Visa inlägg taggade med 'vaasa'
Pictures 2020 - ungdomsorkestern i Vasa stadshus
Alltid i mellanåt far Nikonisten på spännande och annorlunda konserter. Pictures 2020 var namnet på konserten och det var en samlad ungdomsorkester som bjöd på fina toner. De blivande musikerna var handplockade från Kuula-opisto, Wava-opisto, Musikinstitutet Legato, Kauniaisten musiikkiopisto, Keski-Pohjanmaan konservatorio, Musik- och kulturskolan Sandels.
Speciellt med denna konsert var att den var en blandning av inspirationer från bildkonst till musik och från musik till bildkonst. Den röda tråden var nog Modest Musorgskijs berömda verk "Tavlor på en utställning" (Viktor Hartmann). Han inspirerades av tavlorna och verket föddes. En del av tavlorna finns inte längre så några unga konstnärsbörjan tog sig an uppgiften att måla med inspiratioin från musiken. Så det var ju nog ganska spännande. Verket tar lyssnaren genom utställningen målning för målning.
En mycket fin konsert bjöds det på. Det är Anton Ylikallio som stått för produktionen. Dessutom berättade konstnärerna i pausen om sina verk.
Några foton från konserten och utställningen:
Konstnärerna berättade själva om sina målningar, på fotot Sirpa Seppelin.
Publiken fick göra en rundvandring under pausen och bekanta sig med målningarna
Det var en både vältränad och stor ungdomsorkester i Vasa stadshus
Nya bekantskaper föds på konserterna
Hannu Norjanen ledde ungdomsorkestern. Nikonisten gillade gårrmyki konserten.
Det finns några foton i WEBFOTOALBUMET!
Många besökare på skivmässan
Alltid i mellanåt besöker Nikonisten skivmässan i Vasa. För 17 år sedan ordnade Vasabon Kimmo Köykkä skivmässan för första gången. Då hölls mässan i Olympiakvarteret. Nu ordnas mässan i Alere på Brändö, mittemot 'teku'.
Det var ganska knappt om parkeringsplatser, bilar fyllde Wolffskavägen. Det var också ganska trångt inomhus. Redan vid 10 tiden började ivriga köpare fylla korridorerna. Skivor såldes på löpande band, men också en massa musikrelaterade prylar fanns till salu.
Kommersen var livlig också vid caféet. Där bänkade sej också skivköparna för att diskutera och visa upp sina fynd.
Mässan höll öppet mellan kl 10 och kl 15.
Många besökare på årets skivmässa
Kimmo Köykkä arrangerade första skivmässan för 17 år sedan. Varje år 'fyndar' han själv på mässan
Janne Smeds säljer skivor på löpande band
Jan Richardsson har Nikonisten hittat på alla skivmässor. Janne har för övrigt en helt komplett samling av Rolling Stones skivor. Det är inte många i världen som har det.
Härligt att det ordnas skivmässan. Det har aldrig varit nå problem att hitta säljare, Tvärtom skulle det finnas mera säljare, men utrymmet begränsar.
Mera foton hittar du i WEBFOTOALBUMET!
Herrlit me Pauli Hanhiniemi på Ritz
Alltid i mellanåt smyger Nikonisten till konserter, fast Nikonisten inte är så bikant med artisten. Hittills har det varit värt besväret - nästan alltid. Fredagskvällens konsert satte mera fart på Nikonistens ämnesomsättning. Gårrbra Pauli Hanhiniemi.
Nikonisten avslutade sin sportlovsdag med Pauli Hanhiniemis konsert på Ritz. Tyvärr blev det inte nå skidande för Nikonisten denna gång, om man inte räknar med skidandet mellan kylskåpet och datorn. Men stavgång blev det nog, fast man kunde kalla det styvgång. Så man skall ALDRIG fundera på om man skall ta dubbskorna eller inte. De som såg mej på stigen Wärtsilä (Metviken) trodde nog jag hade skitit på mej. Ryggraden å axlarna känns som ohyvla tvågångerfyra. Men ändå fanns det något som lockade Nikonisten till Ritz.
Nikonisten är verkligen inte så bra på popmusik på det andra inhemska, men det finns nog ganska många undantag.
