unnamed 4

Söndagstankar vol. 8750

Skrivet av Paulina Peltomaa 30.06.2019

 

- Så typiskt, just när jag skriver ett inlägg om hur levande Elsie är så blir hon sjuk. Precis som när jag skrev om hur lugnt livet var, och så faller Alvar rakt framför ögonen på mig... Elsie hade stegring igår kväll, men i morse hade hon bara 36,3. Hon lekte och höll på hela dagen men på eftermiddagen, när mamma sa att hon inte hade orkat äta upp hela sin glass när de var på stan, så blev jag fundersam. Nå, hon hade 38,8 när jag mätte! Så där ser ni, trots att hon har nästan 40 graders feber så leker hon på tappert. Hon har hostat lite, men mest klagat på att hon har så ont i magen? Läste på en facebook-grupp att det just nu cirkulerar ett virus som ska orsaka magont hos barn? Åh, får så ångest när något händer med barnen. Det kan vara den minsta grejen och jag blir så orolig. 

 

- Och på tal om, jag blir inte klok på Alvars eksem! Han har utslag i knä- och armvecken och de blir inte bättre trots att vi testat på alla krämer som finns, typ. Har försökt få en tid till en barnläkare i över en månad nu, men det tidigaste de kunde erbjuda var i mitten av juli. Hade tänkt ta upp det när han ska på sin 1,5 års kontroll i sommar men det fick jag veta att blir först på sena hösten, då är han ju nästan 2 år redan... suck. Och med Elsie har jag inte varit till rådgivningen på två år?! När hon hade treårskontroll ifjol så jobbade jag, så hon var där med Misha och Alvar. 

 

- Imorgon är det juli. Herregud, jag börjar jobba om en månad! Inget gör mig så gloomy som doften av augusti och de första mörka nätterna. Bara tanken av det får mig så melankolisk, snart kommer hösten, mörkret, snön, vintern, julen och så våren igen. Tiden väntar inte, det här är livet, det händer och vi följer bara med. Ja, ni hör ju... 

 

- På tal om något mer världsligt så är jag så otroligt trött på min header. Alltså, jag gillar den men det SNÖAR ju på den och ute är det juni. Därav känns den ute. Så om det finns någon trevlig typ där ute som vill fota en bild som jag kan göra en ny header av, slide into my DM's. (haha, "EN" bild yeah yeah...)


- Jag är inne i en riktig grubblarperiod just nu. Jag är ju en grubblare, det är ju mer eller mindre min identitet. Men de kommer och går mina perioder eller vad man nu ska kalla det, men nu är jag riktigt inne i min egen lilla grumliga bubbla. Mina känslor går upp och ner och jag tänker extra mycket på minsta lilla grej. Känner hela tiden efter hur det känns. Nu blev ju den här kvällen dessutom ganska mörk och nästan lite höstig, och direkt skenar mina tankar iväg. Hatar att jag påverkas så mycket av vädret och min omgivning. Herregud om det känns så här i juni, hur ska det då bli i november. 

 

unnamed 23
Vi kan avsluta med en bild på mig och några av mina rea-fynd. Klänningen och väskan, ta-daa!


10 saker jag ångrar

Skrivet av Paulina Peltomaa 06.06.2019 | 2 kommentar(er)

 

Blev inspirerad av Danielas lista om saker hon ångrar, och tänkte göra min egna. Jag har nog ganska många saker jag ångrar, kanske inte till den grad att jag skulle göra vad som helst för att få dem ogjorda, jag tänker ju att den ena saken har lett till den andra och så vidare. Men ändå, här kommer en lista på 10 saker jag kommer på just nu, som jag ångrar:

 

1. Jag ångrar att jag flyttade hemifrån direkt efter högstadiet. Jag var allt för vild och skoltrött för att kunna bo ensam, men jag övertalade mina föräldrar ändå. Kunde riktigt bra ha bott hemma ett extra år. Vilket leder mig vidare till att...

