unnamed 4

En olycka

Skrivet av Paulina Peltomaa 01.05.2019 | 8 kommentar(er)

 

Jag hann knappt skriva klart och publicera det föregående inlägget innan olyckan var framme. Tänkte skriva av mig här nu med detsamma, skrev något kryptiskt på Instagram och nu är det jättemånga som frågar mig vad som har hänt. Kanske det finns någon som har varit med om liknande och kan lugna oss lite. Drygt 30 minuter efter att jag skrev om hur lugnt allt är så faller Alvar. Har sådana skuldkänslor och ångest, vi borde ha sett efter dem bättre. Han och Elsie lekte med ett hundkoppel och han helt enkelt bara stopplade och slog ansiktet rakt i golvet och hann inte ta emot sig. Det tog en stund för mig att fatta hur illa han skadade sig, för han lyfte inte på huvudet direkt. När någon sedan hjälpte honom upp, kommer inte ens ihåg vem det var, så är han helt täckt i blod. Alltså den paniken. Han var helt hysterisk ännu 30 minuter efter att han fallit och trots att han slutat blöda slutade han inte gråta, så vi åkte såklart in till jouren. Där såg de att han skadat sina framtänder ordentligt, så imorgon måste vi åka till Karleby till en tandläkare på en akuttid. 

 

Fy fan kan jag nog bara säga. Jävla skit. Jag försöker tänka att det kunde ha varit värre. Att han kunde ha fallit ännu högre ifrån och fått en bestående hjärnskada eller något sånt. Och att det finns barn som har cancer och andra hemska sjukdomar. Men hans tänder. Hans fina, fina tänder. Sköterskan sade att de såg ordentligt skadade ut och att det finns en risk för att de snart ramlar ut av sig själva (ifall de inte åkt upp och måste dras ut genast) Jag vet att det är mjölktänder, men han är bara 1 år och 4 månader, ska han leva utan framtänder tills han är 6-7 år?! Det är ju hur många år sen helst. Åh, sån ångest. Och stackaren kommer säkert vara ännu mer svullen imorgon, och så ska han gapa för tandläkaren och fattar noll varför någon ska gräva i hans sjuka mun. Önskar att vi kunde hoppa tillbaks i tiden och bara ha det lika lugnt och tråkigt som tidigare idag 

 

unnamed 19
Min fina, fina pojke

 Är det någon som har varit med om liknande själva som barn, eller har barn som haft något liknande? Hur gick det? Berätta gärna


Vappen, och livet rullar på

Skrivet av Paulina Peltomaa 01.05.2019

Kategorier:

 

Hej på er och glada vappen! Som rubriken lyder så rullar livet på här hos oss. Jobb och dagis. Vi har inte orkat göra något speciellt idag, skönt med en ledig dag mitt i veckan då man bara får vara! Så dåligt väder är det ju också, kallt. Jag och Elsie åkte bara in till stan ett varv och kollade på gamla bilar som körde runt. Just nu är barnens mormor här och hälsar på, och Misha och min pappa är någonstans och hämtar en såg (?) som han har köpt. En riktigt lugn dag har vi, precis som en söndag. 

 

vappenEn fin bild kan man ju alltid ta trots att det regnar 


Maj är av någon anledning min favoritmånad på året. Ingen aning om exakt varför, men så har det alltid varit. Kopplar säkert ihop det från skoltiden, allt var så chill i maj. Mycket roliga saker som hände i skolan istället för vanliga lektioner, stafettkarnevalen (ååååh! <3) och skolavslutning. Nu ska vi koka lite kaffe. Ha det så bra så hörs vi snart igen när jag har något vettigt att komma med! 

vappen1


Besviken på mig själv

Skrivet av Paulina Peltomaa 28.04.2019 | 4 kommentar(er)

 