Pauli Hanhiniemi (hem från Alavo) är kanske mest känd från Kolmas Nainen, som han grundade 1982. Gruppen var mycket populär på 90-talet De hade ett uppehåll, men gjorde senare ett nytt genombrott. Albumet "Sydänääniä" kom ut 2009 och toppade genast listorna. Han har varit aktiv också med melodier och texter. Han skrev text och musik till musikalen "Ulvova mylläri" (Arto Paasilinna).
Ville Rauhala, den andra delen av duon M.A.D. Melkein Akustinen Duo. Ville var helt super både på sin kontrabas och med sin sång. Ville hade blivit opererad, så han entrade scenen på kryckor.
Eftersom Ville kunde varken rouda eller köra bil, handplockade Pauli med en ersättare, Riku Kettunen. Han tog med sin mandolin och var verkligen ledigt skicklig. Dessutom passade han bra med i stämsången.
Pauli Hanhiniemi tog publiken med trevliga mellansnack. Han undrade också hur det var så många åhörare. Han har läsrt sej sedan länge att 'Vaasalaiset on saaressa'...
Man kunde nog ha trott att denna trio har gjort många spelningar tillsammans, allt satt så bra.
Ville Rauhala
Ritz Vaasa Festival Nights är ett välkommet projekt. Nikonisten, som ju är ganska ofta på Ritz, konstaterade att bland publiken fanns massor som inte setts på Ritz konserter tidigare. Det är ju glädjande. Musiken och artisterna har sprängt den tråkiga språkmuren.
VAASA FESTIVAL NIGHTS program på Ritz 2020
lö 29.2.2020 TELEKS
lö 28.3.2020 Waltteri Torikka
fre 17.4.2020 Herra Ylppö ja EX
lö 25.4.2020 ILTA + Sara Siipola
lö 16.5.2020 Ressu Redford
lö 6.6.2020 Ida Paul & Kalle Lindroth
lö 29.8.2020 Maija Vilkkumaa
fre 25.9.2020 Antti Ketonen
lö 31.10.2020 Erin
Det finns mera foton att skådas (+några skakiga viedosnuttar) i WEBFOTOALBUMET!
Fredrik Furu på Dillmakaronifesten
Alltid i mellanåt fixas tillräckligt krejsiga och lyckade evenemang i Vasa. Det, om något, bevisar väl Vasabornas gediga vilja att få något till stånd. Egentligen var Nikonisten på väg att knäppa några foton av kaverin Fredrik Furu. Har ju fotat Feki genom alla dessa 10 år.
På torget i Vasa fanns mycket annat att fotodokumentera.
"I Vasainitiativet krävdes att alla Vasagator i hela världen ändras så att de motsvarar det äkta Vasa. Tack vare er samlade Vasainitiativet över 2000 underskrifter på en vecka! ???? Kanske världen nu blir en mera Vasalik plats och det vill vi fira med den unika Dillmakaronifesten!"
Hippi Hovi diskuterar med hjärnorna och hjärtorna bakom Vasainitiativet på salutorget i Vasa.
Dillmakaronerna syntes smaka väl i alla åldrar
Joakim Strand, stadsfullmäktigeordförande och riksdagskledamot, höll festtalet
Fredrik Furu och Ben Bergman underhöll efter Jockes tal. På torgscenen uppträdde också legendariska Vasaduon Setä Tamu ja Kuningas Pähkinä samt de unga Vasamusikerna Sebastian Da Costa och Zaida Viveka.
Feki berättade att många låtar och många låtar föddes i Vasa. Många gator, många caféer födde texter och musik. Dit vill han tillbaka - att skriva texter och sen tonsätta. Blir säkert gårrbra!
Sälkastning - kanske i nästa olympiad?
Helena och Mats Sabel såg till att det fanns tillräckligt med både glögg, russin och mandel, kön var ganska lång.
Ann-Mari och Juha Häkkinen njöt av Dillmakaroner, Vasas nationalrätt. Både tyckte att det var häftigt att evenemanget ordnades och gillade också att solen medverkade.
Några till foton finns i WEBFOTOALBUMET!
Jakten på den försvunna konserten
Alltid i mellanåt laddar Nikonisten alla akkun, både kameronas och de egna.
Wasa Sinfonietta har Nikonisten alltid gillat. Bland annat för deras finurliga teman på konserterna. Inte för länge sedan vi fick njuta av alla teman ur James Bond -filmerna på Ritz! "License to Play"
Aftonens konsert var mycket speciell. Vi fick lyssna till ett speciellt verk av Yrjö Gunaropulos (1904-1968). Ett verk som har varit bortglömt och försvunnet i många år.
