Visa inlägg taggade med 'svedjehamn'
Bodvattnet runt
Alltid i mellanåt gör Nikonisten ex tempore utfärder. Till exempel då dottern ringer och vill på utflykt med farzan. Det blev den bekanta Bodvattnet runt denna gång. Tröttnar liksom inte på den. Vill man ha lite mera, traskar man till Långgrundet, med det gjorde vi inte i dag.
Balkongtemperaturen skall man inte ta som utgångsläge, när det blåser 9 m/s nordostlig vind. Bäst att ta på en vindtät jacka. Det blev först laxsoppa på Salteriet, för det skulle inte grillas nå hälsosamma korvar denna gång.
Denna gång valde vi att gå den traditionella vägen, medsols. Det finns varje gång något nytt att beundra påp denna vadringsled.
En del av Bodvattnet.
Vår reseledare Dina var mycket effektiv och guidade oss också utanför naturstigen.
Dina gillar stora käppar.
Hela gänget skulle upp i tornet, för hund och dotterson var det premiär.
Den traditionella bilden togs på vägen upp.
Jonna och rottweilern Dina beundrade utsikten, Alex kollade mest Salteriet, där han fick sin laxsoppa med skärgårdsbröd.
Bodvattnet runt rekommenderas varmt, stigen (början) kan man vandra med barnvagn. Sista delen är ganska stenig, funkar inte med vagn. Om man vill ta en kortare rutt går man genast till Saltkaret. Nära till har det byggts en ny grillplats, dit man kommer med båda barnvagn och rullstol.
Några till foton hittar du i WEBFOTOALBUMET!
Hav, vind samt blixtar och dunder
Alltid i mellanåt känns det extra gårrbra att komma ut i skärgården. Kvävande hett har det varit i flere dagar. Nikonisten har suttit o fotat på bastuvarma orgelläktare. Svedjehamnen bjöd på lite fläktande vindar.
Men innan det började dagen med en intressant musikalisk brunch på Villa Sandviken. 'Är musik och bildning annat än tonbildning?' Medverkande var musikmag Wivan Nygård-Fagerudd (mezzosopran), prof Gustav Djupsjöbacka (piano) och lektor Bo Kronqvist, som moderator. Diskuterades allt möjligt kring inlärning, språkbad, bildning. Kyddades mellan varven med visor och sånger, bl.a. Karin Månsdotters vaggvisa för kung Erik XVI (Wegelius/Topelius).
Nikonisten återkallade i minnet livets gång. Människan dör egentligen två gånger. Den första gången då hon inte vill lära sig något nytt. Den andra gången är då mera för de anhöriga.
Sedan bar det av på äventyr till Svedjehamnen.
Men nog var där varmt på vinden också.
Helt unikt, uruppförande av 'The Gauntlet' av Lauri Porra, på elbas. Verket är döpt efter ett Commodore 64 spel, som Lauri gillade, nostalgiskt. Cecilia Zilliacus, Johanna Persson, Kati Raitanen och Lauri Porra på bilden. På tisdag kl 20 bjuder Porra på sin show på Ritz.
Fina toner i världens vindaste och virsåaste kyrka i Replot. Någon påstod att den är vind på grund av nordanvinden. Då måste den ha blåst på Replot från alla väderstreck.
Cecilia Zilliacus, Kati Raitanen och Johanna Persson gav en fin konsert i nästan fylld kyrka. Åskvädret kompade.
Chiasorcuro kvartetten i St Nikolaos kyrka. Här började konserten med Bach ur Die Kunst der Fuge.
Konserten komppades av ett sjudundrande åskväder och otroligt många blixtar. I mellanåt blixten och smällen samtidigt och så väste det och fräste och det blev livligt i elskåpet.
Karin Dornbusch spelade Karg-Elerts sonat för klarinett. Pontus Grans medverkade på kontrabas i finalen.
En minnesvärd dag med många fina framträdanden. Mera på kommande i dagarna tre. Måndagens favorit är väl nog '14 sätt att beskriva regn' i Korsholms kyrka kl 18.
