Visa inlägg taggade med 'solsken'
The Return of the Nikonist XXIV.
Alltid i mellanåt tycker mina bekanta att det är lugnt och skönt då jag trasar omkring på mina irrfärder. Men he e slutt nu - Aj äm Päkk! Men alla tröstar sig med att jag sitter i min ljusrum ganska koncentrerat måååånga timmar.
Men ingen noterade att jag hade ju solskenet med mig, lämnade höstregnen i Pudasjärvi!
Dags att tanka farvatten i der Alte och starta hemfärden - Shellistä!
Tänkte nog först tanka flygbensin, illaksi kotiin, as they say.
Men innan man lämnar Enare, har man ju naturligtvis besökt Siida, både ute och inne. Sen är det bra att få lite omlopp i ååådråna och då passar det bra med en liten kort naturstig i kålkkåvackert landskap. Här brusar Jäniskoski under en nybyggd hängbro. Om du ser bra kan du notera barnvagnen på andra sidan. Barnvänlig stig. Går man den två gånger bränner man väl en kabanoss's energier.
Väl planerat o snyggt o prydligt.
Efter gräl o gnäll me tackor o bockar råkade Nikonisten ut för en envis galenpanna till ren. Vi fick länge och väl tvista om vem som har förkörsrätt. Det blev oavgjort - renen brööölade till och Nikonisten ropade: se huutaa ken pelkää och trampade på gasen.
Jaahass då. Ständig brandfara här då.
Nära Tomtebo vid polcirkeln växte genmanipulerade blomster. Undrar hurudana humlorna ser ut som pollinerar dessa?
Hmmm antingen har båtägaren blivit mer o mer bekant med sin dam, eller så är det frågan om tre olika damer?
Bevisligen sommarväder - skönt med en glasspaus bland de gulgranna. Vet nu int vad de heter, men jag kallade dem Tussilagom. De såg nöjda ut.
Samtidigt svalkade jag gasfoten.
Jag skulle ju via butiken, men den var ju stängd, så får kolla lite närmare hem.
Här är ju beviset på att jag hade solskenet i bagaget. Tvivlar du så packar jag den med mig i slutet av veckan. Då skall Nikonisten troligtvis och hoppeligen invadera Enskärs fyr.
Potkuriparkkis Martta hade nybakade munkar (för några dagar sen) och starkt kaffe. Nu är det bara resten kvar hem till Brånx.
Efter en burgare med myki bacon, för att smörja lederna, är Nikonisten klar att börja planera nästa äventyr. Men först lite jobb att fixa.
Avslutningsvis, annan vishet finns väl inte, kan man konstatera, att resan var både lyckad och lämpligt plånbokstömmande. Lite väl tajt tidtabell, men hann ju se gårrmyki.
Av alla höjdpunktare, kändes det nog mest roligt vid Oscar II's kapell. Gränsvaktaren som öppnade dörren till kyrkan frågade om jag har bott i Norge, eftersom jag kan så bra norska. (jag satte i mellanåt lite melodi i dialekten, och he tycksa fungeer ritti bra).
Snipp - snopp - snut! Och så var denna resa slut.
Omväxland vädre!
Alltid i mellanåt blir det till lite fototrippar, i synnerhet på lediga söndagar. Denna gång dessutom i bästa kyrkotid. Vädret var intressant och minst sagt omväxland. I mellanåt var det blåst och regn, i mellanåt regn och blåst, därimellan blåst eller regn.
Men i mellanåt tittade också solen fram, jusom göken på schweizerklockan. De långsammare medmänniskorna skulle trots allt ändå inte ha hunnit byta till badkostym under växlingarna, eller då skulle det ha blivit pikastafett.
Trefaldighetsklockan visade sig visa absolut rätt internettid, men den var ganska buskig av sej. Så där passligt sommaraktigt.
De här färgerna är ju samma på vintern, men de får på nå't sätt nytt färgeliv på sommaren.
Havsnära boende riktigt på riktigt. Hon såg märkligt lugn ut, trots att en Nikonist gjorde närmanden med svartröret och trots att hon ligger och ruvar på något som närmast liknar Thor Heyerdahls Kon-Tiki.
I nästa stund lät (o)vädret igen påminna vem som bestämmer, men ovädret var både lokalt och selektivt.
På olika faller regnets droppar. Somt vaal vååt o somt vaal uutan.
Här är det själigt med tvenne åskledare. Kyrkan är ju som bekant byggt på Vasas högsta punkt. Punkt.
