Visa inlägg taggade med 'vasa stad'
Poesi, prosa å köttsoppa
Alltid i mellanåt hamnar Nikonisten på helt oväntade äventyr. Min långvarige vän och fd sångarbroder Sture (alltså jag är fd sångare, Sture sjunger än) övade för Kulturelitens kommande möten. Vi beslöt enhälligt att ordna ett övningsmöte inför säsongen, som egentligen inleds inkommande tirsdag.
Mycket att diskutera, eftersom gänget hållit sommarpaus, men vi ville träffas över en Original å en Delikat. Av någon oförklarlig orsak började vi diskutera läsning och böcker. I ett skede frågade jag Sture när han senast har lånat från biblioteket? I dessa tider är ju allting digitaliserat, utom arga bibliotekstanten.
Vi beslöt göra bot och bättring och stämde träff följande dag kl 12 vid stadsbiblioteket, vi kollade om båda hade koll på adressen. Det hade vi, är ju ändå ganska nära Niska.
Väl framme konstaterade vi att ingen av oss hade hittat sitt lånekort. Senast jag lånat var en bok om Maria Kallio (Leena Lehtolainen) och den på tyska!!! Det tog över en månad för mej att läsa den och det som jag kommer i håg var att hon hade en enögd frass, som kanske hette Sisu? Jag utgår från att Stures senaste lån var Runebergs Fänrik Ståhls Sägner, eller Topelius' Fältskärns berättelser. Eller kanske Karlson på taket? Men han korrigerade snabbt. Då han studerade vid peffan lånade han en bok för han måste, så det var både tvångsläsning och tvångslån.
Vad göra nu? Måste bara kolla med snälla bibliotekstanten, hur man kan förnya kortet. Det gick ganska smidigt och man fick själv välja PIN koden samt vilket kort man vill ha.
Nu måste vi få något att äta! Vi beslöt att testa Café Proosa, som bjöd på bland annat köttsoppa och pensionärsrabatt. Soppan serverades med skärgårdsbröd. Vi valde köttsoppan med rabatten. Den var verkligen god och vi rekommenderar. Brödet var helt super.
Sanna Bertlin, som driver cafeterian glömde inte att rekommendera ärtsoppan med Sannas kropsu varje torsdag. Sture och jag glömde ej heller att rekommendera bacon i ärtsoppan. Vi måste väl som i regeringsförhandlingarna kompromissa lite om detta.
Sanna Bertlin
Sture hittade snabbt en intressant bok. Den handlade om kärlek. Nikonisten förökte hitta Lucky Luke på tyska.
Välgödda och nöjda med servicen och maten lämnade vi det fina bibliotekshuset. Sture hem till Kyrkoesplanaden och Nikonisten till Brånx.
Men en sak glömde vi - att låna böcker!!! Nå nu när vi har koder, kan vi boka på nätet och hämta från bibban. Brukar själv boka på bibban och avhämta i Brånx, för att ingen skall komma på att stänga det. Dottersonen Alex (5) är en hejare på att låna böcker.
Lukeminen kannattaa aina - sa någon för några år sen - och att Café Proosa bjuder på ärtsoppa med Sannas kropsu varje torsdag.
Fantastisk parkkonsert med Vasa stadsorkester
Alltid i mellanåt hamnar Nikonisten på fina konserter. Men aldrig jirivääden har Nikonisten fotat balett! Så det var nog tur jag tog mej tid att vara med på generalrepetitionen. Dessutom fick jag en massa råd av Minna Tervamäki och hon fick en knippe med fina foton(red anm).
Idén till konserten kom från orkesterns intendent Mia Huhta. Sen var det bara att köra!
Det var nästan full park, härligt att det var så många i publiken.
Sarah Nedergård sjunger Lassse Mårtensons 'Stormskärs Maja' ackompanjeras av stadsorkestern
Tomas Djupsjöbacka dirigerade hela konserten. I Abbalåtarna rockade han riktigt loss.
Skärmen och ljudet fungerade perfekt. Frontline stod för tekniken.
Konserten bjöd på bl.a. I feel pretty och Somewhere från West Side story, Intermezzot från operan Cavallerina Rusticana samt Replot brovals. Naturligtvis Stormskärs Maja, Raiders March från Indiana Jones. Sarah sjöng också The Winner Takes it All och Thank You for the Music. Orkestern drog som encore Bernsteins Mambo och publiken medverkade.
Henrik Sandås spelade på bandoneon i andra akten. Då framfördes verk ab Astor Piazzolla, som Henrik hade arrangerat
Under andra akten fick man njuta av balett! Minna Tervamäki dansade.
Konferencieren Hippi Hovi, intendenten Mia Huhta och solisten Sarah Nedergård under pausen.
En väldigt fin upplevelse i sommarkvällen.