Nikonsten funderade på hemvägen på att skaffa flytväst till bilen. Donnerwettern hade effektivt fått gatubrunnarna att översvämma.
Fisketur
Alltid i mellanåt e Nikonisten seg. Förra veckoslutet blev det ingen fiskelycka vid Bodvattnet, så blev ti test på nytt.
Magert resultat även denna gång. Visst e våren sen, men isarna har ju farit på alterneringsledighet för flere dagar sedan.
Vanligt att tre fisksorter brukar vara med i jippot, oftast är det nog dsäddåna (Nordens krokodil enligt Jan Björk) som kommer först till lekplatsen. Sen abborrarna och mörtarna. På bilden en mört, tror Nikonisten.
Abborrfilén hälsar glatt på Nikonisten.
Såg nog också en gädda, men he rymssa int på bildä.
Skäggdoppingen var inte alls intresserad, allra minst att bli fotad
För inte så många år sedan var det lång kö ren vid biljettförsäljningen och havsörnarna serverades en fin buffét.
Tror städåt på att nästa veckoslut går det ganska vilt till här, troligtvis är Nikonisten då å fotar Körfestivalkonserter.
Postrodden nummer 36
Alltid i mellanåt har man inhiberat postrodden på grund av vädrets makter och hårda vindar. Senaste starten var 2013. Men nu ros alltså posten över till Holmön. Man startade en halvtimme tidigare för att hinna längre ut innan vindstyrkan ökar.
18 lag och 130 roddare deltog i år, endast ett lag från Sverige.
Bland roddarna fanns också riktiga sjöbjörnar, som har deltagit 29 gånger. De får väl någon prenika i mål?
Mycket att finslipa innan starten.
Margaretha var först att starta.
Skeppare Sten smider strategier
Båtarna samlades efter starten lite längre ut för att göra en gemensam start
Mycket publik, det fanns båda att köpas, ätas och drickas
Eller så kunde man testa hur stenarna plaskar i vattnet.
Har väl aldrig varit så fint väder som i år?
Äntligen förstår Nikonisten att det alltid i mellanåt tar så länge för posten att komma fram!
Mera foton hittar du i WEBFOTOALBUMET!
Förälska dig i skärgården
Alltid i mellanåt blir man kär! Det blev man snabbt på 'Förälska dig i skärgården' -evenemanget, som Forststyrelsen ordnade i lördags. Inte ensam, utan med hjälp av många talkojobbare. Tuija Warén var mycket nöjd, det var nog över tusen som kom till evenemanget, dubbelt mera än vi räknade med. Och vädrets makter bjöd på bästa tänkbara.
Det var ett fullspäckat programutbud, Nikonistfötterna fick nog jobba en hel del.
Här drog killarna till med polkamedley och det började rycka å knycka i senorna
Sekakuoro Sirpaleet sjöng i några omgångar.
En grupp studerande från Berlin stortrivdes i Svedjehamn. Hela gruppen studerar nordiska språk.
Vår guide informerade och berättade om landhöjningen och de Geer fenomenet
Minikryssningarna var fullbokade hela dagen.
Tävlingar, gissningar och fågelholkar.
Absolut längsta kön var nog till plättarna - och hela tiden
Fartfyllda tävlingar
Guidning på gång, nu handlade det om sju vilda blomster inför midsommarnatten
Guidningarna gjordes flytande fint på svenska, finska och tyska - duktiga guider
Metetävlingen är ju ett måste, men det där med masken och kroken ...
VIlken baddare till abborre, eller början till en baddare till abborre.
Full rulle på marknadsgatan.
Ett synnerligen lyckat evenemang - på alla sätt!
mera foton i:
WEBFOTOALBUMET
Arvingarna.
Alltid i mellanåt beger sej Nikonisten ut för att beundra och njuta av sitt arv. Eller vårt arv. Eller låt oss säga fast världsarv, så låter det ännu bättre.
Jubiléumsåret till ära ordnades en utfärd till Valörarna lördagen den 28 maj. Forststyrelsen axlade huvudansvaret för arrangemangen, men många andra var också skyldiga till denna supergranna utfärd.
