The Wish.
Alltid i mellanåt när jag bläddrar och söker någon bild, som jag glömde att tagga, dyker sådana foton upp, som inte kändes så lyckade vid framkallningen. Det kan hända att skärpan ligger på fel ställe eller att mosters huvud rymdes med bara från löständerna neråt. Men det kan också vara ett foto som bara var ointressant, blek eller annars intetsägande. Helt misslyckade foton blir ju inte bättre av att mogna en tid på hårdskivan. Men i bland nog.
Men plötsligt kan jag se något intressant i fotot, något som jag inte hittat tidigare. En story eller en känsla. Kanske man beskär på nytt bara för att den skall kännas mera fräsch. Kan också hända att just den som kändes intetsägande har fått karaktär eller ett budskap.
Detta foto tog jag med allra största kärlek. Själv hatade jag ögonblicket, men alla tusen bromsar älskade mej så det kändes i skinnet. En riktig on-my-skin upplevelse.
Fotat vid ett senare tillfälle än The Hope. Bilden döpte jag till The Wish.
Kommentarer
Ingen har kommenterat ännu
Skriv en kommentar