landscape 3490646 960 720

Visa alla inlägg skrivna 2021

Hur mycket finska kan jag?

Skrivet av Barbara Meinhart 13.09.2021

När jag berättar att jag flyttade till Finland för att studera svenska finns det två frågor som folk oftast ställer mig: Läser du också finska? och Hur mycket finska kan du?  

På den första frågan kan jag svara med: Ja, jag lär mig också finska. Innan jag flyttade till Finland var det alltid självklart att jag skulle läsa både svenska och finska. Att lära sig flera nordiska språk samtidigt är krävande men det är så värt det. Kan man som icke nordbo åtminstone ett inhemskt språk flyttande är det lättare att komma i närmare kontakt med lokalbefolkningen. För min egen del är en känsla av tillhörighet himla viktigt. Jag vill gärna integrera mig i livet här i Vasa och få en djupare förståelse för det finländska kulturlivet. Genom att våga prata svenska och finska i vardagslivet har jag fått många vänner för livet som jag delar samma intresse med och tack vare dem känner jag mig som hemma i Finland.

Frågan om hur mycket finska jag kan är inte lätt att svara på. Jag har olika färdighetsnivåer i delområdena skrift och tal eftersom jag kan skriva och läsa finska mycket bättre än att prata. Jag tror att jag åtminstone har grundläggande kunskaper i skrift och tal. Det går bra att skriva enkla mejl och att småprata på finska. Krävs avancerade språkkunskaper använder jag endast svenska som kommunikationsspråk. I nuläget skulle jag inte våga skriva en uppsats eller hålla en presentation på finska. Jag har lite problem med att använda den finska grammatiken rätt och mitt finska ordförråd räcker ännu inte till för att kunna debattera om ett specifikt ämne. Men även om jag inte behärskar finska på en bra nivå är jag väldigt glad över hur mycket jag redan kan. När jag anlände till Finland för några år sedan kunde jag nämligen inte ett enda ord finska.

Finnland

 


Grönland - ett utbytesår på världens största ö

Skrivet av Barbara Meinhart 29.08.2021

I dag är det exakt 3 år sedan jag åkte iväg som utbytesstudent till Nuuk för att studera danska och Grönlands kulturhistoria. Klockan 12:15 satt jag på flygplatsen i Reykjavík och skrev följande på min sida på Facebook: Redo för mitt största äventyr hittills. Idag reser jag äntligen till Grönland. Med en one way biljett i bagaget. Jag känner mig lite nervös. Vi hörs!... När jag väntade på flyget snurrade stressande tankar och känslor runt i mitt huvud. Nej, min inre stress orsakades inte av att jag reste utan returbiljett till Grönland. Det kändes bara lite obehagligt att måste flyga med ett 20-personers propellerflygplan över den stormiga Atlanten. Jag är nämligen lite flyggrädd. Men det visade sig att min rädsla var ogrundad. Flyget var lugnt och smidigt.

När jag landade i Nuuk kunde jag inte fatta att jag verkligen flyttar till Grönland - världens största ö som befinner sig mellan Norra ishavet och Atlanten och öster om Kanadas arktiska öar. Det grönländska landskapet är ofattbart vackert och de karga och gigantiska bergsformationerna liknar lite Alperna i Österrike. Det är orsaken till varför jag känner mig som hemma i Grönland. Vad känner jag mig lyckligt när jag kan vandra i bergen och njuta av stillheten och panoramautsikten.

tasiilaq 892503 960 720

Tasiilaq i Östgrönland

greenland 3921352 960 720

 

Efter landningen hämtades jag av utbyteskoordinatorn som körde mig till mitt studenthem där jag delade en bostad med fyra andra studenter. Mitt första intryck var att livet i Nuuk är härligt mångfasetterat och väldigt modernt.  Trots Nuuks isolerande läge finns det allt som man behöver i vardagen: museer, butiker, gym, skolor, restauranger, ett kulturhus och en simhall.

Nuuk är Grönlands huvudstad och samtidigt landets största by och har omkring 16.000 invånare. Byn ligger i den sydvästra delen av Grönland och är omgiven av fjordar och berg. Man är även avskuren från yttervärlden. Men inte en enda dag, ångrade jag att jag for dit. En sak jag uppskattade mest var att det inte fanns tillgång till gratis publik mobilnät i Nuuk. Livet är så mycket lugnare när man endast kan koncentrera sig på livets små saker. Jag spenderade mycket tid med att lära känna grönlänningar, förbättra min danska, läsa lite grönländska och promenera i naturen.

123

På promenad i Nuuk

 

Ni undrar säkert varför jag just ville åka till Grönland. Orsaken var att jag var väldigt intresserat av att undersöka kulturmötet mellan Danmark och Grönland. Även om Grönland geografiskt hör till Nordamerika, är landet en autonom del av Danmark med självstyre sedan 70-talet. Grönländska är det enda officiella nationalspråket i Grönland. Men eftersom Grönland har varit en koloni av Danmark spelar danska fortfarande en stor roll i vardagslivet. På universitet i Nuuk används därför både grönländska och danska som undervisningsspråk. På vilket språk en kurs undervisas beror på om läraren har grönländska eller danska som modersmål.

