Visa alla inlägg skrivna november 2018

fredag 30 november 2018 - 20:12

F-f-f-friday


Fredag kväll! Det sitter extra bra med fredag nu, får som sagt inte lyfta tungt på två veckor och det är ju en liten utmaning i vardagen med en 12-kilos bebis som ännu inte går och ska upp i vagn och matstol och what not. Min mormor har varit här och hjälpt, tack och lov. Misha har jobbat typ 10-timmars dagar varje dag, suck. Vi har inte kommit oss ut på två dagar. Eller jag har ju men inte med barnen. Lika bra det egentligen med tanke på mässlingen som härjar här i trakterna. Vilken TUR att jag opererades på tisdag och inte onsdag! Misha och barnen kom ända in på avdelningen och hämtade mig, så ifall det varit en dag senare skulle ju mässling-fallet ha kommit in på sjukhuset och Alvar som ännu inte är vaccinerad skulle ha blivit exponerad.

201811302018428017

Bild från när vädret inte var lika deprimerande som det varit idag...

 

Imorgon ska jag ha julfest för mina vänner! JA, det blir av. Inget storslaget men det verkar faktiskt som att alla jag bjudit kan komma *peppar peppar ta i trä* Ifall det blir lyckat kanske jag kan börja ha det här som en tradition, årlig julfest hehe. Jag är ju absolut så långt ifrån en host man bara kan komma. Det är på den nivån att man får koka sitt eget kaffe när man kommer hit på besök. Men det är ju bra att det bara kommer såna som jag känner och de vet ju redan hurudan jag är hah. Det kommer helt enkelt inte naturligt för mig att servera andra, när jag är gäst bryr mig inte själv om dukningar och om det är städat eller inte. Så då är det lite svårt att bry sig för andras skull, om ni fattar. Min mamma är så besviken på hur jag blev. Hon hade hoppats på mer.

En konstig grej hände idag (sällan det händer konstiga grejer) jag kollade instagram, lade ifrån mig telefonen och kollade sedan igen några minuter senare och då hade jag fått över 200 likes på några minuter. Och några minuter senare 100 till. Alla verkade vara från robotkonton, det var som att någon hade köpt gillningar till en av mina bilder?! Superkonstigt och creepy.

201811302006313001


Just nu sitter jag bara här och gör ingenting
vettigt. Brukar alltid ha något att se fram emot att få göra under de heliga timmarna på kvällen då barnen somnat, men inte ikväll. Det känns så onödigt?! Har ingen serie jag vill se, orkar inte kolla på film, ingen bok att läsa, INGET. Försökt börja kolla på nåt nytt men njäää har inte riktigt rätt feelis för att börja med någon ny serie. Så här sitter jag nu då. Fick ju i alla fall ihopknåpat ett semilångt blogginlägg, alltid något!

fredag 30 november 2018 - 08:33

Fem bilder och historien bakom dem

201811300806272194


I Esbo hos min morbror. Han har alltid bott i Åbo eller Esbo, och när jag var yngre rymde jag alltid dit! Oftast när det hänt något, typ om det hade tagit slut med någon pojkvän. Även denna bild är från en av mina eskapader. Hoppade bara kallt på tåget och ringde sedan när jag var halvvägs att jag snart är där. Vilket jag nu i efterhand förstår att här helt absurt haha, i egenskap av kontrollfreak skulle jag ju bli skitsur om någon sådär pass ofta bara skulle uppenbara sig och snylta på mig en hel helg. Dessutom var ju det första han gjorde att ringa min mamma och meddela var jag var.

201811300809370485

 

Min första bil! En grå Opel Astra. Ah. Jag var besatt av att ta körkortet så snabbt som möjligt. Jag fyller år den 27 mars och 31 mars körde jag upp och fick kortet. Herregud vad vi körde runt det där året, jag och mina kompisar. Jag bodde i Vasa och vi körde Vasa-Jeppis-Vasa flera gånger i veckan bara för att det var kul. Sedan var det en supervarm sommar det året och jag körde alltid med öppet fönster, till sist hade jag sånt lock för ögonen så jag hörde inget på flera dagar.

 

201811300813131115


Äntligen på väg hem från Helsingfors. Jag fick för mig att göra min sista praktik där när jag gick på media-assistentlinjen och fick en praktikplats på Teaterhögskolan (2010) och flyttade till Helsingfors, fast det bara var för 3 månader så totalt vantrivdes jag. Räknade dagarna tills jag skulle få flytta tillbaks hem. Var bombsäker på att jag skulle trivas där men icke. Får ännu en konstig känsla i hela kroppen när jag tänker tillbaks på den här tiden.