 

2. Jag ångrar att jag inte gick gymnasiet. Efter nian sökte jag till media-assistent i Vasa och yrkestian i Vasa. Jag kom in på båda men valde det förstnämnda. Positivt med det är att jag fick världens bästa klass och skrattade mig igenom studierna (på gott och ont) men någon nytta av utbildningen i sig har jag inte haft. Önskar att jag åtminstone hade gått kombi. 

 

3. Jag ångrar att jag inte festade mera. Det låter kanske lite konstigt, är ju inte som att jag har varit en blyg liten mus som suttit hemma alla helger. Men jag minns så bra när jag hade sånt fest-flow där i 18-20 års åldern, men jag vågade inte gå ut på krogen så ofta som jag egentligen hade velat. Var rädd att någon skulle se mig och börja tycka illa om mig för att jag festade "för ofta". VEM är det jag var rädd att skulle tycka så och VAD skulle det i så fall haft för skillnad? Nu för tiden får jag kämpa för att ens hålla mig vaken till 01, önskar att jag tog vara på tiden när jag faktiskt njöt av att dansa och skratta till 06. Är jag vaken så länge idag är det inte frivilligt och skrattar definitivt inte. 

 

4. Jag ångrar att jag slutade friidrotta. Började när jag var 5 eller 6 och höll på ända till 8:an. Inte var jag världsbäst, men helt okej och tyckte det var roligt ända tills jag fick andra intressen så att säga hehe. Ångrar också att jag slutade rida, eller kanske att jag inte vågat prova igen trots att jag velat göra det i flera ÅR! Så om jag har någon som läser bloggen som vill ta mig ut på en liten galopp (eller skritt, who am I kidding) hör av er.

 

5. Jag ångrar att jag inte började blogga tidigare. Det känns som att bloggarna inte är lika vågade och populära som de var typ 5-10 år sedan, och jag tror att jag skulle ha älskat att blogga då, men vågade inte. Var än en gång rädd för att någon skulle ogilla mig. Nu känns det som att det är v-loggar som är grejen, och poddar kanske? Ångrar också att jag inte började med sociala medier tidigare, eller vågade kanske inte posta och tagga bilder förr fast jag skulle ha velat. Var rädd för att någon skulle tycka att jag var "tyrkky" 

 unnamed 12 pic

 

6. Jag ångrar att jag inte njöt av min första graviditet. Man är bara gravid första gången en gång, och vad som skulle ha kunnat bli världens mysigaste och spännande grej för mig och Misha, blev bara till skit. Allt slutade ju bra men det känns ändå som att vi gick miste om något. Tänker bara på allt mys och förväntan vi inte fick. Vi pratade inte ens om bebisen innan vecka 22 kanske? (för att jag inte ville) 

 

7. Jag ångrar ALLA mina tatueringar. Det här är en punkt som jag faktiskt skulle vilja kunna hoppa in i en tidsmaskin, åka tillbaks i tiden och få det ogjort. Jag har tre tatueringar och jag hatar dem alla. Tycker det coolaste som finns är folk som inte har en enda tatuering, finns det ens såna idag? OKEJ nu kom jag på en till grej, mina piercingar!!! Tack vare en av dem får jag för resten av mitt liv gå omkring med en prick i ansiktet. Hatar den!!! Såg att Therese Lindgren har haft en likadan, eller har? men försökte ta bort den med laser. Såg inte slutresultatet så har ingen aning om ifall det faktiskt funkade? Oavsett så låter det dyrt och smärtsamt. Tänk om nåt av barnen kommer hem med typ en ögonbrynspiercing nån dag...... :| Trodde jag var ganska chill och open minded men tydligen inte, haha. 

