Visa inlägg taggade med 'snö'
Ett sånt väder
Alltid i mellanåt funderar Nikonisten på gamla juttuna. Har ju varit med i SevenDays sedan starten hmmm 14.2.2014 (vändagen)
Tror dock att den mestlästa juttun e stulen från Min Skattkammare -serien. De flesta av böckerna har jag lyckats köpa från antisar och kan nu med stolthet överlåta dem åt nästa generation...
Mina favoritdikter var Ett sånt väder och Lyckans land.
Ett sånt väder, sa Per Fläder!
Kryp i lä, sa Per Trä!
Jag måste gå, sa Per Grå!
Jag stannar här, sa Per Skär!
Vart, sa Per Svart?
Till en butik, sa Per Rik!
Vad ska jag ha, sa Per Bra?
Du ska ha lök, sa Per Gök!
Hur många då, sa Per Strå?
Tre..fyra, sa Per Lyra!
Inte fler, sa Per Mer?
Det räcker till, sa Per Sill!
Vinter i Etseri Zoo
Alltid i mellanåt funderar Nikonisten på nå kiva fotokeikkor. Etseri zoo brukar de flesta besöka sommartid, men nu är det faktiskt så att de flesta djuren är mera aktiva vintertid - rentav lekfulla.
Lördagens väder var nu inte bästa möjliga, det snöade lätt men blåste desto mera. Nästan så man fick hålla i vedklabbarna när man sko grilla korv.
Men varken snö eller vind störde djuren.
Kasper, Jesper å Joonatan hade fullt upp med att bråka med varandra - på bilden 2/3 av dem
Hälge med sitt harem.
Korpen Corvus ville hellre posera framför kameran än att hjälpa livskompisen att bygga bo
Räven raskade varken över eller under isen.
Vargarna såg bekymmersamma ut - deras framtid har varit mycket uppe i media senaste tiden.
Det var inga rappa tag här inte - kanske måltidsvila. Granna färger.
Lofrassen var noga med att märka alla stolpar. Vilket vackert djur.
"Who - me? Are you talking to me?"
Uttern ser man inte så ofta i Etseri. Man borde passa på då det vankas strömming - då är den nog i farten.
Snöleoparderna tycker om att brassa på i snön.
Några till foton hittar du i WEBFOTOALBUMET!
Slottet i norr.
Alltid i mellanåt vinner nyfikenheten över lättjan. Under en tripp norrut (gårrkallt) viker Nikonisten in för att kolla snöslottet i Kemi - har missat det alla dessa år.
Nå måste ju erkänna att kortisar och jeans inte är bästa klädvalet, men hade ju dunjacka, pipo o handskar, dessutom hade jag packat ner varma skor. Så de viktigaste kroppsdelarna var väl bevarade.
De övriga besökarna hade just kommit från endera polerna, av klädseln att döma. Men å andra sidan frös de inte.
Så Nikonisten körde med taktiken: "rör på de så hindar int kölde mee"
Det var version 23 av slottet i år. Temat för i år är skogens djur. Låt oss skåda.
Snöresetaurangen var ganska imponerande, i synnerhet borden. Ölet hålls effektivt kallt.
Skogens djur var temat - Nikonisten kom att tänka på en låt av The Beatles...
Riktig isrutschbana. Åker man där en eftermiddag gör det gott för hemorrojdbesvären.
I snökapellet kunde man fira andakt eller annars bara varva ner. Passar bra för bröllop med svalare relation.
Alla hotellrum (ca -5 grader) hade egna teman.
Rekommenderar varmt(?) ett besök.
Mera foton hittar du i WEBFOTOALBUMET!
Mot våren!
Alltid i mellanåt känner Nikonisten att våren är på kommande. Om det inte skulle kännas så skulle det ju vara helt onödigt att överleva november.
Mörkret ger vika - ljuset vinner. Tänk att man kan vara glad över de få ljusa timmarna vi har i januari. Men he vaal ännu bäter i februari. I mars kommer flyttfåglarne och april importerar ganska säkert myggåna?
Nikonisten har varit gårrlata me skogsvandringar på sistone. I dag blev he bara en rondå kring heimknuutan.
The Brånx Alpine Wintersport Center blir varje år mera populärt. Man kan notera att det inte är bara Brånxbor som kommer hit utan det vimlar helt tydligt av turister. Nu har vi ju inget after-ski ställe men Korv-Görans funkar också helt ok.
Släpp mej mot våren!
Brändö sund idyll
Absolut mest fotade Brändö sund -kranen
Sundväktaren hälsar alla välkomna!
... än så är det långt till vår ... men Ljuset är tillbaka.
Gråzon
Alltid i mellanåt är det grannt. Som till exempel mitt på Dopparedan. Annars har vi nog haft ganska omväxlande väder.
Som om man skulle ångra att man inte tog sig ut i naturen.
Det välomväxlande vädret tycks inte alls kunna göra beslut. Växlar från snö till vatten å plus till minus. Helt livsfarligt! Nikonisten testade på att ha fel skodon och halkade så både ryggen å bakhövå tämjs med värkpiller.
Men vem sa att inte gråzon kan vara grannt - matchar ju julens färger
Snöpyrå gillar vi i alla fall inte!
Vet int om man ska skratt elder gråt. Visst är det krångligt med myki snö och inte alltid så lätt att fixa en prydlig plogning. Det här kunde man nästan kalla en 'Plågsam plogning' på en fotoutställning.
Vintern rasat ...