Hej vänner. Ikväll är jag ledsen. Jag är så otroligt besviken på mig själv, och det är så jävla tungt för mig att skriva och säga de orden. Jag försöker ju att skriva lite mindre om mitt äldsta barn, men nu vill jag lätta på mitt mammahjärta. Vi har haft en riktigt jobbig dag med Elsie. Eller ja, en ganska jobbig period. Nattningen ikväll var det absolut värsta, jag hade tidigare ikväll tänkt att jag ska ligga bredvid henne en bra stund efter att vi läst en bok, då jag redan kände att det blivit extra mycket gnabb och tjat under dagen. Jag vet inte, men barn är ju bara så olika antar jag. Hos oss funkar det väldigt sällan med att försöka sätta sig ner och prata lugnt med Elsie när hon är upp i varv/arg/besviken... Hon är helt enkelt inte mottaglig när hon är mitt inne i en känslostorm, och sällan efteråt heller. Det enda sättet hon egentligen lugnar sig är att vi går igenom hela faderullan, hon bråkar eller uppför sig dåligt - vi säger till eller pratar lugnt om det - hon fortsätter och eldar på - vi blir till sist arga på henne och först EFTER ett gräl och ett förlåt efter grälet så är hon OK igen. Det måste liksom gå hela cirkeln runt innan hon kan acceptera och gå vidare. Det går inte att avbryta ett humör eller en situation mitt i utan stormen måste bryta ut till max innan det kan bli lugnt igen. 

 

Som exempel har vi kvällens nattning. Allt gick bra till först, men Elsie har i något förråd hittat en speldosa hon hade som baby. Den både spelar musik och lyser, och den lät jag då henne ha efter att jag sagt godnatt och gick ut ur rummet. Hon var nöjd, men ännu efter en timme hörde jag att hon var vaken och låg och knaprade på speldosan för hallå, vem kan nu somna med ett starkt sken och musik rakt framför ögonen? Imorgon är det tidig väckning till dagis och hon behövde verkligen somna (klockan var då halv 10) 



Jag gick in och sade att jag nu tyvärr måste ta speldosan av henne eftersom det inte blir till nånting när hon ligger och leker med den, och att det är tidig väckning nästa dag. Elsie accepterar såklart inte mitt beslut utan börjar vråla rakt ut. Hon vrålar och skriker så hon knappt får luft (ibland skriker hon tills hon spyr) och väcker Alvar som ju också ska vakna tidigt och behöver ÄNNU mer sömn än Elsie. Då blir jag så jävla arg kan jag säga rakt ut. Jag är trött sedan innan och hela dagen har vi haft bråk efter bråk. Allt sunt förnuft och allt jag vet flyger ut genom fönstret och jag börjar skrika tillbaks. Och hur hemskt är det inte så här i efterhand, att man inte kommer till ro och så kommer mamma och tar speldosan och skriker åt en? Jag fattar ju att hon blev besviken när jag tog den, men jag hade verkligen inte lust eller tålamod att sitta och prata om hennes känslor när det ända hon behövde göra var SOVA. Och det där skriket... Men usch, kan knappt tänka på det för det kryper i skinnet på mig av dåligt samvete.

 

Elsie somnade 10 minuter efter att jag tog bort speldosan, jag vet ju att det var rätt beslut men önskar att jag hade haft mer tålamod och inte blivit så arg. En känsla jag hatar och bär på ganska ofta. Jag lade mig bredvid henne efter vårt gräl och bad om förlåtelse och jag tror hon hörde mig innan hon somnade. Jag låg där tills hon sov, och det enda jag kunde tänka var att jag hoppas och önskar så att hon vet om hur mycket jag älskar henne fast jag blir arg och ropar. Jag hoppas att hon känner och vet om hur älskad hon är trots att jag är väldigt långt ifrån den perfekta mamman som räknar till tio, aldrig skriker och bakar bullar varje söndag. Ibland glömmer jag bort att hon fortfarande bara är 3 år gammal. Och jag vet att jag förtjänar att sitta här och må skit, för jag är 27 år gammal, hon är 3.

 

Och jag önskar att om hon mot förmodan skulle komma ihåg den här skitdagen när hon är äldre (snälla snälla snälla låt henne inte göra det) så kan hon läsa det här, och veta att mamma satt och grät och var så ledsen hela kvällen efter att du somnade, Elsie. 

 unnamed 18


Gravid = roligt?

Skrivet av Paulina Peltomaa 26.04.2019

 

Jag har ju både skrivit och pratat mycket om hur jag avskydde att vara gravid. Det håller jag nog fortfarande fast vid, fick lite ångest när jag grävde igenom gamla gravidbilder. Listan på saker jag ogillade är lång, men nu tänkte jag faktiskt vara lite positiv (WHAT! Vem är jag ens) och lista saker som jag faktiskt gillade med att vara preggo. En lite kortare lista blir det ju, så kanske någon t.o.m. orkar läsa igenom den hehe. 