Denna tromb var inte så farlig eftersom den hade tvinnat bort gängorna. Men den ville i alla fall påminna oss om sin närvaro.
Så dyker regnbågen upp igen, med samma färger och mönster, tryggt. Den slutar ju precis på Brändö torg där det ordnas karneval i dagarna tre nästa vecka. Kanhända att Nikonisten gör följande rapportering just från karnevalen med solsken i blick.
Eftersom det är betygtider må vi citera Nattens Dagblad visdom:
"Er int he pappa viktåast et man er frisk", sa pojtsi som kom heim me rokåan betyg.
Vårmässa - Brånx
Alltid i mellanåt söker sig den hungriga Nikonisten till olika evenamang. På dylika häppeningar kan man ju inskaffa sig en grillkorv eller två. Det är ju viktigt med de där korvhydraterna.
När normalt folk njuter av solens gratisstrålar kan det hända att Nikonisten söker sig till mörkare jaktmarker.
Denna gång till Vårmässan i Palosaaren järjestötalå på Frihetsvägen, du vet nära butiken och YLE. Undrar hurudana vårar de ställer ut?
Planering och rätt mängd koffein behöver man för ett lyckat mässbesök. Notera de härligtputinska sittanordningarna.
Snabbt inser Nikonisten att han är totalt på fel ställe, men kollar artigt säljprodukterna.
Hand made och rustikt
Vilken mysig påskhäxa, börjar känna mej mera hemma nu ...
Det såldes också handklovar och andra to... smycken. Här var det stiligt i två färger.
Hmm, nu vet jag inte om detta var en express-dejt-maskin eller en mobil biktstol. Men jag vågade inte. Dessutom säger en urgammalt Kokkolanskt ordspråk att man måste ju först synda för att kunna göra bättring.
Eftersom jag inte fick köpa korv, som jag hade budgeterat så köpte jag en bok av Tiina, inte en med spökhistorier utan "Ekot från istiden".
Men som alla kan se så har kommersen ökat och landet går mot ljusare tider och vi med den.
Eftersom dataprojektorn hade tagit ut en pekkasdag, blidde det inga bilder till presentationen om skärgården och dess fåglar, tyvärr. Men hör och bli förvånad: ljudanläggningen funkade perfekt!
Det är så uppskattat att det ordnas många olika evenemang här i närheten.
Så var det dags att återvända till baselementen, eld, is och vatten:
Vackert så det knakar. Vid denna stund hade den värsta korvhungern lite gett med sig. Men en annan hunger dök upp och med kraft:
jag vill ha L Ö S G L A S S !
Vinn en tidning!
Alltid i mellanåt kan det dyka upp en klurig fråga här hos Nikonisten. Denna gång frågar vi i vilken stad fotot är taget. Bland alla som har gissat på rätt svar lottar vi ut en egen tidning, ett lösnummer av Pietarsaaren Sanomat.
För dem som inte orkar svara finns det ett tips gömt i dagens blogg. Men nu till den kluriga frågan, var?
Under tiden du funderar kan du ju bekanta dig med samma stads kulturella väggkonst.
Olika budskap
Den här kunde ha passat till den där surrealistiska utställningen på Retretti, nära Nyslott, som jag besökte i slutet av 80 - talet...
Vårblommor?
Kanske kreativ piilomainos för en karapeed?
De två sista bilderna avslöjar säkert staden vi efterfrågade. (extratips, inte Hoover dam på fotot)
Skidföre
Alltid i mellanåt funderar jag på att börja sporta med något. Om jag inte hittar på någon bättre orsak, så får jag ty mej till tidsbristen. Någon vacker dag skall jag hitta på ett alternativ - till orsaken.
Varje år hittar jag på nytt mina svenska arméskidor (har aldrig vågat undersöka hur det kommer sig att de heter så). Vårligen blir de tjärade på balkongen, mest för doftens skull. Men något år har jag luftat på dem i alla fall. I dag skulle vara en perfekt dag för det.
Men i dag har mycket annat att göra efter bloggningen, tyvärr.
Så jag skall förbereda min skidsäsongöppning till en dag som lämpar sig bättre.
Måste väl bara hoppas på att skidföret då är lika bra.
En god vän konstaterade en gång: "Jag är bra på att skida men kan inte stava!"
Ja, och gott folk, kom i håg den vintrigt trevliga utemotionsdagen inkommande söndag 22 februari. Om man rör sig tillräckligt kan man belöna sig med pannkaffe och några grillkorvar, under tiden arvingarna åker hundsläde.