 

8. Jag ångrar att jag aldrig vågade satsa på att trumma. Ifall något har betytt mycket för mig har jag aldrig riktigt vågat satsa på det, tänk om jag misslyckas? Lite så har jag alltid funkat, speciellt om jag själv vet att jag faktiskt t.o.m. är bra på det. Jag vet att jag var bra på att trumma, men var IGEN rädd för att någon skulle säga att jag var skit. Speciellt rädd var jag för att någon kille på musiklektionerna i högstadiet skulle tycka det, alltså wtf. Så istället för att shine och faktiskt njuta av att vara bra på något (som det ju dessutom var helt logiskt att jag var bra på, det var ju inte bara ett intresse jag hade hittat på utan faktiskt vuxit upp med!?!) så utvecklade jag en massiv scenskräck och vågade aldrig spela inför någon annan än pappa och några få andra. Bannades över att jag inte kunde vara bra på att spela gitarr eller sjunga istället. Jag har en känsla av att Alvar kan bli musikalisk, då jävlar ska jag nog pusha honom till att tro på sig själv och SKITA i om andra tror sig vara bättre. Samma gäller ju Elsie men ni fattar vad jag menar. 


9. Jag ångrar att jag har behandlat Elsie som att hon var mycket äldre än vad hon egentligen var. Det blir lätt så, när man har ett barn som är duktigt och smart och speciellt sedan när man får ett litet syskon. att det äldre barnet plötsligt känns så stort. Minns att jag hetsade så med att vi skulle bli kvitt blöjan, och blev arg när det hände olyckor trots att jag VET att man inte ska bli det, och att det bara gör saken värre. Nu kan jag ju se att hon var ju så liten! Bara 2 år. Men när man är mitt uppe i något och får läsa överallt "För oss tog det en vecka med olyckor, sedan var h-n torr!" så blir man bara frustrerad. Jag vet att jag stundvis har haft allt för höga förväntningar på henne sett till hennes ålder. Det är något jag ångrar och fortfarande idag aktivt måste tänka på. Att hon är liten ännu fast hon ibland kan uppfattas så stor och självständig. 

 

 10. Jag ångrar att jag har brytt mig så mycket om vad andra tycker om mig. Trots att det kanske utåt alltid sett ut och verkat som att jag är någon som inte bryr mig så mycket, så har jag nog sist och slutligen gjort det. Många beslut jag tagit om att göra eller låta bli  har grundat sig i att jag i första hand har tänkt på hur andra människor ser på mig. Som ni kanske märkte på den här listan. Ofta har det handlat om folk jag inte ens känner, den gråa massan. Ännu idag är det här något jag kämpar med, trots att det har blivit bättre. 

 

unnamed 13 pic


Hänt senast

Skrivet av Paulina Peltomaa 17.05.2019 | 1 kommentar(er)

 

Jag lever! Har bara inte hunnit uppdatera bloggen lika flitigt som jag brukar, sorry! Här kommer en uppdatering i punktform om vad som har hänt den sista tiden: 

 


- Har sovit extremt dåligt den här veckan. Snittat kanske 3-4 timmar per natt. Igår sov jag skit för typ 4:e natten i rad, jobbade 8 timmar, direkt jag kom hem var Misha tvungen att åka tillbaks på jobb och kom sedan hem igen först vid 20:00. Var såå trött men höll ändå humöret uppe så gott jag bara kunde. De som följt bloggen en längre tid eller känner mig vet att jag har någon slags trauma från när jag led av insomnia, så direkt jag känner mig trött får jag extremt mycket ångest (av trötthetskänslan, speciellt om det handlar om flera dåliga nätter i rad) Så gårdagen var ganska tung. I natt sov jag 7-8 timmar i sträck och har haft världens bästa dag! Fått uträttat en massa saker, njutit av en ledig dag med barnen, besökt Sarah och Ted i Kronoby, gått en promenad, ätit pizza och varit allmänt glad hela dagen. Totala kontraster! 

 

- Direkt när Alvar blev tillräckligt frisk för dagis, så blev ju förstås Elsie sjuk. Vi märkte att hon hade stegring på kvällen, så hon fick stanna hemma följande dag. Som tur kunde min mommo ställa upp så Elsie fick ha en rolig halvdag med henne, och Misha kom hem tidigt från jobbet, så jag kunde åka och jobba torsdagen innan vi tog helg. 