Några extra foton kan du hitta i WEBFOTOALBUMET
Wasa Sångargille - vilken konsert!
Alltid i mellanåt blir Nikonisten stum. Wasa Sångargille levererade en präktig konsert, som i alla avseenden var unik. Då man tänker på manskörer kopplar man ofta till fosterländska melodiska forten, där basarna får mjällen att rymma.
Har dock aldrig varit med om när en manskör framför visor och sånger med lätta toner och finfina nyanser. Men å andra sidan är jag ju ännu ganska ung, så ...
Kunde du tänka dej att en manskör skulle framföra Markus 'Månskensbonden' Bergfors' Nattfilen eller KAJs Vems pojk e do?
Skall överlåta profssen att recencera, tyckte jag skymtade Pelle Jansson i bänkraden. Nikonisten får försöka förmdela stämningen med några bilder.
Förutom gästande artiserna hade kören handplockat solister från eget led. På bilden Rolf Nordman och Niklas Björkman i Kari Kuusamos 'Jorden är en by' (arr Robert Sund)
Som det brukar så var nästan alla stolarna upptagna. Nu börjar det verkligen kännas som om vi återgår till tiden före pandemin
Kören var finslipad. Som fd körsångare i tre manskörer, skulle jag nog ha valt att stiga åt sidan för denna konsert, nyanserna!
Magnus Lervik agerade solist i Månskensbondens 'Nattfilen' (arr Mikael Svarvar)
Stefan Wikman har varit körens dirigent sedan början av 80 -talet. Han vet hur man trimmar 'pojkarna'
Rickard Eklund, gästande solist i hans egen låt 'Finland' (arr Mikael Svarvar)
Karl-Magnus Stenström är en återkommande solist ur de egna leden, här i Olle Ljungströms 'Jag och min far' (arr Mikael Svarvar)
Wasa Sångargille öppnande nog med manskörstradition, Uno Morings 'Österbotten'. Publiken också höra Alexander Slottes 'Slumrande toner' (arr Robert Sund). Solisterna var Dan Häggbloom och Lars Ola Liavåg.
Josefin Sirén i sin låt 'Säg va do vil', 'I vårens skära dag' samt i 'Klöver Åtton'
Petter Näse framförde egna låtar samt ackompanjerade i många.
Alltsomallt en härligt annorlunda vårkonsert - undrar vad 'pojkarna' hittar på näst? Bra med temakonserter.
Mera bilder kan du hitta i WEBFOTOALBUMET!
Härlig konsert på stadshuset - Mankkiset, hemma från Vasa
Alltid i mellanåt bjuds det på möjlighet att njuta av fin musik. Wasa Sinfonietta gav en fin konsert på lördagen i Vasa Stadshus. På ett sätt var det ganksa historiskt. Konserten "Mankkiset - hemma från Vasa" dominerades av Mankkinens musikaliska familj. Ville Mankkinen dirigerade den vältränade Wasa Sinfonietta och barnen agerade solister - alltså Solister med stort S!
Det bjöds på Max Bruch, Ludwig van Beethoven samt Edward Elgar. Tyvärr var det ganska glest i publiken. Hade nog väntat mig en nästan fullsatt sal. Lite samma fenomen på Vasa satdsorkesters konsert för en tid sedan. Undrar vad det kan bero på.
Wasa Sinfonietta - dirigent Ville Mankkinen
Matti Mankkinen (15!) - solist i Max Bruch's violinkonsert nr 1 i g-moll opus 26
Ville och Matti Mankkinen
Aino Mankkinen - solist: Ludwig van Beethoven, pianokonsert nr 1 i c-dur opus 15, vilken talang
Alli Mankkinen - solist Edward Elgar cellokonsert e-moll opus 85
Det var nog en väldigt stolt farsa, som dirigerade konserten. Alla barnen kommer vi nog att få höra mycket av ännu. Själv hade jag hört endast Aino spela. Matti och Alli var nog helt suverena. Stor grattis till hela familjen och Wasa Sinfonietta, som varje år hittar på helt nya idéer till sina konserter.
Miljoonasade - Stjärnornas symfoni
Alltid i mellanåt får Nikonisten uppleva trevliga överraskningar. Fredagskvällens konsert, "Stjärnornas symfoni', var en verkligen trevlig överraskning. Klart, att när proffs entrar scenen blir det alltid bra, men allt som händer innan det avgör ganska mycket.
Miljoonasade uppträdde symfoniskt och akustiskt med Vasa och Seinäjoki stadsorkestrar på Ritz. De gav ut sin första hit, 'Lapsuuden sankarile', i augusti 1986. Alla kommer vi väl i håg refrängen med barnkören: "Lennä, Juri Gagarin, lennä...". Den sjunger i mångas öron. Övriga hitar är Marraskuu, 506 ikkuna och Olkinainen.