201811300817489239


Vi hämtade hem Martta! Ända från Kyrkslätt. Vi körde dit, hämtade henne och körde sedan raka vägen hem. Vi hade aldrig förr haft hund men på något sätt fick jag övertalat mina föräldrar. Min mamma är dessutom allergisk men faktiskt inte för Martta, hon är en renrasig Bichon frisé. Hon var så otroligt liten, inte är hon ju stor nu heller men vi fick av någon orsak hämta henne redan vid 7 veckor så hon var extra liten. I dagsläget bor hon ännu med mina föräldrar.

201811300821340736


Sist men inte minst. Köpenhamn 2014, här hade jag och Misha just fått reda på att Elsie bodde i min mage. Älskar Mishas ansiktsuttryck haha. Vi hade planerat att gå och turista lite till Christiania den kvällen och det var precis vad vi gjorde efter att den här bilden togs, haha!!! Vilka parents to be. Första stället vi tog med vårt barn till. Nåja, det blev inget långvarigt besök och nästa dag flög vi faktiskt hem. Innan den här bilden togs hade jag varit sur och tvär hela dagen. På kvällen skulle vi till hotellet från centrum, men jag ville ännu kolla in ett par skor (och köpa ett grav-test!!!) så Misha åkte före mig för jag sa att jag nog säkert hittar dit själv. Nå tror ni jag hittade? NEJ. Jag gick helt fel, hade något konstigt fel på min telefon så jag kunde inte ringa, hade världens blåsor på fötterna och inga pengar till taxi... Tror ni att jag ens köpte de där skorna jag gick och kollat på? Nej.... Nå, efter många många många om och men hittade jag till hotellet och tog testet, and the rest is history...

onsdag 28 november 2018 - 06:58

Vardag och svar på en mycket frågad fråga


Huhhu. Igår kväll blev jag nog påmind om just varför jag hatar narkos. Först gick det bra, tills kanske 15-tiden. Fram tills det var jag bara dåsig, lugn och groggy, men sedan när den känslan försvann blev det jobbigare. Förutom att det är obehagligt vid själva nedsövningen blir jag bara helt råddig, känslig, gråtmild och yr i hela huvudet av det. Och det håller i sig hela dagen. Har blivit sövd 4 gånger i mitt liv nu och det har varit samma varenda gång. Har gråtit och skrikit hela dagen efter narkosen alla gånger. När Elsie opererades i somras var hon PRECIS likadan. Bara skrek och grät och var helt råddig. De sade på sjukhuset då att alla inte tål narkos lika bra och vi två tycks tyvärr vara just sådana. Vet inte om det kan vara genetiskt? Nåja, det kan man ju leva med, som tur behöver man inte bli nersövd på daglig basis. Nå, det om det.

...ELLER. Det är sååå många nu som har frågat mig vad det är jag riktigt jag gjort för operation, och de som vet har frågar mycket kring de praktiska sakerna kring det. Många vet ju också redan för det är ju ingen hemlighet eller big deal på det sättet, MEN. Jag håller som sagt på att sammanställa en vlogg av det hela och har med möda och besvär filmat och försökt samla ihop nånting vettigt. Sedan ska jag med blod, svett och tårar ännu klippa ihop det. Så då känns de lite onödigt att ha gått igenom allt besvär "i onödan" om alla redan vet vad vloggen innehåller. Det ÄR ingen jättestor grej, *spoiler alert* jag har inte precis gjort en könskorrigering. Men nu ska jag sluta skriva dessa kryptiska inlägg och så meddelar jag när den där jäkla vloggen är klar! 

Idag är Elsie på dagis, min mormor kom just hit för att hjälpa mig lite här hemma. Får inte lyfta tungt och det blir ju en liten utmaning i vardagen när Alvar väger så mycket och han ska upp i både matstol, vagn och bil. Har inte ont eller så men jag antar att det är säkrast att lyda anvisningarna.

En annan fråga jag har fått är huur jag har tid att blogga så ofta. Det tar mig i genomsnitt 5-10 minuter att skriva ett inlägg så där har ni svar på det ???? Hur enkelt som helst att knåpa ihop ett inlägg så länge barnen leker för sig själva en stund. 


tisdag 27 november 2018 - 11:07

Hej från uppvaket!