 IMG 0333

Det kändes skönt att inte behöva ha ångest för vad man ska göra med sitt liv. Vad vill jag jobba med? Ska jag studera? Borde jag göra si eller så? Alla såna tankar försvann, i alla fall för mig och jag kunde lägga allt sådant åt sidan och fokusera på att vara gravid och få barn och vara mammaledig. Jag visste liksom hur min närmsta framtid skulle se ut, minns fortfarande en dag när jag glömde att jag var gravid och tänkte "SHIT, VAD ska jag göra som näst?!" Men så kollade jag ner på magen och bara aaah, just det ja. Vara mammaledig.

 

Alla ultraljud var roliga och spännande. Speciellt de allra första, om man bortser från nervositeten så var det ju världens roligaste grej! Och såklart att få veta könet på babyn, fast det fattar jag nog inte riktigt varför egentligen, det finns ju liksom bara två alternativ haha. 

 IMG 8030

All ångest över kroppen försvann. Jag tänkte inte alls på om jag gick upp mycket i vikt, åt precis vad jag ville och hur mycket jag kände för. Hade absolut inga problem med att väga mig på rådgivningsbesöken som jag har förstått att vissa har. Tänkte inte på att "alla kilon ska ju bort sedan också", utan att jag här och nu är gravid och det spelar ingen roll. 

 

Där mellan vecka 13 och typ 25 var det kul med kläder! Det var lätt att klä sig som gravid tycker jag, ett par gravidjeans eller strumpbyxor och en tröja på. När jag var gravid med Alvar hade ja ofta en hög kjol och en stor t-skjorta som jag knöt upp, tycker det är så fint speciellt på gravida. 

 

Att fundera på namn var roligt. Fast ja, i vårt fall så visste vi så tidigt att Elsie skulle heta Elsie, så där funderade vi knappt alls. Och egentligen var det samma sak med Alvar, en liten stund brainstormade vi men bestämde oss i ett ganska tidigt skede. Men ja, namn är ju kul oavsett om man själv är gravid eller inte! 

 

Man kunde skylla på att man var gravid. "Jag orkar inte, jag är gravid" eller "Jag vill ha den och den maten nu, jag är gravid" Alla var extra förstående och hjälpsamma och det är ju alltid roligt. 

IMG 9610


Och sist och slutligen, träffarna på rådgivningen med mammagruppen! Tyckte det var så roligt, inte kanske så informativt så där annars men att träffa andra trevliga preggon som man annars inte hade kommit i kontakt med var guld. Vi har en så bra mammagrupp! 

IMG 8641Mishas face när jag använde "jag är gravid-kortet" lite för ofta 


Spridda tankar

Skrivet av Paulina Peltomaa 25.04.2019 | 1 kommentar(er)

 

Vi har haft några tuffa lämningar på dagis den här veckan (Alvar). Här hemma, vägen dit och ombyte till tossor o.s.v samt själva överlämnandet går bra, men när han märker att jag eller Misha är borta blir han vääääldigt ledsen.  Inskolningen på dagis gick så bra så det här var lite oväntat, och framförallt ovant! Elsie har vi i princip aldrig haft problem med, hon älskar att vara på dagis.  Har lite dåligt samvete över att hon kanske inte känner sig lika sedd som lillebror just nu. Ingen aning om hon faktiskt känner så eller ens märker det men. 

 

Jag läste precis på Karros blogg att Instagram kanske ska börja dölja gillningar. Min första reaktion var WHAAAAT, NEJ?! Men vid närmare eftertanke så är det nog en bra idé ändå. Det tycks överlag vara så svårt att få likes nu för tiden när bilden bara visas för 10% av dina följare (läste jag nånstans) och kanske t.o.m. ännu färre ifall bilden inte enligt Instagram får tillräckligt med likes/kommentarer under första timmen och jada jada. Näe, bort med likes då säger jag! Skulle ju faktiskt vara roligare med bara kommentarer? Som på bilddagboken back in the days!!!

 

Jag märker själv att jag omedvetet skriver om och lägger upp mer bilder på Alvar. Eller ja, kanske det inte är helt omedvetet ändå. Elsie blir ju mer och mer sin egna person, hon är ju snart 4 år gammal. Hon vet när jag fotar eller filmar och kan ibland t.o.m. säga att hon inte vill bli fotad. Inte ofta, men det händer. Förr sa hon en massa roliga och finurliga saker och jag fick det på film för att hon inte visste om att jag filmade. Nu vet hon direkt och blir antingen tyst eller så börjar hon pjasa riktigt ordentligt. Och ja, jag vet inte. Det känns mer okej att berätta om att en ettåring bajsat 7 gånger på en dag än att göra det om en (snart) fyraåring? Nu har det ju inte hänt tack och lov ta i trä men ni fattar. 