Där kring 80 arvingar färdade men båtar ut till Valsörarna, föra att njuta av naturen, traska vandringsleden och lyssna på intressanta historier. Dessa både om äkta läderlappar och lotsar och väder och vind. Ryssgravarnas historia var både intressant och kuslig.
Gott folk - ta er ut till Valsörarna, det är absolut värt ett besök. Det ordnas turer dit hela sommaren, båtresan tar en timme. Ta med väderlämpliga kläder o myki korv. Kom i håg att betala parkeringen i Svedjehamnen :)
Ankomst till Valsörarna till den sida där bevakningsstationen fanns tidigare.
Läderlappsforskaren Niclas Fritzén. Han lider också av Araknomani. Är alltså förutom Batman också Spiderman. Här dock sivilt klädd.
Nikonisten var fängslad av både historier och natur. Här nära ryssgraven.
Kräkfotografering är populärt bland damerna.
Samling vid stugan nära fyrtornet.
Inte för många vet att fyren på Valsörarna är släkt med Eiffeltornet. Men man känner nog ogen dragen.
Äkta skärgårdsmacka. Tillverkad och avnjuten i skärigården.
Tuija Warén njuter också av skärgårdsmacka. Tuija axlade huvudansvaret för arrangemangen. Tack för det.
Lotsen Carlsson berättade intressanta historier om livet och händelserna på Valsörarna och på de steniga haven.
Jopp hej di hej daa
Vissa orkade inte kyssna på alla historier, utan satt och fixade egna historier.
Eftersom fyrens delar skeppades till fel ända av Valsörarna, måste de forslar över till rätta sidan. Bron som byggdes måste alltså vara kraftig och hållbar.
Nikonisten försöker här inte ljuga om någon stor fisk. Här diskuteras ivrigt bländare och slutartider.
En helt härlig resa i vår fina natur. Ta del av ditt arv och ta dej ut!
Långgrundsvarvet
Alltid i mellanåt återvänder Nikonisten till tidigare brottsplatser. Denna gång ett varv till Låggrundet.
Först var det nog planerat att kolla fiskelekelsen i Bådvattenforsen, men nu var det bara så att det inte fanns en enda liten firre i forsen. Nå i stället för att varva bodvattnet blev det att traska till Långgrundet.
Som ni ser på skylten, är det inte så långt till Långgrundet. Väl framme kan man fortsätta till Panike om man har båttransporten fixad. Det skall jag nog någon gång uppleva.
En bit efter vägkorsningen, kommer man till trapporna som hjälper dej över stängslet.
Naturem är mycket omväxlande å gårrgrann, trots att våren inte ännnu hunnit så väldigt långt här ute.
En av de trevligare skyltarna.
De Geer stenrösen.
Denna gång valdes utegrillen, för att få lite sommarfiiling.
Lite pyttesmått finns kvar av vinterns is.
Vattnet är färdigt vått.
Sten vid sten vid sten.
Ett par långnäbbade skogsduvor återvänder med tandemflyg från semestern på Costa va de Vill.
Urgammal fossil.
Det är viktigt att man ser till att man får mat och energi och absolut kaffe som efterrätt.
Tröttnar aldrig på havets brus.
Det viktigaste med havet är att det är tillräckligt nära, tycker Nikonisten.
På fiskjakt.
Alltid i mellanåt blir Nikonisten fisksugen. Så bara att ta sig ut till Bodvattnet för att kolla om firrarna leker nu då. Förra året fotade Nikonisten de sista trötta mörtarna 7.4 så det borde väl vara dags nu.
Men å andra sidan har det ju varit en mera ordentlig vinter i år, men å sista sidan har det ju varit ganska krångligt med politiken o samfällsfördrag etc som kan påverka gäddornas leklust. För att inte tala om riktiga strejkfasaner.
Men alltså ut i naturen för att kolla läget. Riktning Bodvattnet.