 

Slänger in ett snabbt hej från uppvaket! Allt har gått bra och jag mår bra, skulle väl inte sitta och blogga annars haha. Sitter just nu och väntar på min skjuts hem och har lite tid att döda. Jag var inte ett dugg nervös - tills läkaren tyckte att jag nog måste sövas ändå. Tänk er en ritad serie var figuren sticker iväg fort som fan och bara lämnar ett moln efter sig, ungefär så kände jag. Läkaren skrattade och sade att jag verkligen är så tvärtemot de flesta patienterna, som kommer in för operation och nästan ber om att få sövas så man inte ska känna eller veta av nånting. Jag tycker bara det är SÅ obehagligt. Men bra gick det! Ser fram emot att få se resultatet. Har filmat lite och ska visa både före och efterbilder. Just nu är jag inlindad i flera lager med olika tejp och bandage.

201811271106591801

måndag 26 november 2018 - 20:29

Rör inte mitt barn, tack


Go kväll! Idag har vi haft en helt bra
dag. Min tur att ha Alvar i natt, han vaknade 01:20 och var vaken en stund men somnade sedan om, och sov till 08. Vi försov oss också till dagis, tänk att det kan vara den vägen ibland. Iväg kom vi oss i alla fall, Elsie lämnad och jag och Alvar hade en helt vanlig dag här hemma.

När vi hämtade Elsie kl 14 åkte vi direkt på café. Maräng åt Elsie och kanelbulle åt mamma, som vanligt. Och Alvar stackaren fick bara sitta och se på. Fast han var nog nöjd, han fick ju tugga på bilnycklarna så. All good. Sedan hem och laga mat och bla bla. Senare åkte vi till Citymarket med min mamma. Det hände en konstig sak där. Mamma och Alvar var i kassakön och jag och Elsie lite längre bort. En medelålders kvinna med utländskt ursprung gick förbi oss och smekte Elsie i ansiktet!? Utan att säga något? Och gick sedan bara vidare. Säkert menade hon väl (??) men min första instinkt var nog get your fucking hands off my child. Sedan berättade mamma att hon gjort samma med Alvar och hon blev också helt paff. Superkonstigt... Elsie tyckte också det var obehagligt. Jag skulle aldrig få för mig att bara gå fram och börja röra ett okänt barn. Är jag bara extremt finsk av mig nu och överdriver? Eller är det här faktiskt ett okej beteende? 

Nåja, anyway. Idag har jag varit ensam hela dagen, Misha kom just hem (klockan är 22) han var tvungen att ha en längre jobbdag idag då han hamnar att vara ledig imorgon. Då har jag nämligen min operation! Spännande. Lite tråkigt att man hamnar vara där så tidigt men. Näe nu måste nog söka mig mot sängen snart, så jag orkar upp imorgon! God natt!

201811262027270448

måndag 26 november 2018 - 07:05

Quotes by Elsie


Godmorgon måndag! Tänkte att jag inleder veckan med ​detta inlägg, kanske det piggar upp just din måndag. Det går inte att sticka under stolen  med att jag har ett exceptionellt finurligt barn. Ok är väl kanske lite partisk men. Hon är verkligen (oftast) så rolig och outsmartar mig varje dag och hon är TRE år gammal. Kommer inte ha en chans när hon är äldre. Hon är rolig utan att själv veta om det, på bästa vis alltså. Har senaste tiden börjat skriva ner våra konversationer. Här kommer några utvalda:

 

Jag: Aj min fot, undrar varför den är så sjuk?
Elsie: Kanske du är gammal och snart ska dö?

 

Elsie ropar från sitt rum:
Alvar! Kom hit! Jag har ett jobb åt dig!

 

Jag har Elsie i famnen och hon känner på min mage
Elsie: Oj oj, din mage bara växer. Snart kommer en ny bebis som heter syster!
(not happening)

 

201811252055390221


Jag duschar och Elsie står och ser på. Plötsligt

Elsie: Din pruppa e ganska brun.
*thanks :')*

Min mamma: Elsie vad hände med Snövit när hon bet i äpplet?
Elsie: Hennes tand gick av.