IMG 5468

 

Vi har inte en enda plan för i sommar. Inte någon som räknas i alla fall, jag räknar inte "Vara på villan" som en plan. Vi fick ju lite smak på hur det är att resa med två småbarn (med tåg) och det var ju ingen fröjd precis, i alla fall inte med det etta barnet. Nämner inga namn men Elsie skötte sig exemplariskt. Så får se, kanske vi är riktigt vilda och besöker Kälviä djurpark haha. 

 

Jag vill ha fler bloggar att läsa!!!! Just nu känns det som att det inte riktigt händer nånting i den finlandssvenska bloggvärlden? Ganska mycket vardag och hamsterhjul* för alla, har ingen blogg jag liksom känner att jag bara MÅSTE få läsa av ren nyfikenhet. Inte ens min egna, blir typ trött av bara tanken på min blogg för den är så tråkig just nu. Kan vi inte komma på ett ämne som alla har en lagom stark åsikt om, engagerar och upprör lagom mycket? Något ämne som är lagom med litelite krydda? Men VAD? Och finns det något du vill att jag skriver om? Kommentera gärna! Jag vet att jag max får 1 eller 2 kommentarer nu men fuck it. 

 

*VARFÖR säger vissa ekorrhjul? Vilken fullt frisk och vild ekorre springer runt i ett hjul?! Never seen...

IMG 5525

 


Misslyckade bilder

Skrivet av Paulina Peltomaa 23.04.2019


Finns det något roligare än misslyckade bilder? Okej, kanske inte så kul när man själv faktiskt försöker få till en bra bild, men att titta på andras, aj aj... Så i brist på saker att skriva om (eller ja, brist på tid snarare) ska jag bjuda på ett gäng icke lyckade bilder från senaste tiden. Varsågoda!

IMG 3153IMG 5261IMG 5054IMG 4726IMG 5309IMG 4164IMG 3537IMG 4206unnamed 14IMG 3428 #motherandson
unnamed 15IMG 3648IMG 0883


En kväll i Fäboda

Skrivet av Paulina Peltomaa 22.04.2019 | 1 kommentar(er)

Kategorier:


Då var det söndag igen då tänkte jag skriva, men kom på att det är ju måndag! Den här dagen har gått fort. Vi har grillat, hängt i en park och på kvällen åkte vi till Fäboda en stund med min mamma och min bror. Hade tänkt passa på och ta lite bättre bilder med systemkameran, meeen när jag tog fram den vid stranden så var såklart batteriet urladdat. Så det blev vanliga halvkassa telefonbilder ändå. 

IMG 5334IMG 5341IMG 5338IMG 5349unnamed 12IMG 5323IMG 5329

Haha, finns seriöst inga bilder på mig där jag INTE har svarta jeans. Äger nog andra sorters byxor också, men blir i sista stund alltid så obekväm och byter om till svart. Skulle bli världens tråkigaste modebloggare, utan att överdriva, alla mina outfits inkluderar svarta farkkun. 

 IMG 5352unnamed 13

Imorgon rullar vardagen igång igen, fast det blir ju en lite kortare arbetsvecka (3 dagar för mig då jag är ledig på fredagar) Vet inte vad det här blev för random söndagsMÅNDAGSuppdatering, men nu vet ni ju vad jag har haft för mig idag. Förstår att alla har undrat.


Möhippa, sjukhus och vin i parken

Skrivet av Paulina Peltomaa 21.04.2019 | 2 kommentar(er)

 

God kväll i stugan! Shit vad länge sedan det var jag skrev något här känns det som, var riktigt tvungen att kolla vad jag senast skrev om. Men barnen hade blivit sjuka ja, så var det. Vad har hänt sedan sist då? Nå, barnen stannade hemma från dagis även på torsdagen, men då var Misha hemma med dem och jag åkte iväg på min första riktiga jobbdag. Inte helt pigg efter en natt med ett barn som hostade oavbrutet. Kom sedan hem runt 15:30 och åkte ganska omgående iväg mot Vexala och Glasbruket, var Anninas möhippa var i full gång. Vi lekte lekar och åt gott, resten av schacket fortsatte sedan kvällen där och sov också över på stället men själv åkte jag hem redan runt 21-tiden. Shit vad trött jag var, somnade jättetidigt och sov som en stock hela natten.

