänhärliga människor i både artistbåset, organisationen och publiken.
Men ja flängandet och springandet i trapporna med kamerona kring nackan i en veckas tid påminner nog Nikonisten om att han har fyllt 40. (för några år sen). Nacken spänd som tävlingspilbåga och med fotbottnar som känns som sika-nauta 17%. Men ändå så kålkkåroolit.
Hann ju mellan varven vara med om en tidsvandring i Stundars.
Blev också påmind om den nalkande storbykdagen på Sundsgatan å torsdag.
Möten med nya människor (sommarguide på Tikanojas konsthem)
Mäktiga upplevelser när Vasa och Seinäjoki stadsorkestrar samspelar i Finlands tredje huvudstad på jubiléumsåret. Till och med Nikonisten noterade nog betydelsen av 'större' orkester.
I stadshuset återträffade Nikonisten Johanna Törni, som sålde JoArt produkter. Har nog fotat Johanna många gånger på olika konserter i Vasa.
Dirigent Ari Rasilainen kör Sibelius Finlandia med känsla och skicklighet.
Nikonisten fick avslutningsvis njuta av Giovanni -teamets buffé.
Det blev som det oftast blir, trots långa intensiva dagar, ser man ändå fram emot nästa års festival.
Nikonisten lär väl sej aldrig - eller är han Nikonisten just därför?
Våren inleddes med manskörssång.
Alltid i mellanåt funderar Nikonisten på när det egentligen blir vår. Meteorologerna har sin vetenskapliga definition, almanackan bjuder på sitt försök, flyttfåglarna kommer, lösglasskioskerna öppnar luckorna, och där uppe slår lärkan sin fru (småfåglarne), mormor har sin definition och så vidare.
Men för Nikonisten känns det nog som vår då man bänkar sig på den första manskörskonserten och hör de första vårsångerna.
Pohjan Miehet gav sin vårkonsert i Vasa Stadshus lördagen 25 april. Temat på konsrten var förutom Madetoja, Kuula och Pacius naturligtvis Sibelius. Vi firar ju 150 årsjubileum i år. Inte alls lätt för manskör. Absolut en fin konsert.
Pohjan Miehet, dir Katariina Korkman
Pohjan Miehet bjöd på vårliga njutningar
Katariina Korkman sjunger Svarta rosor (Sibelius)
Katariina Korkman dirigerar Pohjan Miehet
Hän kulkevi yli kukkien (Madetoja)
Den andra delen av konserten var fylld med Sibelius verk, avlsutningen naturligtvis Finlandia hymnen. En fin konsert, som en definitiv öppning av våren.
"se hur det spritter i byxor och grenar.."