Olli-Pekka Tuomisalo agerade solist i Yrjö Gunaropulos saxofonkonsert i C-moll (1935). Nikonisten har aldrig tidigare varit på konsert där saxofonen innehade huvudrollen. Det var en fin upplevelse. Olli-Pekka var helt suverän.
Nikonisten gillade, förutom musiken, gårrmytsi, att det finns så mycket unga entusiastiska musiker i Wasa Sinfonietta. Nya förmågor som får växa upp och in i denna orkesters anda. Vem vet om Wasa Sinfonietta någon gång framför barnsånger i orkesterformat. Kan nog tänka mej att Heikki Kaukorantas och Jalo Haapasalos kontrabaser skulle vara ganska spännande i Griegs "I bergakungens sal"
Det lär i alla fall bli ett nytt spännande äventyr på Wasa Sinfoniettas vårkonsert - tyckte jag mig höra...
Konserten öppnades med en fartfylld polska av Timo Alakotila. Dirigent Ville Mankkinen.
Efter polskan blev det andra takter ovh toner i Yrjö Gunaropulos' saxofonkonsert i C- moll
Solisten Olli-Pekka Tuomisalo var helt fantastisk.
Efter pausen fotade inte Nikonisten alls, utan satte sej ner uppe på läktaren och njöt av Ludwig van Beethovens symfoni nr 5 i C-moll.
Dirigent Ville Mankkinen och dottern Alli Mankkinen. Nikonisten lovar att ni kommer att höra mera av dem - redan i vår!
En fin konsert på stadshuset. Verkligen synd att alla stolar inte var fyllda. Inträdet var billigt jämfört vad konserten gav,
Det finns inte videon i WEBFOTOALBUMET , men nog några minnebilder!
Nosferatu - vampyrskräck på Ritz
Alltid i mellanåt smakar det med lite skräckfilm i Halloween tider. Men inte vilken som helst. Kanske denna är en av alla vampyrfilmers moder? I alla fall en verklig klassiker. För en tid sedan spelade Vasa stadsaorkester under James Lowes ledning musiken till två Chaplin -filmer. Det blev succé. Nu var det dags att spela musiken till denna klassiska vampyrfilm, Nosferatu.
Musiken skrevs av Hans Erdmann och B.Heller och regisserades av F. W. Murnau. Filmen är från 1922. Egentligen är den ihopkopplad av spillror och delar av förstörda dokument. Lite som att göra film och musik av två ark papper som har körts genom en dokumentförstörare.
Nikonisten var imponerad av musiken, både romantisk och skräckinjagande - verkligen härligt!
Innan konserten diskuterade James Lowe och Marko Hautala både film och musik. Det var en verkligt spännande inledning. Det att Orlok scenerna var blå-svarta berodde på att man inte kunde filma honom dagtid, han tålde ju inte dagsljus. På natten var det för mörkt att filma. Så det blev i arla morgonstund innan soluppgången, därav färgen och av samma orsak blev skuggårna lååånga. Så regissören utnyttjade situationen ypperligt. Dessutom framkom det att regissören Murnau senare flyttade till Hollywood och regisserade där några filmer. Han lär ska ha omkommit i en bilolycka 1931.
Själva storyn handlade om ett förälskat par, alltså en kärlekshistoria, men utan happy end. Men kvinnans list (Ellen) lockade vampyren att dröja för länge och gryningens ljus förintade Orlok. Dock dog Ellen i sin älskade Hutters armar. Snyft.
Skuggorna användes som effekter, det fanns inte så mycket effekter att ta till på 1920 -talet.
Vasa stadsorkester gjorde en fantastisk konsert. Alls ingen vanlig konsert. Det kändes ända upp på läktaren hur James Lowe njöt.
Publiken njöt av konserten och Ritz var en verkligt ypperlig plats för denna. Tack för den!
Några extra foton kan du hitta i WEBFOTOALBUMET!
Känner mej riktigt fisk!
Alltid i mellanåt hittar Nikonisten sej på matmässor och matmarknader. Vasas Sik- och strömmingsmarknad firar 30 år i Inrehamnen. Nikonisten har ngt svagt minne att det något år arrangerades fiskmarknad vid fiskarstranden, men minnet är nu inte något att skriva i CV:n. Det är Lions Club Vaasa Meri, som arrangerar evenamanget och säljer strömming och siksoppa vid långbordet. Om Nikonisten förstod rätt delas intäkterna sen ut till behövande familjer till jul.