 

- Det känns som att jag har en massa saker att berätta om, men allt är lite "hemligt" ännu. Okej, nu lät det kanske mer spännande än det egentligen är. Inget är väl hemligt direkt, mer saker som inte är helt klara ännu så det känns lite onödigt att skriva det här på bloggen. Men en sak kan jag ju berätta och det är att jag har fått en ordinarie tjänst från hösten, hurra! Känns otroligt roligt! (Just nu vikarierar jag alltså till slutet av maj)

unnamed 3

- Nästnästa vecka ska jag på en liten Finland-tour, haha. Nä, men ska alltså till både Helsingfors och Åbo på en grej eller två. Kommer att ha så tight schema så jag stressar ihjäl mig över det redan nu. Mer om det senare, kanske... 

 

- ...Misha ska också på en arbetsresa nästa vecka och är borta två nätter, och kommer hem samma dag som vi ska på bröllop. Det känns som att vi har haft otroligt mycket program i maj, både önskat och oönskat i.o.m. förkylningar och tandolyckor. Mors dag, bröllop, två födelsedagar... Snart är det sommarlov och jag hoppas det blir lugnt! Så lugnt det nu kan bli med två småbarn hehe. 

 

- Jag hamnade på något vänster in på en serie på Youtube, som handlade om intensivvård för nyfödda. Usch alltså, att livet är så skört. Tänk att ett barn kan vara fullt friskt, men sedan går något fel vid förlossningen, barnet får allvarlig syrebrist och livet blir sig aldrig likt igen. Ok, risken är ju väldigt liten men det här är exakt varför jag ville att mina barn skulle födas med snitt. Var livrädd för att något skulle gå fel vid förlossningen så att barnens hjärna skulle ta skada. Här kan man se dokumentären, finns tre avsnitt

 unnamed 5Sa någon sommarlov?!

 


Spridda tankar

Skrivet av Paulina Peltomaa 25.04.2019 | 1 kommentar(er)

 

Vi har haft några tuffa lämningar på dagis den här veckan (Alvar). Här hemma, vägen dit och ombyte till tossor o.s.v samt själva överlämnandet går bra, men när han märker att jag eller Misha är borta blir han vääääldigt ledsen.  Inskolningen på dagis gick så bra så det här var lite oväntat, och framförallt ovant! Elsie har vi i princip aldrig haft problem med, hon älskar att vara på dagis.  Har lite dåligt samvete över att hon kanske inte känner sig lika sedd som lillebror just nu. Ingen aning om hon faktiskt känner så eller ens märker det men. 

 

Jag läste precis på Karros blogg att Instagram kanske ska börja dölja gillningar. Min första reaktion var WHAAAAT, NEJ?! Men vid närmare eftertanke så är det nog en bra idé ändå. Det tycks överlag vara så svårt att få likes nu för tiden när bilden bara visas för 10% av dina följare (läste jag nånstans) och kanske t.o.m. ännu färre ifall bilden inte enligt Instagram får tillräckligt med likes/kommentarer under första timmen och jada jada. Näe, bort med likes då säger jag! Skulle ju faktiskt vara roligare med bara kommentarer? Som på bilddagboken back in the days!!!

 

Jag märker själv att jag omedvetet skriver om och lägger upp mer bilder på Alvar. Eller ja, kanske det inte är helt omedvetet ändå. Elsie blir ju mer och mer sin egna person, hon är ju snart 4 år gammal. Hon vet när jag fotar eller filmar och kan ibland t.o.m. säga att hon inte vill bli fotad. Inte ofta, men det händer. Förr sa hon en massa roliga och finurliga saker och jag fick det på film för att hon inte visste om att jag filmade. Nu vet hon direkt och blir antingen tyst eller så börjar hon pjasa riktigt ordentligt. Och ja, jag vet inte. Det känns mer okej att berätta om att en ettåring bajsat 7 gånger på en dag än att göra det om en (snart) fyraåring? Nu har det ju inte hänt tack och lov ta i trä men ni fattar. 