DSC01892 1Möhippegänget 

Elsie fortsatte ha hemska hostattacker, speciellt på natten, så jag åkte med henne till läkaren på långfredagen. Där fick hon spira, det var faktiskt första gången för henne. Fick även utskrivet en effektivare hostmedicin som vi gett till natten. Hon är ju annars frisk förutom en envis hosta, så än en gång funderades det om det kan vara så att hon har förkylningsastma... Nästan alltid när hon varit förkyld så sitter hennes hosta kvar LÄNGE efteråt, trots att hon annars är ok. Det har varit samma ända sedan hon var runt året, men vi låter det vara tills vidare, eftersom hon inte verkar besväras av det om hon inte är förkyld och inte är det speciellt ofta. 

Senare fick vi besök av Mira och Jesse (aka Mishas syster och hennes kille) men jag hann knappt se dem den kvällen då jag åkte iväg på munkfest. Alltså rättare sagt till Nattis som hade gjort munkar hehe. Där satt jag och Jennie och skrattade så tårarna rann resten av kvällen tills jag igen kom hem runt 21:30. Det tycks vara min basic tid att komma hem till. 

 

IMG 5013

På lördag tänkte jag heeelt glömma bort att det var dagen då man går påskhäxa. Elsie vaknade och började direkt söka runt efter godis som påskharen hade lämnat under natten, hehhh. Tog snabbt lite godis ur skåpet och öppnade ytterdörren och bara "wooow Elsie kom och titta!" Som tur så gick hon på det, stor fördel med att ha småbarn, ganska lätt att göra damage control när man glömt något viktigt. Senare klädde vi ut barnen till små häxor, Alvar var så himla göllig som påskhäxa! Elsie också såklart men det var första gången som lilla Allan var häxa. Vi åkte bara till några släktingar eftersom båda hostade och snorade ganska mycket. Även fammo och Rachid besökte vi, FÖR DE HAR KÖPT ETT HUS HÄR!!!! Jaaa, alltså ingen är nog gladare än vi över det! Ska bli så roligt att ha dem nära igen, speciellt för barnen. 

IMG 5107IMG 5051

Mot kvällen cyklade jag till skolparken för att dricka vin med Karro. Har länge anat att vi skulle komma bra överens genom typ via sånt man läst på bloggen, och kan väl konstatera att det verkligen var full träff! Vi råkade också träffa Kajsa som vi gick hem till en stund och skrattade och hade det allmänt trevligt #emogirls4ever. Vi var ju alla tre helt sjukt coola i högstadiet, vilken total miss att vi inte var ett gäng redan då?! Sedan befann vi oss ett tu tre på Melody (where else...) Men alltså herrejävlar vad kul vi hade, typ min bästa första dejt någonsin. Idag mår man ju mindre bra, haha. Men värt ändå!

 unnamed 10Två tanter på disco 

Om man får säga det själv så upplever jag faktiskt att något stort har hänt under den senaste tiden i the never ending story called personlig utveckling. Är faktiskt riktigt glad över att jag har varit ganska aktiv på some och bloggen och ibland bara spottat rakt ut vad jag tycker och tänker angående vissa saker. Har fått så många nya och ny-gamla vänner via det. Det är väl det bästa som kan hända, INGET samarbete i hela vida världen kan slå det. Tänk att någon tar kontakt, tycker jag verkar som en kiva typ och vill träffas baserat på något jag skrivit eller sagt. I flera år har jag varit ganska tillbakadragen och ja, ensam helt enkelt. Har gått och tänkt att jag "bara är en sådan som vill vara för mig själv". Visserligen trivs jag ju helt bra med att vara själv, men har nog tänkt så mycket på grund av att jag inte har vågat ta kontakt med folk. Har känt så stor press att inte leva upp till andras förväntningar, att inte vara tillräckligt rolig, snäll, häftig eller smart som "någon annan kanske förväntar sig att jag är" Jag hör ju själv hur skrattretande det låter (jag menar hallå vem är nu roligare än MIG lol) men så har jag tänkt. Men nu känner jag sakta men säkert hur de tankarna försvinner, tack vare alla fantastiska människor som jag får umgås med, och som vill umgås med mig. Från att ha träffat vänner absolut max 1 gång i månaden, till flera gånger i veckan. Jag känner hur vårsolen skiner rakt igenom min svarta själ. 