Även om det sades riktigt på radio, att det är viktigt att det säljs fisk, grönsaker, närodlat hittade Nikonisten ändå Kalakukkona från Kuopio och muikkor från Puruvesi. Undrar vem som närodlar lakrits i julglada färger, kanske i Sundom? Nå Nikonisten var glad att det inte såldes dammsugspåsar.
Hantverk, stickade sockor, virkade pannlappar och dylikt välkomnar Nikonisten nog av hjärtat på dessa marknader.
Nikonisten vet att många kommer att kommentera, att det där är inte grillkorv, men tar ändå risken att publicera läckerbiten.
Fisklakrits till salu! Nikonisten har också smakat på lokaproducerad fiskchoklad, från Taiga.
Lite solsken skulle säkert ha öppnat terasserna och folk skulle ha trivts längre. En liten, men effektiv vindpust tillsammans med några droppar regn fick besökarna att värma händerna i rockfickan.
Korsholm Big Band öppnade lämpigt med en Herp Alperts klassiker. Big Band musik får ju alla att bli gladare, eller hur?
Här bjuds det på verkligen närodlat och färskt.
Matpaus!
Nikonistens andra maträtt var naturligtvis strömmingsbiffar. Härligt nystekta. Men i egna receptet ingår alltid dill???
Det var mindre säljare än tidigare år. Det berodde knappast på vädret, kanske mera på att samma veckoslut arrangerades ganska många marknader.
Nikonisten önskar lycka till med marknaden 2020 och kollar samtidigt om det finns kvar nå rökt sik i kylskåpet ...
Vasamarschen i full gång
Alltid i mellanåt är Nikonisten med på natur/evenemang/sportevenemang oftast mest då det bjuds på musikaliska njutninger.
Nu är dock Nikonisten för tionde året i rad involverad i Vasamarschen 2019. Arrangör är Vaasan kävelyklubi som har som mål att sprida ut glädjen och nyttan av att vandra i bästa sällskap och i bästa natur.
Evenemanget ordnar föreningen för 23 gången och Nikonisten har fotodokumenterat häppeningen i 10 år.
Det är verkligen inte frågan om en elitsport inte heller ett obetydligt sammanträffande. I år deltog vandrare från över 20 länder. Vaasan marssi hör till de få organisationer som IML (världsomfattande) har godkänt och dessutom enda i Finland. Knappa 300 deltog i årets evenemang, där var och en kunde välja blan de fina rutterna i Vasas omnejd. Nämnas kan att i Holland måste man begränsa deltagarantalet till 45.000 och hade ett starkt kval.
Man kunde ju tycka, att Vasa med sin natur, energi, dragningskraft, kunde locka minst 1.300 deltagare. Varför är inte våra lokala arbetsgivare och företag intresserade att medverka? Ett ypperligt tillfälle till en personaldag, där alla kan deltaga på någon av sträckorna mellan 10 km och maraton, Samtidigt bekanta sej med härliga medvandrare. Priset är skamlöst billigt. Några foton från lördagens vandring:
Starten från morgonen i härligt solsken - ser du nå bittra miner?
Riktning mot Öjberget
Rutterna är väl utmärkta
21 kilometers gänget på väg upp till Öjberget
Maratongänget, som har startat tidigare och redan rundat Stundars möter det andra gänget uppe på Markvägen, kolla vilken stämning!
Gänget närmar sej Öjbergskontrollen
Sundom pausstället bjöd på dricka och saltgurka, man skall komma i håg att vattenintaget minskar på saltet och mineralerna, så lite banan, saltgurka och uppdatering av vätskeförrådet ... och möten mellan liksinnade ...
Vid Gröna Ön var det dags för sista kontrollen och därmed stekta plättar med sylt, kaffe, annat drickbart och en härlig vy.
Vilken annan sport kan erbjuda detta?
Yrjö Saraste har vandrat länge, han traskade i dag 10 km länken. Observera att han är född 1923, så han har varit med t.o.m. i världskriget. Trots alla fina evenemang i världen, är han ändå en trogen deltagare i Vasamarschen och mottages alltid med erfordrat värdighet.
Evenemanget ordnas som sagt med helt frivilliga krafter. Till och med flaggorna är handsydda! Man efterlyser sponsorer för att trygga fortsättningen. Kunde vi inte tala om en Vaasa Energywalk?