IMG 5468

 

Vi har inte en enda plan för i sommar. Inte någon som räknas i alla fall, jag räknar inte "Vara på villan" som en plan. Vi fick ju lite smak på hur det är att resa med två småbarn (med tåg) och det var ju ingen fröjd precis, i alla fall inte med det etta barnet. Nämner inga namn men Elsie skötte sig exemplariskt. Så får se, kanske vi är riktigt vilda och besöker Kälviä djurpark haha. 

 

Jag vill ha fler bloggar att läsa!!!! Just nu känns det som att det inte riktigt händer nånting i den finlandssvenska bloggvärlden? Ganska mycket vardag och hamsterhjul* för alla, har ingen blogg jag liksom känner att jag bara MÅSTE få läsa av ren nyfikenhet. Inte ens min egna, blir typ trött av bara tanken på min blogg för den är så tråkig just nu. Kan vi inte komma på ett ämne som alla har en lagom stark åsikt om, engagerar och upprör lagom mycket? Något ämne som är lagom med litelite krydda? Men VAD? Och finns det något du vill att jag skriver om? Kommentera gärna! Jag vet att jag max får 1 eller 2 kommentarer nu men fuck it. 

 

*VARFÖR säger vissa ekorrhjul? Vilken fullt frisk och vild ekorre springer runt i ett hjul?! Never seen...

IMG 5525

 


Ja må hon (över)leva

Skrivet av Paulina Peltomaa 27.03.2019 | 1 kommentar(er)

 

Dagen böjar med att jag unnas med en sovmorgon till 09 och vaknar sedan till ett nyskurat hem och glada barn och sambo. När jag sedan stiger upp utvilad äter jag en god frukost, dricker en kopp kaffe och öppnar några paket. Yes! Ett par perfekta sneakers och kanske lite smink. Efter att jag sedan fått sminka mig och fixa håret i lugn och ro hoppar jag ensam i bilen och styr kosan mot grannstaden för shopping och lunch. Solen skiner och jag lyssnar på min favoritmusik i vetskapen om att barnen har en superdag hemma med pappa. 

 

Efter att jag shoppat och lunchat åker jag hemåt igen, där en glad familj väntar på mig och en smarrig middag är färdigserverad. Efter middagen börjar släktingarna trilla in och vi har en massa godsaker att bjuda på. Oj, mera presenter! Efter att gästerna åkt och barnen somnat tidigt utan bråk så överraskar M mig, han har i smyg ordnat barnvakt och planerat en lång weekend helt bakom min rygg! Vi flyger iväg på torsdag och kommer hem på söndag. Kanske till Berlin eller Gdansk. Lycka! 

 

48F4095F 8B9D 4BD9 9E50 02AC96A92389 1

 

 

Reality: Det är en helt vanlig mulen onsdag i mars. Jag blev väckt allt för tidigt och har gråtit halva dagen av irritation och trötthet. Ingen bryr sig ett skit om att jag fyller år, har inte fått en endaste present för sneakersen jag hade beställt hem var alla antingen för stora eller för små. Den enda grattis sången jag har fått höra är Babblarnas. Hela hemmet ser ut som en påse skit och kylskåpet är så gott som tomt för ingen har orkat varken städa eller handla. Försökte ta en tupplur men i vanlig ordning så skällde grannens hundar oavbrutet så det var omöjligt att somna. I helgen ska jag jobba kvällar så längre än så kommer jag inte att kunna åka. Nu har jag huvudvärk. Börjar fatta varför alla checkar ut vid den här åldern. 27 år, fucking love it! 

 

 

IMG 2759

 

IMG 2761

 


1000€ är jävligt mycket pengar

Skrivet av Paulina Peltomaa 26.03.2019 | 9 kommentar(er)

Kategorier:

 

Den här veckan är det ekonomivecka här på Sevendays, så här följer lite random info om mitt, som vanligt mystiska, sätt att använda pengar. Alltså. Trots att jag åtminstone enligt min sambo är oekonomiskt så har jag så  sjukt svårt för att betala en hel stor summa på en gång. Har vi många räkningar (okej, nu betalar ju jag inte alla räkningar själv, men det var samma sak när jag var singel) så måste jag betala en på måndag, en på onsdag, en på torsdag... Kan liksom inte dra av plåstret på en gång utan måste ta det lite åt gången, för då känns det inte lika surt att alla pengar försvinner, då inte allt går åt på samma gång?! 

