lasse1260x2

Två paragrafer om språket

Skrivet av Lars Hedman 16.02.2018 | 0 Kommentarer

Kategorier:

ottomalmSkulle Otto Malm ha testamenterat sina pengar till vård som övervakas landskapen? 

 

Är jag den enda? Eller är det någon annan som har svårt att hänga med i vad social- och hälsovårdsreformen kommer att betyda? Jag har försökt läsa regeringens proposition om valfrihet från januari, jag har tragglat igenom motiveringarna, jag har läst gamla lagar i Finlex ... med risk för att vara en grinig gammal gubbe, jag tycker det är flummigt, otydligt och orättvist!

Jag har nämligen sökt på vilket sätt man vill garantera de språkliga rättigheterna och framför allt övervakar att de följs efter reformen. Det är oerhört viktigt för oss alla, framför allt för dem som dagligen är beroende av någon form av vård eller stöd. Det jag vill veta är: "Blir landskapen tandlösa då de ska övervaka att vi får service på vårt modersmål".

Det jag hittat är två paragrafer, 25 och 40. Ingendera gör mig lugn.

Regeringen hänvisar till att språklagens paragraf 25 måste följas. 

Klapp, klapp, klapp!

Det paragrafen säger är att också privata som sköter offentliga uppgifter måste följa språklagen. Vackert så, men den var något som behövdes för 15 år sedan då språklagen förnyades. Den är inte tillräckligt stark och tydlig för den massiva privatiseringsvåg som är på kommande. Det bäddar för en massa flum och tolkningsfriheter i övervakningen.

Regeringens paragraf 40, som gäller service man väljer direkt (som hälsovård), är ännu bättre. Där är det inte bara fråga om flum, man vill ha med litet godtycklighet också. "Landskapet kan bevilja privat serviceproducent undantagstillstånd från plikten att i tvåspråkiga kommuner producera service på båda nationalspråken". Det måste vara första gången i finländsk lagstiftning man är beredd att använda ordet "undantagstillstånd" då det gäller att ställa krav på språkliga rättigheter i vården.

Kommentarer

Ingen har kommenterat ännu

Skriv en kommentar