Inte mitt mest lästa inlägg

Skrivet av Paulina Peltomaa 17.04.2019

 

Tänk att det är onsdag redan!? Känns som att jag börjar alla mina blogginlägg med att konstatera vilken veckodag det är. Nu fick jag plötsligt all tid i världen att blogga (okej mild överdrift) Igår var barnen på dagis, men strax innan de skulle hämtas ringde telefonen och Elsie var krasslig. Blä, man känner ju sig så dålig som förälder, med facit i hand borde de säkert ha stannat hemma även igår, åtminstone Elsie. Men man är ju så ivrig med att komma in i "rullorna" eller hur man nu ska uttrycka det. Tänker typ så länge de inte har feber är det ok? En gång minns jag att Elsie hade hosta i 6 veckor trots att hon annars var frisk. Idag är hon dock helt klart extra trött och somnade till och med för en stund sedan, så båda två sover just nu. Så de fick alltså stanna hemma även idag, får se hur det blir imorgon. En dagisdag hann vi med den här veckan i alla fall! Jag ska faktiskt iväg snart, så Misha byter av mig här hemma.

DuVi 190205 2 0328

I alla fall. Är det bara jag som känner värsta pressen när det blir riktigt vackert vårväder?! Det är ju härligt såklart, men det känns som att man borde passa på och göra så himla mycket, man vet ju aldrig när takatalvispöket visar sig igen. Blir nästan lite stressad när det är bra väder. Avskyr speciellt novembermånad men då kan man åtminstone med gott samvete sitta inne konstant utan att behöva oroa sig över att man missar en vacker dag. Jag klagar inte, men den här veckan hade jag gärna varit mer utomhus, nu blir det ju mycket inomhussittande med våra två snorotuttar. Nu vaknade Elsie, så jag avslutar här! Det här lär inte bli mitt mest lästa inlägg, haha. 

DuVi 190205 2 0351

 


Tallinn haul

Skrivet av Paulina Peltomaa 16.04.2019

 

Ni var ganska många som ville se vad jag köpte på vår miniresa, så nu tänkte jag visa upp det! En liten Tallinn haul. Tycker det är roligare att se kläder PÅ folk istället för bara en bild på typ en tröja, så det fick bli så. Här kommer bilder på allt jag shoppade i helgen.

 

IMG 4482IMG 4613

Först ut är smink. Läppenna och fixing spray från MAC, en (fake) tangle teezer, en mini-ögonskuggspalett, en mascara (använder ju bara på undre fransarna men eftersom jag fick ögoninflammation var jag ju tvungen att köpa en ny!) och det bästa, en contouringpalett från Urban Decay. 

 

 

AfterlightImage 2

Så vidare till kläder. Denna jumpsuit är nog min favoritgrej, provade inte ens den innan jag köpte men den satt superbra! Från Bershka. 

 

haul 2

Next up är den här toppen. Vit och fin, vad annat kan man säga förutom vart fan ska man riktigt lägga händerna när någon fotar? *smeker mina lår* Aaah fattar inte, haha. Nåja, man ser ju toppen i alla fall och det är ju huvudsaken! Den är förresten från New Yorker. 

 

IMG 4826

En svartgrå stickad tröja från Mango och ett par mönstrade leggings från New Yorker. 

 IMG 4851

Okej weird pose alert. Köpte dessa leggings och ville liksom visa att de har fickor där bak och inte är som leggings-leggings så man måste täcka över röven med en lång tröja. De är ändå gjorda i tjockt stretchmaterial så de är sköna. Tröjan är samma som på bilden ovan! Från New Yorker. 

 

IMG 4644

En svart stickad tröja, lite kortare modell. (Ser nu att det har fastnat lite skit på den från min jacka men oh well...) Från Bersha

 haul4

Och sist ut är denna tröja/topp/blus/whatever. Tycker den är så fin! Allt annat jag köpte var ganska typiska jag-plagg, men den här var kanske lite otippad ändå. The wild card from Eesti.  

 

Så, det var det. Tror jag i alla fall, kan ju faktiskt visa sig att jag glömt nånting. Förutom allt det här köpte jag förstås massor med mat, estniskt balsam och lite underkläder. Och godis!