 

Elsie är gnällig.
Jag: Sluta stå där och gnäll!
Elsie: Jag står inte och gnäller, ser du inte att jag SITTER! ägd

 

201811252056271222

 

Alvar har feber, Elsie försöker ge ett chips åt honom
Jag: Stop! Bebisar får inte äta chips, dom kan bli sjuka.
Elsie: ...Men Alvar är ju redan sjuk? 

 

Jag: Elsie?!
Elsie från wc: "Jag kan int nu!!! Jag skiter!!

 

Hämtar Elsie på dagis men hon vill inte hem. Till sist tar jag Alvar i famnen och säger att
"Nu far jag och Alvar hem utan dig då, hejdå!"
Elsie överlycklig: HEJDÅ! *fortsätter leka*

 

201811252056047058

söndag 25 november 2018 - 10:59

Saker som gör mig störande


När vi ändå är inne på att lista saker så tänkte jag samla ihop några saker som är störande med mig, som jag själv vet att är störande. Den här listan kunde säkert göras ännu längre haha, men. Ifall jag ska nämna en positiv sak så är jag ju iallafall väldigt självmedveten, hehe.

 


Jag är helt neurotisk när det kommer till att passa tider. Ifall jag ska vara nånstans t.ex. klockan 15 så startar jag helst halv, absolut senast 15 minuter före fast jag bara ska in till stan. En grej som Misha och hans pappa har gemensamt, de tror att man kan dyka upp hit 15 när jag ska iväg och jag ska vara på plats 15! Argh. Ifall jag frågat när vi ska ses med någon eller om mina föräldrar ska komma hit på besök eller vad som helst, och de säger kl 18, så finns det inte i min värld att man kommer 5 minuter senare. Antar nog bara alltid att man dyker upp cirka 10 minuter innan utsatt tid. Om jag har en tid att passa så bygger jag upp hela min dag kring det, och stressar hela dagen.

 

201811251043202315

Typ när man har en rådgivningstid att passa... Oh my.

 

Jag är extremt ljudkänslig. Inte bara när jag ska sova utan i allmänhet, kan inte koncentrera mig om det är något störande ljud i bakgrunden. Nu försöker Misha prata med mig men jag bad honom snällt (ehm) att vara tyst för jag KAN inte skriva om någon pratar med mig. Vrider alltid bort ljudet i bilradion om jag ska parkera. Det värsta jag vet typ, om jag står i köket och diskmaskinen är på, eller jag dammsuger, och någon ropar på mig från ett annat rum och försöker överrösta ljudet och liksom föra en konversation ÖVER dammsugare, diskmaskin, radio, whatever. Stressnivå overload.

 

Jag kan inte vänta. Alltså inte med något. Just nu håller jag på att göra en vlogg om en operation som inte ens har skett ännu och jag vill redan publicera den. Ifall jag får en renoveringsidé måste det hända HETI. Jag vet att många säger att de är otåliga och inte kan vänta men jag vill ändå påstå att jag är på en helt annan level. Jag bryr mig inte så värst mycket om realiteter när jag får ett infall. Som tur är ändå de allra flesta idéer jag får vettiga och genomförbara. Frågade M och han såg typ ut så här.

 

201811251036128806

 

Jag har väldigt svårt med att ställa om. Jag och min kusin skrattade åt det här så tårarna sprutade här i veckan. Hon berättade att hon helt casual bara ringt till sin mormor och undrat ifall hon vill följa med dem till Kokkola (grannstaden 30 minuter bort) och mommon blev HELT ställd och fick smått panik, hur ska hon göra nu med sina vardagsrutiner liksom? Hahaha, jag är exakt likadan, får lätt ångest om någon hittar på något oväntat, allt ska helst planeras i god tid. Fast jag vill följa med på något så är det svårt för mig, det första som dyker upp är en känsla av panik. Om det förstås inte är jag själv som får ett infall, då förväntar jag nog mig att alla ska ställa om efter mig heheh. Här har jag verkligen ändrat helt, för typ 5 år tillbaks var jag precis tvärtom. ALLT jag gjorde var spontant och jag hade svårt för jobb för att jag hatade att passa tider så mycket. Nu, not so much.

 

201811251055276661

Nu får jag nog ta och se mig själv i spegeln ???? *ba dum tsss*

lördag 24 november 2018 - 19:14

Surlistan


Fick som bloggförslag att fylla i en lista om mig. Sökte runt lite och valde ut en och det blev såklart en pessimist-lista jag fastnade för, nämligen surlistan haha! Jag ville också fylla i listan om finlandssvenska bloggare jag har sett att cirkulerar runt just nu, men jag läser inte så många bloggar att det skulle räcka till att fylla i den tror jag. 