Salteriet genomgår en vårfixning, inte minst för att välkomna YLE gäng. Det är ju jubiléumsår på gång. Nikonisten vill passa på att leka lite lapplisa här på samma gång. På parkeringsplatsen syntes inte på alla bilar den där samvetsvita parkeringslappen :(
Vid denna parkering betalar Nikonisten alltid avgiften. De slantarna används till att hålla parkeringen i skick! De små slantarna är här absolut bättre investering, både för hälsa och själ, än alla skatteparadislockelser. Så he så!
Bodvattenomgivningen jobbar steinhårt på att fixa till våren. Grönskan bara väntar på att anfalla.
Och visst - så fort det är möjligt dyker den efterlängtade färgnyansen upp för alla ögon som vill njuta av den.
Så traskar vi vidare på autobahnen, med helt normala, testade och godkända utsläpp.
Granna nyanser också i andra färger.
Vårstädning på gång överallt.
Gårrgrannt i alla årstider.
Här börjar man känna sig helt mossig.
Nikonisten hamnar i mellanåt i farliga situationer, men med Fantomens styrka och Tarzans apvrål brukar han klara sig helskinnad...
Herrlit. Nu fixas naturstigen, den behöver väl ändå inte stå modell för våra Österbottniska landsvägar.
Lugnet.
Smaken.
Frieri på hög nivå.
Gränsen.
Här brukar det krylla av lekande fiskar denna tid på året. Men nu tror Nikonisten, att fisktransportgänget har gått i strejk.
Dessa flitens underverk brukar sällan strejka - de jobbar som tusan på något som ändå aldrig blir färdigt.
Strejkvalkten såg ganska färdigstrejkad ut.
Måste-alla-gånger-fotas-fotot.
Någon modig vattuman eller kvinna hade nog tuffat igenom farleden redan och tagit sej ut till skäristugå. Så tror Nikonisten åtminstone.
Eftersom det blev gårrlillan fiskfångst, blev det nog att köra hem till kylskåpet och de där väntande rödingsfiléerna - nam.
Kör ut och besök Bodvattnetområdet, det är bara gårrherrlit. Minns att betala parkeringsavgiften :)
Påskvandring - vårsol-jop-hej-di-hej-da
Alltid i mellanåt företar Nikonisten vandringar. Denna gång i naturen. En vandringsled. Eftersom det är påsketid får den heta påskvandring.
Svedjehamnsvandringarna brukar förr eller senare sluta i Saltkaret. Denna gång blev det förr, eller först. Härligt att traska till Saltkaret raskande rävaktigt över isen.
Högt uppe i tornet.
Over Bodvattne ...
Flyguppvisning.
Tillbaka på bottenplanet, lite väl försiktigt sluttande pulkabacke, lika bra att ta trapporna.
Sagolika och julaktiga landskap.
Bron över vårbäcken - snart kommer gäddorna lekande o sprattlande.
Kwai?
Vårdagsjämninsspegling.
Trodå ti grillpaikka
Härligt med informativa skyltar - denna skyltar tydligt o klart att våren är på intågande ...
DEnna gång gjordes snabba och enhälliga beslut om att grilla 'inomhus'.
Bra med ved, ordentlig yxa och tvenne sågar + metallsågbock, snyggt och prydligt.
Srålande solsken - herrli vädre.
Men magen vill ha mer, magen vill ha mer ...
Sen var det bara att traska tillbaka, med sikte på Saltkaret som syns långt borta, men ändå så nära...
Spår till och från plurret.
Vårväntan.
Svanland-ning.
Alltid i mellanåt klarar Nikonisten av att sitta stilla en lillan stund för att iakttaga naturens fina fenomen.
Denna gång skedde det från kontrolltornet. Lyckades fullfreimande seijva turiströrsbilder på xqd kortet (teknisk data, red. anm.) Swan Airways parlandning på Swedjehamnska vinterlandingsbanan. Det tyckte vi var stiligt.
Three Green - as they say, en landing på isbanan och en i plurret - lyckat som tusan
FransWings AirBusters väntar på landningstillstånd.