Kurserna som jag valde på universitet var väldigt lärorika. Min favoritkurs handlade om Grönland och det andra världskriget. Vi pratade även om nationalsocialismen i Österrike och Tyskland. Ett väldigt tungt tema men samtidigt var det också superspännande att höra min hemlandshistoria ur grönländskt perspektiv. Kursen undervisades på danska eftersom kursläraren ursprungligen kom från Danmark.

49132444 1838922522886746 7824176342991110144 n

 När orkanvindar blåser över Nuuk är det för farligt att tillbringa sin fritid utomhus. Därför har jag nästan inga bilder som visar regn i Grönland.

 
iceberg 471549 960 720

En resa till en annan värld. Jag har aldrig sett isberg förut.

 

Till sist vill jag avslöja varför jag bokade en enkelbiljett utan returresa. Efter mitt utbyte ville jag resa lite runt omkring i landet istället av att genast resa hem. Grönland är ett så gigantiskt stort land som är från dess nordligaste punkt till dess sydligaste omkring 2.600 kilometer långt och omkring 1.000 kilometer brett. Det löner sig absolut att ta sig tid och utforska Grönland i lugn och ro.


Att ha ett syskon i himlen

Skrivet av Barbara Meinhart 15.08.2021

Mina första barndomsår präglades främst av lugn och ro. Lyckligast var jag i naturen där jag kunde upptäcka och uppleva världen med alla mina sinnen och hela kroppen. Speciellt mina morföräldrars lantgård var en lugn oas där jag fick tanka energi. Jag spenderade mycket tid ute på mormors trädgård som var full av liv och rörelse. Lavendel, rosor, syren och pepparmynta fick gården att spraka av färger och dofter. En mängd citronfjärilar virvlade runt bland blommor. Katterna myste i solen...

Jag var ett lyckligt barn fram till sju års ålder åtminstone.

IMG 1128

Min sorglösa barndom slutade den dagen när mitt äldsta syskon plötsligt och helt oväntat gick bort. Det är inte så lätt sätta ord på det som pågick inom mig efter förlusten. Jag skulle beskriva min sorg som ett virrvarr av känslor. Denna upplevelse skapade så mycket inre stress, oro och överväldigande känslor att de blev svåra att hantera. Jag var inte längre det lilla barnet som älskade att upptäcka världen och plocka blommor. För mig försvann förståelsen för vad som ger mig känslan av sinnesro bort med åren.

Fram till den där dagen när jag flyttade till Wien för att börja studera nordisk filologi. Då plötsligt fanns det något inom mig som återuppväckte min livsglädje. Att få studera ett ämne jag brinner för har varit början av min resa mot ett lyckligare liv.

Jag har börjat prioritera min inre hälsa. Motion, frisk luft, goda matvanor och rutiner har fått mig att må psykiskt bättre. En sak jag tycker om att göra efter jobbet är att sitta vid havnet, lyssna på vågorna och titta på solnedgången. Jag behöver varje dag små stunder i naturen för att kunna skapa balans i kroppen. Under de senaste tio åren har jag övat mig mycket i konsten att slappna av och har lärt mig den på nytt. Det känns så himla bra att mitt långvariga stress inte längre tar överhand i vardagen och att jag kan njuta av livets små saker igen. Att lita på mig själv har lett till att jag idag klarar mig bra i livet trots att barndomen varit svår.

Som ni ser att bearbeta sina traumatiska upplevelser från barndomen är en energikrävande resa som saknar tidsramar. Resan tillbaka till livet kräver mycket tålamod eftersom återhämtningsprocessen ofta innebär ett steg framåt och två tillbaka. Det viktigaste är att försöka hålla hoppet uppe om att livet kan bli bra igen.


Välkommen till min resa genom livet!

Skrivet av Barbara Meinhart 01.08.2021

Kategorier:

Vad roligt att du hittat hit! Jag heter Barbara, är 30 år ung och lämnade Alperna för att börja på ny kula i Finland.

I skrivande stund sitter jag på min balkong, njuter av årets första varma solstrålar och grejar med mitt första blogginlägg. Jag ser fram emot att få börja blogga på Sevendays. Att skriva och sätta ord på mina tankar är det roligaste jag vet. Jag är extra glad över att få blogga på svenska som inte är mitt modersmål. På detta sätt kan jag förhoppningsvis övervinna min rädsla för språkfel som smyger sig in här och där. Övning ger färdighet och jag tycker när man lär sig ett främmande språk gäller det bara att våga prata och skriva.

Min blogg är en dagbok för mig och alla som är nyfikna över hur det känns att börja ett nytt liv utomlands. Jag tar er med på resan genom mitt liv i Finland med alla dess utmaningar, vändpunkter och insikter. 