Obehagligaste jag vet:

Jag tycker förlossningar är lite obehagliga. Kroppsdelar som ploppar ur led, usch. Har obehag för att flyga (väldigt originell rädsla) Har obehag för vissa ord, (ni som känner mig vet) undviker att säga dem in i det sista. Finns en ovanlig sjukdom som gör att man börjar se ut som typ ett träd?! Vill inte ens googla på vad den heter, är rädd för att få upp en bild.

Absolut inte min killtyp:

Nån som är osäker och allt för snäll. Jag kör bevisligen rakt över såna typer. Eller någon som är tråkig och uncool helt enkelt. Låter lite barnsligt men vet inte vad jag annars ska svara.

Det skriker jag när jag blir arg:

Det vanliga. Voi vittu, vad fan eller perkele. Tänkte först censurera men what's the point? V*ttu och alla bara hmmm undrar vad det ska stå där....

Blir arg på:

MYCKET. Haha, nä men jag blir väldigt lätt arg. Inte arg "på riktigt" men min gräns till stress och irritation är väldigt låg. Brainstormade lite och kom fram till att oftast när jag blir arg handlar det om att mina förväntningar inte uppfylls. Okej och grannens hund som skäller 24/7. Typ allt som har med datorer att göra. Jag avskyr alla adobe program, alla office program och basically alla program var det krävs mer än ett klick för att uppnå önskat resultat.


Sämsta bok jag läst:

Hmm. Sämsta vet jag inte men jag kan nämna två dåliga. 1. Lord of the flies. Snark 2. 50 shades of Grey. Jag plågade mig igenom båda för jag har ett konstigt tvångsbehov, har jag påbörjat en bok måste jag läsa klart den. Förstår inte alls hypen med 50 shades, har läst en bok och sett en film och båda var så cringe att jag blev fysiskt illamående.

Något som får mig att byta radiokanal:

Prat. Jag orkar inte höra på då någon annan pratar. Speciellt inte i bilen, music or silence.

Sämsta serien/filmen jag nyligen sett:

Veljeni vartija (Cheek-filmen)

Fulaste plagg jag vet:

Säkert mycket men det jag först kommer att tänka på är Freddy pants... Eller typ en sån där Emil i Lönneberga-keps men med två tofsar.

Äckligaste drycken:

Öl, whiskey, konjak...  Alla drycker var man känner av alkoholsmaken tydligt. Och kotikalja. 

 

201811241911091706

fredag 23 november 2018 - 07:12

I väntan på en dagisplats


Fredag! Yes. Inte för att vi har några planer men ändå roligt med helg. Eller ja, ånga lös tapeter från hallväggarna ska vi göra. Igår var en riktigt skitdag (taas vaihteeks haha) nä, men det var kanske inte en dag då humöret var dåligt och allt bara kändes tungt, utan det hände en massa skitsaker. För det första sov jag på vinden med Alvar, och han full blown skrek från 03-05:30. Sedan var Alvars mjölk slut, då hade jag med möda och besvär fått på kläderna på båda barnen och satt dem i bilen, och så startar den inte. Så vi fick stå och vänta på hjälp. När vi sedan kom hem så skulle jag i jobb 16, och hade glömt att meddela Misha som såklart just den här dagen hade en massa extra jobb som han hamnade ställa om, så han var inte heller på bästa humör. Han hamnade också att åka i jobb senare på kvällen och mina föräldrar fick vara med barnen så länge. Ett enda pusslande... Ja, det var min dag. Inte för att nån frågade men ????

I förrgår hade jag mutat Elsie, minns inte ens varför längre, med att vi ska åka till Maxifun (lekland) imorgon (igår), och igår åkte vi ju uppenbarligen inte dit fast hon nog kom ihåg och frågade om det. Så idag känner jag lite skuld så jag tror jag får offra mig och åka dit med barnen ensam. Sist vi var där var Misha med och Alvar skulle bara vara i famnen hela tiden, så får se hur det går.