Bandet grundades av solisten Heikki Salo och de övriga medlemmarna är i dag: Matti Nurro (gitarr), Ari Laaksonen (bas), Jarmo Hovi (trummor) och Tomi Aholainen (keyboards).
Konserten bjöd på sånger från fyra decennier och innehöll alltså förutom de klassiska låtarna också nyproduktion.
Heikki Salo och Jukka Myllys (dir)
Miljoonasade
Jukka Myllys
En mycket fin och nästan till sista platsen utsåld konsert på Ritz.
Några foton kan du hitta i WEBFOTOALBUMET!
Äntligen Jäätelökesä!
Alltid i mellanåt går någon dröm i uppfyllelse. En gjorde det på tordagskvällen. Min stora idol sedan många år, Maarit Hurmerinta, uppträdde i Vasa stadsbiblioteks Drama -sal.
Vareviga stol var i bruk när konserten körde i gång. De första var på plats kl 17:30 (konserten började kl 19:00!) Nikonisten må erkänna att han var på plats redan kl 18 ... ville absolut inte missa konserten. För första gången Maarit LIVE!
Maarit Hurmerinta gav en konsert, späckad med fina tolkningar väckade varma minnen. Hennes röst lät som Maarits röst skall låta. Normalt brukar Sami Hurmerinta komppa på duokonserterna, men har varit sjuk och ersattes med Antti Ikola. Vi önskar Sami god bättring. Maarit berättade att de har gjort mycket samarbete med Antti i över 15 år. Antti själv föreslog 50 år, men det köpte inte Maarit.
Antti Ikola och Maarit Hurmerinta
Maarit -fansen fick nog komma till en härlig buffét. Hon visste nog vad publiken ville höra och hon lockade publiken med att sjunga. Mellanspeaken var känslofyllda och hjärtliga.
Klart vi fick höra de flesta bästisarna; Tulitikku, Lainaa vain, Jos tahdot tietää, Hymypoika. Finalen bjöd ju på ett par höjdare, Jäätelökesä och Tuskan tanssi! Det var svängig jazzig stämning på låtarna,vilket ju är Maarits varumärke.
Konserten arrangerades av Vasa kultur- och bibliotekstjänster med Max Bäckman vid rodret. Tack vare stödet från Regionförvaltningsverket i Västra och Inre Finland, kunde konserten ordnas och dessutom med fritt inträde.
Du hittar några foton och ett par videosnuttar i WEBFOTOALBUMET!
Härlig stämning på parkkonserten Operapärlor
Alltid i mellanåt råkar Nikonisten vara på rätt ställe vid rätt klockslag. Vasa stadsorkester ordnade en herrlian parkkonsert på lördagen klockan 15.
Speciellt med denna konsert var att orkestern spelade inne i stadshuset, men konserten striimades på jätteskärm utanför stadshuset. Publiken fick sitta utomhus i kyrkparken intill lotsstatyn och njuta av både musik och piknikkorg. Vilken härligt somrig kombination!
Uppskattar att det var över 300 personer i publiken, kanske rentav 350. Solen sken, som det bör i Vasa.
Vasa stadsorkester , dirigent Tomas Djupsjöbacka.
Mycket publik i kyrkparken, hela familhjer samlades på filtar och njöt av piknikkorgarna
Kevin Greenlaw, baryton, en av konstertens solister
Marjukka Tepponen, sopran, konsertens andra solist
Konsertmästare Maano Männi kommer att leda orkestern inkommande lördag klockan 15. Då bjuds det på lite svängig och jazzande musik. DEt blir mycket intressant.
Tomas Djupdjöbacka och orkestern kan bara vara nöjda med konserten. Publiken stornjöt.
En fin idé, hoppas vi får uppleva flere likadana konserter. Kanske vi en vacker dag får hela orkestern ut framför stadshuset.
Pictures 2020 - ungdomsorkestern i Vasa stadshus
Alltid i mellanåt far Nikonisten på spännande och annorlunda konserter. Pictures 2020 var namnet på konserten och det var en samlad ungdomsorkester som bjöd på fina toner. De blivande musikerna var handplockade från Kuula-opisto, Wava-opisto, Musikinstitutet Legato, Kauniaisten musiikkiopisto, Keski-Pohjanmaan konservatorio, Musik- och kulturskolan Sandels.
Speciellt med denna konsert var att den var en blandning av inspirationer från bildkonst till musik och från musik till bildkonst. Den röda tråden var nog Modest Musorgskijs berömda verk "Tavlor på en utställning" (Viktor Hartmann). Han inspirerades av tavlorna och verket föddes. En del av tavlorna finns inte längre så några unga konstnärsbörjan tog sig an uppgiften att måla med inspiratioin från musiken. Så det var ju nog ganska spännande. Verket tar lyssnaren genom utställningen målning för målning.