Som bloggnamnet förtäljer vurmar jag för Norden och nordiska språk. När jag började mina kandidatstudier i Wien var det ett självklart val att studera nordisk filologi. Då var min största dröm att flytta till ett nordiskt land, en dröm som senare också gick i uppfyllelse. För exakt 7 år sedan tog jag mitt pick och pack och flyttade till Vasa för att studera svenska. Sedan några månader är jag nyutexaminerad magister och efter att ha bott så många år i Österbotten kan jag tänka mig att kanske stanna för alltid. Jag har träffat så många trevliga finländare som gör mitt liv rikare och får mig att känna mig tillfreds och lugn. Jag kan verkligen säga att Österbotten har blivit mitt andra hem.

Mitt nuvarande livsprojekt är att skapa ett meningsfullt yrkesliv. Under senaste tiden har jag funderat mycket om vart jag tar vägen efter mina studier. För tillfället jobbar jag inom mediebranschen, ett arbetsområde jag trivs mycket med. Det är absolut min grej att kommunicera på svenska i skrift och tal. Kanske har jag redan hittat mitt framtida yrke? Tiden får utvisa om det är så.

Efter pandemin hoppas jag att kunna fortsätta jobba som erfarenhetsexpert och stöda människor som är utsatta. Jag är jätte tacksam för att få leva mina drömmer i Finland, så därför skulle jag gärna ge samhället något tillbaka. I ett senare inlägg berättar jag kanske lite mer om mina egna erfarenheter av att mista ett syskon. Om hur det är att ha ett syskon i himlen och ett syskon på jorden. Jag vet att syskonförlust är ett lite tunnare ämne. Men jag tycker att det också är viktigt att våga prata om det svåra i livet. Därför ska min blogg vara en plats för tankar av olika slag, glada och lite mindre glada tankar och annat tänkvärt.

DSC 1890




Så här lärde jag mig svenska

Skrivet av Barbara Meinhart 31.07.2021

När någon frågar mig varför jag flyttade till Finland brukar jag svara: Förälskelse ledde mig till Finland. En förälskelse i nordiska språken.

Det började allt med att jag ville åka på utbyte för 7 år sedan. Då studerade jag nordisk filologi i Österrike och det var min största dröm att bosatta mig i Norden. Att få tala svenska, danska eller norska i vardagliga situationer stod högt på min önskelista. Jag lärde mig mycket om språkens grundläggande grammatik och ordförråd under mina studier i Österrike. Men det fanns inte med tillräckligt möjlighet att träna mina muntliga språkfärdigheter utanför klassrummet. 

Genom en tillfällighet hamnade jag i Finland och fick min utbytesplats i Vasa. Att man kan studera svenska i Finland hade jag först ingen aning om. Jag har bara hört av att en liten del av finländarna har svenska som modersmål. Studerar man nordisk filologi i Österrike så kommer man främst i kontakt med Skandinaviens språk och kultur. Finska anordnas som en egen utbildningslinje som man studerar inom ämnet finsk-ugriska språk. Innan jag flyttade till Finland har jag alltså inte hört ett enda ord finska. Men just detta var orsaken till att jag tackade ja till en studieplats i Finland. Jag var nyfiken på hur finska låter och om det finns skillnader mellan finlandssvenska och sverigesvenska.

I början var det lite knepigt med att förstå finlandssvenska samt använda svenska som studiespråk. Mina studiekolleger kom från olika delar av Finland och jag fick höra olika dialekter. Även om det var svårt att följa med i konversationer var det mycket lärorikt att lyssna på hur folk faktiskt pratar. Bara genom att lyssna lärde jag mig uttal och många finlandssvenska uttryck.

Jag minns också att under mina första veckor i Finland hade jag en ständig rädsla för att  inte bli förstådd och ha bristande flyt i språket. Med tiden har jag märkt att det gör ingenting att man inte talar ett främmande språk perfekt och har börjat att integrera svenska i alla tänkbara vardagssituationer. På följande roliga sätt har jag kompletterat min språkinlärning:

Småprat 

Att våga använda svenska som vardagsspråk har varit nyckeln till att jag har lärt mig tala språket i rask takt. Speciellt i små butiker är det roligt att prata med folk om allt mellan himmel och jord. Genom personligt kontakt med finländare lär jag mig så mycket om Finlands kulturliv. Det är vikigt för mig att inte bara befatta mig grammatik utan också förstå finländarnas tankesätt.

Byta språk på sociala medier

Mina skriftliga färdigheter utvecklar jag genom att använda svenska som kommunikationsspråk på mina sociala medier. Mina inlägg delar jag vanligtvis både på tyska och svenska. Först skriver jag inlägget på tyska och sen översätter jag texten till svenska eftersom det gör mig glad att skriva på olika språk. Mina inre känslor och tankar kan jag bättre uttrycka genom att skriva än genom att tala. Genom att sätta ord på det som pågår inom mig kan jag skapa utrymme för det jag annars trasslar in mig.

Språkcafe

Under mina studier skapade mina studiekompisar och jag ett nordiskt språkcafé där vi träffades regelbundet för att öva tala danska, norska, finska och tyska. Att delta på språkcafé är något jag varmt rekommenderar till er som flyttar till ett nytt land. Där har ni bra mölighet att komma i kontakt med lokalsamhället och knytta nya kontakter genom samtal, brädspel och fika.