På tal om något annat har jag ju sökt dagisplats åt Alvar från januari. Skickade in en ansökan redan i augusti-september men har inte hört något ännu heller. Jag blir nog så ledsen och besviken om han inte får plats på samma dagis som Elsie. Vet inte ens hur vi skulle lösa det i praktiken om de var på olika daghem. Vi har bara en bil som vi kan ha barnen i, så det betyder att en av oss skulle vara tvungen att på morgonen först klä på båda barnen (tänk er vintertid... huj) föra barn A till dagis A och också ta med barn B in. Hjälpa barn A att klä av och tvätta händerna och allt det där. Sedan ut tillbaks till bilen med barn B och iväg till dagis B, samma procedur där. Och efter jobbet samma sak med hämtning, DET GÅR JU INTE ENS! Går ju minst 1 timme extra om inte mer varje dag på det här sättet. Plus att Alvar bara kommer vara 1 år så jag tycker nog att han borde få tryggheten att ha sin syster på stora sidan. Hoppas hoppas hoppas han får rätt plats.

torsdag 22 november 2018 - 08:08

7 myter om graviditet och barn


Det finns hur många myter som helst kring allt som har med graviditet och kids att göra. Tänkte lista upp några jag personligen har fått höra och berätta om de har stämt eller inte!

 

"Sömn föder sömn"

Med det här har jag förstått att man menar att om barnet sover bra och mycket dagtid så sover det bättre nattetid. Kunde inte stämma in mindre på våra barn. Sover de mycket på dagen sover de typ inget på natten. Elsie sover inte dagtid sen typ nästan ett år tillbaks, råkar hon i dag slumra till ens 5 minuter kan hon vara vaken till 12 på natten.

 

"Halsbränna under graviditeten tyder på att barnet har mycket hår"

Stämde! Dog av halvbränna och levde på Rennie och Gaviscon under båda graviditeterna, och visst hade båda barnen en helt rejäl kalufs när de föddes.

201811211905117470

201811211906578722

 

"Pojkmage växer framåt, flickmage växer på bredden"

Jepp. Visst var jag nog rund med Alvar i magen också, men det var tydligt att magen växte mer framåt. Med Elsie i magen växte den på bredde

201811211908169675

201811211907305912

201811211907599506

Elsie/Elsie/Alvar

 
"Flickor brukar likna pappan så att han lättare ska kunna knyta an"

Ingen aning om det hjälpte med anknytningen, men båda barnen har ju nog liknat pappa typ redan på ultraljuden, framför allt Elsie då. Tror inte det finns en person som tycker hon liknar mig mer. Så stämmer då, I guess

 

201811211910380770

201811211912366530

 

"Pojkar är ofta tidigare med den motoriska utvecklingen och flickor med den sociala"


Stämmer i alla fall hittills. (Behöver ju inte bero på olika kön utan att det är två olika personer men) Elsie var ju ingalunda sen med något (kröp vid 8 mån, gick vid 1 år o.s.v.) men det har alltid varit tydligt att hon är smart, kvick och tänker väldigt logiskt. Hon pratade som jag tidigare nämnt väldigt tidigt också. Alvar är ganska fysisk av sig, eller hur man nu ska beskriva det. Han är ju så liten ännu, men har i alla fall inte i dagens läge ro att sitta och lyssna på böcker. Vi får se hur det utvecklas!

 

"Har man en svår graviditet får man en lätt baby och vice versa"

Eller att "ifall man sovit bra under graviditeten får man ett barn som inte sover." Båda mina graviditeter mådde jag fysiskt bra. Så bra man nu kan göra när man går upp ungefär 20 kg. Men inget illamående ö.h.t, inga magsmärtor, sjuka sammandragningar och inga blödningar... Psykiskt mådde jag som en påse skit. Men tänker ändå att med en svår graviditet menas en massa jävliga fysiska krämpor, så ja. Svårt att säga beroende på hur man definierar en tuff graviditet, inget av barnen har haft kolik eller så, bara varit helt perus gnälliga. Egentligen ganska "lätta" barn båda två. Med Elsie sov jag väldigt dåligt under graviditeten och hon sov ju bra de första månaderna. Med Alvar sov jag bättre under graviditeten och han sov ju inte dåligt, men sämre än Elsie gjorde.

 

"Snabba hjärtljud = flicka. Långsamma hjärtljud = pojke"

Båda barnen har haft "pojkhjärtljud" typ 130-140 hade Elsie minns jag. "Får se om det är en pojke, eller en lugn flicka" sades det vid rådgivningen. Och med Alvar "Får se nu om ni har gått och bytt sort" Så, för oss stämde inte detta!