 

Samma sak när jag köper kläder, haha. Jag kan seriöst välja ut tre tröjor, gömma dem i butiken och sedan åka till stan tre varv och köpa dem på tre olika dagar, för då känns det inte som att det går åt lika mycket pengar. Det här också en orsak till varför jag småhandlar så mycket, betalar hellre 17€, 25€ och 8€ utspritt på tre olika gånger än att punga ut 50€ på en gång. 

 

När jag köper kläder, så vet jag att betalar jag lite mer så får jag även bättre plagg. Men jag klarar liksom inte av det, alltså redan 100€ är för mig en enorm och oöverkomlig summa för ett plagg, trots att det rör sig om en väl vadderad vinterjacka eller något sånt. Det där magiska 100€, jag vet att man i dagens läge knappt får nånting för 100 jürgens, speciellt inte som en fyra personers familj. Men en hundring för mig är MYCKET! Skulle jag vinna 100€ på lotto skulle jag fan bli glad, haha. 

 

 

 

euros billet web thumb large

Bild 

 

En annan grej jag funderar mycket på är hur familjer som (åtminstone utåt sett) har det ganska lika ställt som oss, har råd att åka på utomlandsresor en eller t.o.m. flera gånger per år?!? Med lika ställt menar jag liknande jobb, samma ålder, några barn, huslån och rubbet. Jag kollade för skojs skull runt på lite semesterresor men fick nog snabbt konstatera att ha-ha-ha. Alltså helt på riktigt nu, hur har ni råd att åka på en 1-veckas resa för mellan 1000-2000€? Och det är bara för själva resan och i bästa fall också hotell. Sedan ska man ju betala tåg och mat och allt extra som kommer till, så säkert kan man i väl räkna med minst 2500€. Var fan skiter folk ut såna summor helt plötsligt? De måste ju ha nåt slags sparkonto de sparat in pengar på i 20 års tid? Skulle vi vilja åka på någon sådan resa just nu skulle vi antingen få ta ett pikavippi eller spara i uppskattningsvis 80 år.

 

Alltså 1000€ för mig är så sjukt mycket pengar. Har jag 1000€ på mitt konto känner jag mig nästan skyldig för att jag har så mycket pengar. Och det här eviga "prioriterandet".  VAD exakt lämnar folk bort när de prioriterar för att åka på t.ex. en resa till Maldiverna? Mat? Vessapapper? Från och med nu kommer jag bara att anta att det är därför vissa familjer inte har en "Ingen reklam" skylt på postlådan. De sparar säkert till en resa och prioriterar bort toalettpapper och torkar sig i reklambladet. Vad gör man inte för lite sol och bad liksom.

 

 

unnamed 4

 

 

 

EDIT! Tydligen har Sevendays haft något fel idag, så allt som hände mellan cirka kl 10:30 och 13 försvann, alltså alla likes och kommentarer är gone. Vet att det var fler som hade kommenterat detta inlägg som jag inte hunnit svara på,  ni får gärna kommentera igen. Supertrist verkligen! 

 


Snart dags för Tallinn

Skrivet av Paulina Peltomaa 23.03.2019

Kategorier:

 

Hej och trevlig lördag till er alla! Först och främst vill jag säga två saker och det är: Älskar era kommentarer på mitt förra inlägg, både här och på Facebook! Kul att ni gillar att läsa om the real me, haha. Den andra saken jag vill säga är att jag fått en del "gissningar" både som privata meddelanden och här på bloggen i form av kommentarer, angående vilken lärare det var som tog tag i mig (som jag skrev om i ett tidigare inlägg) Det här hände trots allt för ganska länge sedan så jag tänker inte börja berätta desto mer om vem det var, speciellt inte här på bloggen. Men så pass mycket kan jag säga att ingen har tippat rätt. 