En mycket fin konsert bjöds det på. Det är Anton Ylikallio som stått för produktionen. Dessutom berättade konstnärerna i pausen om sina verk.
Några foton från konserten och utställningen:
Konstnärerna berättade själva om sina målningar, på fotot Sirpa Seppelin.
Publiken fick göra en rundvandring under pausen och bekanta sig med målningarna
Det var en både vältränad och stor ungdomsorkester i Vasa stadshus
Nya bekantskaper föds på konserterna
Hannu Norjanen ledde ungdomsorkestern. Nikonisten gillade gårrmyki konserten.
Det finns några foton i WEBFOTOALBUMET!
Fredrik Furu på Dillmakaronifesten
Alltid i mellanåt fixas tillräckligt krejsiga och lyckade evenemang i Vasa. Det, om något, bevisar väl Vasabornas gediga vilja att få något till stånd. Egentligen var Nikonisten på väg att knäppa några foton av kaverin Fredrik Furu. Har ju fotat Feki genom alla dessa 10 år.
På torget i Vasa fanns mycket annat att fotodokumentera.
"I Vasainitiativet krävdes att alla Vasagator i hela världen ändras så att de motsvarar det äkta Vasa. Tack vare er samlade Vasainitiativet över 2000 underskrifter på en vecka! ???? Kanske världen nu blir en mera Vasalik plats och det vill vi fira med den unika Dillmakaronifesten!"
Hippi Hovi diskuterar med hjärnorna och hjärtorna bakom Vasainitiativet på salutorget i Vasa.
Dillmakaronerna syntes smaka väl i alla åldrar
Joakim Strand, stadsfullmäktigeordförande och riksdagskledamot, höll festtalet
Fredrik Furu och Ben Bergman underhöll efter Jockes tal. På torgscenen uppträdde också legendariska Vasaduon Setä Tamu ja Kuningas Pähkinä samt de unga Vasamusikerna Sebastian Da Costa och Zaida Viveka.
Feki berättade att många låtar och många låtar föddes i Vasa. Många gator, många caféer födde texter och musik. Dit vill han tillbaka - att skriva texter och sen tonsätta. Blir säkert gårrbra!
Sälkastning - kanske i nästa olympiad?
Helena och Mats Sabel såg till att det fanns tillräckligt med både glögg, russin och mandel, kön var ganska lång.
Ann-Mari och Juha Häkkinen njöt av Dillmakaroner, Vasas nationalrätt. Både tyckte att det var häftigt att evenemanget ordnades och gillade också att solen medverkade.
Några till foton finns i WEBFOTOALBUMET!
Jakten på den försvunna konserten
Alltid i mellanåt laddar Nikonisten alla akkun, både kameronas och de egna.
Wasa Sinfonietta har Nikonisten alltid gillat. Bland annat för deras finurliga teman på konserterna. Inte för länge sedan vi fick njuta av alla teman ur James Bond -filmerna på Ritz! "License to Play"
Aftonens konsert var mycket speciell. Vi fick lyssna till ett speciellt verk av Yrjö Gunaropulos (1904-1968). Ett verk som har varit bortglömt och försvunnet i många år.
Olli-Pekka Tuomisalo agerade solist i Yrjö Gunaropulos saxofonkonsert i C-moll (1935). Nikonisten har aldrig tidigare varit på konsert där saxofonen innehade huvudrollen. Det var en fin upplevelse. Olli-Pekka var helt suverän.
Nikonisten gillade, förutom musiken, gårrmytsi, att det finns så mycket unga entusiastiska musiker i Wasa Sinfonietta. Nya förmågor som får växa upp och in i denna orkesters anda. Vem vet om Wasa Sinfonietta någon gång framför barnsånger i orkesterformat. Kan nog tänka mej att Heikki Kaukorantas och Jalo Haapasalos kontrabaser skulle vara ganska spännande i Griegs "I bergakungens sal"
Det lär i alla fall bli ett nytt spännande äventyr på Wasa Sinfoniettas vårkonsert - tyckte jag mig höra...
Konserten öppnades med en fartfylld polska av Timo Alakotila. Dirigent Ville Mankkinen.
Efter polskan blev det andra takter ovh toner i Yrjö Gunaropulos' saxofonkonsert i C- moll
Solisten Olli-Pekka Tuomisalo var helt fantastisk.
Efter pausen fotade inte Nikonisten alls, utan satte sej ner uppe på läktaren och njöt av Ludwig van Beethovens symfoni nr 5 i C-moll.
Dirigent Ville Mankkinen och dottern Alli Mankkinen. Nikonisten lovar att ni kommer att höra mera av dem - redan i vår!
En fin konsert på stadshuset. Verkligen synd att alla stolar inte var fyllda. Inträdet var billigt jämfört vad konserten gav,
Det finns inte videon i WEBFOTOALBUMET , men nog några minnebilder!