unnamed 4

Eländes elände

Skrivet av Paulina Peltomaa 03.07.2019 | 2 Kommentarer

 

Hej från en emotionellt dränerad mamma och människa. Som ni kanske har märkt har det ekat tomt här på bloggen en stund. Har haft fullt uppe här hemma med rätt så tuffa dagar. Elsie är inne på dag sju av 38 graders feber och en envis hosta. Så här många dagar i sträck har hon aldrig förr haft feber. Vi har ränt fram och tillbaks till sjukhuset för en massa blodprover (allt förutom mykoplasma känns det som.....) och allt är bra, förutom CRP som snurrar på där runt 50. Hostan har bara blivit värre och i natt hostade hon precis hela natten. Att bara gå och vänta på att det ska vända känns så tungt, sommardagarna springer iväg där utanför fönstret medan vi ligger inne framför en skärm för att få tiden att gå. 


Elsie börjar bli trött och medtagen, maten smakar inte och de senaste dagarna har inte ens glass eller godis gjort det. Det är så fruktansvärt tungt att se henne ligga helt utslagen i soffan, och försöka hålla sig lugn när man helst bara skulle sjunka ihop i en pöl av desperation och ångest. Jag blir så äcklad av mig själv, att jag suttit här och skrivit inlägg om hur mycket jag saknar att få vara ifred, från barnen. Nu känns det som att det inte finns tillräckligt med tid i världen med dem, jag skiter i om jag aldrig någonsin får en barnfri dag igen, de får fast bo hemma tills de är 40 år båda två. Ingenting spelar någon roll så länge de får vara friska. 

 

unnamed 25Min bästa Elsie <3 Eller "Elise" som alla först säger, haha



Jag blir så sjukt orolig och ångestfylld varje gång det är nånting. Alla hatar väl att se sina barn i oskick men det känns som att jag är ännu en level up. Precis som när Elsie var bebis är jag fortfarande livrädd för att fråga om råd i t.ex. mammagrupper. Man måste vara så extremt försiktig med vad man säger och hur man uttrycker sig med mig, jag överanalyserar varje ord, trots att de säkert sägs i all välmening. När man är mitt i nånting känns det ju alltid som att man är den enda i världen. Men ifall någon har haft något motsvarande och har några tröstande ord att ge, tas de emot med öppna armar. Kram <3

 

Kommentarer

  • A 06/07/2019 12:50pm (10 dagar sen)

    Såg din händelse på Instagram här en dag, när en tapet med grå mönster var i bakgrunden.. Kom o tänk, renovera ni inte nyligen ert hus och vad hette isf tapeten? Den skulle sitta fint i ett av våra sovrum så blev nyfiken...

    Hoppas E blir frisk snart!

  • Ida 06/07/2019 6:16pm (10 dagar sen)

    Stor styrkekram från mig. Mina två (som nu är tonåringar) hade ett skov när de var små när de var sjuka konstant. Trodde jag skulle bli skogstokig. Istället fick jag öroninflammation och bronkit. Så om du har möjlighet, ta gärna en paus och gör något annat. Ta hand om dig själv. E kommer att bli frisk, promis. Ta en glass på torget och vänd näsan mot solen. Ladda en stund. Snart svänger det. Riktigt snart.

Skriv en kommentar