Alltid i mellanåt trotsar Nikonisten alla bobbor och tar sej en tur i närnaturen. Måste vara mest perfekta dagen att ha flunssa på. Men det lyftes febern på hatthyllan å kåljaren på hjässan och en kort tur för att infånga Ljuset, som botar alla krämpor från fotsvett till olycklig kärlek... I en natur Nära Dig...
Morrrgonsolen redan strålar upp på blåa himmelen, lilla fågeln...
Upp på källarbacken har jag min vän...
Uppåt väggarna - hela stans... Det var någon som tog en nypa salt, stampade i golvet och blev osynlig, Ville?
Till havs.. med Jussi...
Sundet med själ
Ekologiskan sparkkå - går med havregrynsgröt så långt du kan tänka ... fast till Värmeland...
Snart dags för glass på terassen å sen blir det väl några nya skjortor... då de gamla inte ryms på ...
Tro, Hopp å Kärlek på Brånxiska...
Snart kommer våren å myggårne...
Lux Vasa - Lyx Vasa
Alltid i mellanåt tappar inte Nikonisten varken hopp eller humör. Lördagsförmiddagen sveptes av en konstig dimma, som, troligtvis var en tavelsvamp från Chydenius folkskola, suddade bort molnen och lät Ljuset återkomma till Vasa. "Per Tenebras ad Lucem" as they say. Herrlian tiid vi lever i!
Lite sysslor måste fixas men sen ut i naturen mot Ljuset.
Dessa, ännu ganska låga, strålar fick skulderna att tappa den sista siffran. Kändes som om att det goda trots allt har vunnit och luften innehöll extra mycket syre, skorna kändes ännu bekvämare och jag är helt säker på att bilen skulle ha varit bränslesnålare och att det skulle ha varit ovanligt bra musik på radion.
Träden kändes som palmer på Costa va de Vill.
Havet började smått öppna sej för båtarna, med eller utan skatt
Snart fylls bryggorna men glada elever och studerande som firar våren och sommarlovet
Till och med direktör Levon tar sej ut ur kontoret för att njuta av de första riktiga soltrålarna
Solstrålarna speglas över isarna, solen skiner över honda och goda. Korven har mera kött än mjöl och det finns mindre myggår på missåmare.
Nämen ta he nu na liiti iisit! Faktiskt visar Nikonistenkalendern, att det är fortfarande j a n u a r i , vi har ju inte firat nationella Nikonistendagen ännu! Påskbrasåna e int bränd. Än så är det långt till vår... Men att glädjas över ljuset är ju ändå ännu tillåtet. Till och med om he far na liiti överiksi. Nå den som hinner först kommentera får en Nikonisten kalender för att lättare kunna hålla reda på årstiderna.
Avslutningsvis, då jag tangerade skolgången i Chydenius, kom jag att tänka på visdomsord:
"Vår poitsi var noo överlägset bäst åv all som stanna på klasse!"
Farbror Frost och Gumman Tö.
Alltid i mellanåt påminner Nikonisten sig om Johan Geisors fotoråd: du skall fara ut o fota i värsta vädret då ingen annan far o fota. Säkert en djup sanning. Men denna tödag luftade inte Nikonisten på sig mera än en snabb promenad till närbutiken efter grädde till texmexmössön.
Men otaliga gånger och under julstädningen kollade Nikonisten nog om det skulle ske någon Nikonistvänlig ändring i vädret. Men alls icke.
Först blåser det och snöar vågrätt, sen svänger vädret till ett milt sommarregn som sen bara ökar och till slut förstör all hopp.
Noup, Nikonisten hittade ingen motivation till utefotande. Efter skymningen förevigade Nikonisten dock eländet och tyckte gårrsynd om barnen, vars fina pulkabacke vid sjömuséet bjuder farväl. Där åkte barnen tåligt i snöpyrån på dagen.
Det blidde fuskfotografering dsinom fönstra.
Funderar på en gåta - varför är det Farbror Frost och Gumman Tö? Blev det så att Farbror Frost for på kalja med kaverina och Gumman Tö blev sur och skickade regnet. En till av världens olösta gåtor...
Mätaren visar + 2,5 grader. Undrar vem som hinner först, julbocken eller myggåna.
Naturpynt
Alltid i mellanåt blickar Nikonisten ut över närområdet. Oftast bara för att kolla att allt är i ordning.
Många gånger resulterar synen i att Nikonisten rattar på kameran för att fånga ögonblicket eller situationen.
Morgonen eller förmiddagen lördag 3 december var väl inte så märkvärdig, men skenet var helt fantastiskt.
Örnen ville göra sig påmind inför slottsbalen, betonar ordet påmind.
Havet ville förmedla sitt budskap om att isen inte alltid bär så mycket som man önskar.
Solen gav sitt löfte om en ljusnande framtid. Hoppas myggorna glöms bort nästa år...
Vintern rasar ...
Alltid i mellanåt, då naturen har lite fel på kalendern, måste Nikonisten ta till egna bilder för att komma i passande fiiling. Nu är det ju lite som snart kanske juletider och då borde det helst inte slaska så myki.
För minuten ser det lite bättre ut än för någon dag sen. Men gårröödit med slask och smuts och eländigt mörker. Men för bara ett tag sedan såg det för en kort tid mycket juligare eller vintrigare ut. Åtminstone här vid sundet i Brånx.
Lite så här vill vi ju nog ha det. Snart svänger och vrider klotet sig och vi börjar vandringen mot ljusare tider - inte en sekund för tidigt.
Men klarar man november klarar man allt!