Några extra foton kan du hitta här WEBFOTOALBUM!
Vasa Körfestival - kyrkokonserten
Alltid i mellanåt blir det dubbelt upp för Nikonisten. Med de trogna enögna japanerna fastspända i hängslena traskade Nikonisten mot Trefaldighetskyrkdörren i vårsolens värmande strålar. Kanske en eller annan sena tinade upp efter vintern.
Vasa Körfestival ordade en fin - och gratis - kyrkokonsert på fredagskvällen. Det var dubbel och dubbelt som uppträdde.
Först uppe var barbershopkvartetten Double Date från USA. De körde ett trevligt program och de gjorde det helt proffsigt. Både publiken och Nikonisten gillade skarpt. I kvartetten sjunger: Blair Brown, Michaela Slamka, Ravi Raghuran och Nathan Johnston. Dessutom par också utanför scenen.
Nikonisten gillar barbershopmusik, annars har ju Nikonisten inte så mycket att göra med barberare, man kan bara bli på bra humör när man lyssnar.
Efter var det dags för en verklig utmaning, Mozarts Sparvmässa (Spatzenmesse). Den hade Nikonisten inte hört tidigare.
Monica Heikius, som dirigerade, hade 'hittat' verket skrivet för damkör
Förutom damkören QuinnTon sjöng också solisterna Ulrika Berg (sopran 1), Tii Tanner (mezzosopran), Mari Renvall (alt 1) och Marja Jaatinen (alt 2).
Finalen 'Agnus Dei' tyckte Nikonisten att var otroligt vacker. En minnesvärd konsert.
Det är så härligt, att det i Vasa arrangeras så många fina konserter och festivaler under sommaren. Alla måste bara hitta sin egen. Längre mot hösten väntar ju ännu Musikfestspelen Korsholm.
Det finns några foton i WEBFOTOALBUMET! från fredagskvällens konsert.
Popvatkain?
Alltid i mellanåt står Nikonisten framför stora val. Efter en vecka, som aldrig tänkte ta slut, fundera Nikonisten att det inte blir nå fotase eller nå annat evenemang. Lite byke å en lååång natt.
Å andra sidan e Nikonisten glömsk. Men i afton bara lite fotase! E ju ändå Popvatkain på gång.
Ikkuna-festivaali e en evenemang, sen några år tillbaka. Stadens matställen bjuder på olika 3 rätters menuer till fastslaget pris - ett trevligt evenemang så där efter villaavslutningen. Dessutom gäller levande musik och det gillar ju Nikonisten.
Så det blev ett kort äventyr till Inre hamnen, men inte längre.
Kändes bra, normalt brukar det inte vara mycket folk vid 8 tiden, men nu var det nästan fullt. DJ Teppo körde bakgrundsdårhusmusik genom datorn.
Vasas genuina aftonsol återspeglades i glada miner och muntra senryckningar, när Popvatkain äntrade scenen. De körde ett trevligt set med en sommarcoctail på repertoaren.
Lite Bon Jovi fick publiken att vakna upp.
Nikonisten har alltid gillat Joonas trumstil, ren, klar och äkta. Inget fel på gitarrsolona heller ...
Tolkningen av Svensktoppenledins Sensuella Isabella var gårrbra - "Släck alla ljus, tänd på min kropp"
Att leva med showen, skippa pauserna mellan låtarna, ha hellre kontakt med publiken än med notstället är enligt Nikonisten en bra början till en bra show.
Lite spexande med publiken, man ser inga sura miner. Tyckte Popvatkain bjöd på en trevlig och underhållande första set. Nikonisten tackade för sällskapet och navigerade mot Brånx. Lite tjockare jacka kunde man ha haft.
Väl hemkommen i god tid undrade Nikonisten om det skulle finnas råvaror till en trevlig ostbricka i kylskåpet. Skulle sitta bra under tiden datorn laddar fotona. Men icke! Blir inte mycket ostbricka av en öppnad Pirkka Mozzarella-Emmenthal rivenostpåse. Nikonisten har visst blivit farligt glömsk. Inte ens gravad sik?
I morgon, lördag fortsätter festivalen i Vasa, med mat, dryck och musikupplevelser. Ta del av den, det är ju publiken som gör evenemanget.
Några foton hittar du i WEBFOTOALBUMET!