lasse1260x2

På väg mot kaos

Skrivet av Lars Hedman 11.02.2018

WP 20150712 008Hur ska det gå för de 45.000 finlandssvenskar som har en funktionsnedsättning? Måste de byta språk, som min bror Noffe, för att få service ?

 

Noffe blev helt tvåspråkig för att få stanna kvar i vår gamla hemstad Uleåborg. Där fanns ingen service för personer med utvecklingsstörning på svenska. Men det fanns många i personalen på hans gruppboende som ändå pratade regelbundet med honom på hans modersmål. Sådant värmer.

Vårdreformen kommer inte att beröra Noffe. Hade han fått leva några år till så skulle också hans situation ha förändrats. Det finns 45.000 människor i Finland med svenska som modersmål som har någon funktionsnedsättning. För dem är vårdreformen ett direkt hot. Beredningen av reformen är full av hål då det gäller de svenska intressena och den svenskspråkiga servicen för alla funktionsnedsättningar. Hur blir det till exempel med bidrag till organisationer som har stödverksamhet? Varför är språkkraven i beredningen så flummiga? Hur klarar vi samordningen när landskapsindelningen splittrar språkgruppen?

Ett bra exempel är min egna nedsättning, hörselskada. Kan landskapen garantera skrivtolkning på svenska i framtiden? Eller är det något som kan förbises när landskapen sköter sin "övervakningsskyldighet"?

Det finns förslag på hur vi ska bevaka intressena för oss som är i dubbel minoritet (språket och funktionsnedsättningen). Kårkulla samkommun har tidigare erbjudit sig att utvidga sin verksamhet i Svenskfinland till också andra funktionsnedsättningar än utvecklingsstörning. Samarbetsförbundet kring funktionshinder, SAMS, har föreslagit en finlandssvensk koordinator med övergripande ansvar. Nu finns det också tankar på ett stort vårdbolag i Svenskfinland, som dessutom kan börsnoteras.

Sfp:s ordförande Anna-Maja Henriksson har sammankallat till ett stormöte där man ska diskutera hur den svenska servicen ska garanteras i framtiden. Problemet med den diskussionen är att de språkliga intressena verkar vara helt förbisedda i beredningen av reformen. Som det just nu ser ut finns det utrymme till fria tolkningar och godtycke när man ska övervaka att servicen fungerar också på svenska. Samtidigt är försvaret av de språkliga rättigheterna i oreda och det finns ingen klar strategi.

Vi är på väg mot kaos i den svenska servicen för personer med funktionsnedsättning. SAMS och de andra organisationerna måste nu samla leden och gärna bli mer militanta, går det fel nu så blir det aldrig reparerat. 

 


Baltics ägare säljer proteser och lever lyxliv

Skrivet av Lars Hedman 27.01.2018

nader 1Hans Georg Näder är känd hos oss som ägare av Baltic Yachts. I Tyskland får han hård kritik för att ta ut flera hundra miljoner euro från sitt företag som tillverkar proteser åt rörelsehindrade. Pengarna används enligt tyska tidningar till att finansiera Näders lyxliv.

 

Det tyska familjeföretaget Otto Bock är en av de största tillverkarna av proteser och hjälpmedel i värden. Ett företag att hålla ögonen på eftersom eftersom produkterna ska användas till att hjälpa människor med funktionsnedsättning och det mesta betalas med skattemedel.

Otto Bocks ägare Hans Georg Näder köpte majoriteten i Baltic Yachts för fem år sedan. I fjol köpte han också Pink Gin, en 175 fots lyxbåt av Baltic.

Näder får nu hård kritik i tyska affärstidningar. Bland annat Handelsblatt skriver om "Das kostspielige Leben des Prothesen-Königs". Näder har tagit ut 292 miljoner euro ur företaget under fyra år. Enligt Manager Magazin har pengarna använts till att finansiera ägarens lyxliv med dyra lyxbåtar, konstverk och fastigheter.

Här är några bilder från Baltics broschyr. Visst är hans nya båt rätt så lyxig. Det tycks vara en bra affär att tillverka proteser.

Bild2
gin5ginj4


Blir vi hela tiden lurade?

Skrivet av Lars Hedman 25.01.2018

2017 11 05

Börja tillverka hjälpmedel och lev ett liv i lyx! Betalar vi på tok för mycket för proteser, hörapparater, rullstolar och annat livsviktigt för människor med funktionsnedsättning? Bilden är från Baltics broschyr.

 

kinaochwidex2Ungefär samma teknik, men den ena är 1000 gånger dyrare än den andra.

 

Jag öppnade en Iphone och började räkna vad innehållet egentligen är värt. Det blir inte många euro, dyrast är skärmen som kostar drygt 20 euro.

Jag läste en nyhet om att Baltic har tillverkat en 175 fots lyxbåt som köpts av varvets ägare.

Det finns ett samband mellan de här två. Långsökt, visst, men det fick mig att tänka.

Elektroniska komponenter är nuförtiden billiga och samma delar, tillverkade i Kina, tycks återkomma i alla apparater. Baltics Pink Gin har betalats med vinsterna från att sälja proteser till människor med rörelsehinder. Hur är det egentligen med hjälpmedelsbranschen, vilka marginaler spelar de med?

Bilden på de båda hörapparaterna ovan är ett exempel. Båda innehåller

Mikrofon
Förstärkare
Mikrochip
Högtalare
Batteri

Den ena kostar litet över 3 euro, den andra över 3000. Vad är det vi egentligen betalar för? Utveckling, forskning och mjukvara? Javisst, den billigare kan bara förstärka, den dyrare kan välja frekvenser och har dessutom smarta filter som tar bort bakgrundsljud. Men det förklarar inte hela prisskillnaden, det finns apparater på fria marknaden för under 100 euro som gör samma sak.

En orsak är att skatterna finansierar de flesta hjälpmedlen. Vi är inte prismedvetna då samhället står för kostnaderna. Finns det en tillräckligt bra marknadsmekanism och en insyn i prissättningen för att garantera bästa förhållande mellan pris och kvalitet?

Dags för grävande journalistik?


RAY minskar på stödet

Skrivet av Lars Hedman 11.02.2015

iiris aktivo julkisivu1

Iiris i Östra centrum i Helsingfors är högkvarter för Synskadades centralförbunds 280 anställda.

Penningautomatföreningen RAY (ja den heter så, PAF finns bara på Åland) stryper ordentligt åt stödkranarna så att både Synskadades centralförbund och Dövas förbund måste samarbetsförhandla.

Vi finländare spelar flitigt Jokeri Pokeri och vad allt de där automaterna heter, för totalt ungefär 800 miljoner euro per år. Av de pengarna delar man ut 300 miljoner. Handikapporganisationernas andel är drygt 90 miljoner. Synskadades centralförbund brukar få under en procent, 8 miljoner euro, i stöd av de pengar vi spelar bort. Dövas förbund får ungefär hälften av det.

Nu ska de få ännu mindre. Dövas förbund får 100.000 och de synskadade 1.6 miljoner mindre i år än i fjol.

Orsaken? Enligt Hufvudstadsbladet anser man på RAY att Synskadades centralförbund är överdimensionerat och att hantverkarfunktionen Sokeva är affärsverksamhet som inte kan få stöd. Däremot får man ingen förklaring till nedskärningarna för de döva.

Jag spelar sällan på automater. Men om jag hittar en automat som lovar att mina förluster går oavkortat till att hjälpa personer med funktionsnedsättning, är jag beredd att testa Jokeri Pokeri.