 

Anyway, lördag alltså. Idag var jag nog SÅ trött när jag först vaknade på morgonen. Fick som tur gå upp till andra våningen och sova vidare till 11. Elsie har börjat vakna sååå tidigt. För några veckor sedan sov hon till 8:30-09 varje dag, nu kan hon t.o.m. vakna 07... Antar att det beror på att det är så ljust ute på morgnarna, kanske hon börjar sova längre igen när vi byter till sommartid. Hoppas! 

 

Tallinn2

 

Vi borde annars verkligen boka hotell NU. Vi ska alltså till Tallinn om några veckor. Vi var där exakt samma tidpunkt ifjol också! Håller på att bli en årlig grej, hehe. Ser fram emot resan men har börjat angsta lite över det  också faktiskt. Vi åker alltså på tumis, det gjorde vi förra året också, men då var det lite annorlunda. Misha har alltså en syster som heter Mira som bor i Helsingfors. Mishas mamma (barnens farmor) och hennes man bodde fortfarande i Jakobstad när vi åkte förra året, men nu har de flyttat till Kerava. I fjol när vi åkte så tog vi med oss Elsie med tåget till H:fors, och hon stannade sedan hos Mira som mötte upp oss i stan innan jag och Misha åkte vidare och tog båten över till Tallinn. Där sov vi en natt, och åkte nästa dag tillbaks till H:fors var vi sov en natt tillsammans med Elsie hos Mira och Jesse (hennes sambo) innan vi tog tåget hem igen på söndag. 


Under hela tiden var Alvar hemma med farmor och hennes man. Han var då 3,5 månad gammal och det gick verkligen huuur bra som helst. Han var nöjd bara han fick vara i famnen och var mätt i magen. Jag tycker det är så mycket lättare att lämna ifrån sig en bebis än en lite på ettåring! I år åker alltså hela familjen ner med tåg, sedan lämnar vi av båda barnen hos fammos och så är jag och Misha borta i Tallinn TVÅ nätter den här gången. De blev lite väl tight förra året med bara en natt, vi hann knappt se något av Tallinn. Nåja, i alla fall, varken Alvar eller Elsie har ju varit hos farmors nya place tidigare, Elsie är jag inte alls orolig för, hon klarar sig galant! Hon ser mer fram emot resan än någon annan av oss, haha. Vet att det kommer gå bra för Alvar också, han har ju syrran där som trygghet dessutom, men är kanske mest oroad över att alla rutiner kommer att gå åt helvete... Allt har snurrat på så bra nu en längre tid, men men, det är väl smällar man får ta i så fall. Vi vill ju åka så! 

 

 Tallinn

Bilder från resan 2018


Ett ytligt måndagsinlägg

Skrivet av Paulina Peltomaa 18.03.2019 | 1 kommentar(er)

Kategorier:

 

Godmorgon måndag! Elsie är lämnad på dagis och Alvar och jag chillar här hemma. Eller okej, chill är det väl inte med honom sedan en ganska lång tid tillbaks, han är överallt när han är glad och när han är missnöjd ska han bara vara i famnen. Vi ska och lämna tillbaks ett paket i alla fall, suck. Jag är den som behåller kläder jag beställt trots att de inte ens passar, för att jag tycker det är så jobbigt att åka till posten en extra gång för att returnera. Det värsta är ju nog när man måste registrera sig på nån hemsida för att få printat ut en returblankett! Blä. Annars har vi inga speciella planer för idag, förutom Elsies gympagrupp ikväll. 

 

I går åkte vi till grannstaden igen, men hela familjen den här gången. Vi gick i lite butiker, jag samlade inspo till min stundande födelsedag. Jag är ju en sån där person som fortfarande vid (snart) 27 års ålder har önskelistor, både till jul och födelsedag. Jag tycker det är bra?! Finns ju inget värre än om någon köpt något dyrt som man inte ens vill ha och inte kommer att använda. Ingen vinner ju på det liksom. 

 

 

IMG 2117

 

 

Jag har nyligen investerat i en del håraccessoarer. Det tar alltid en stund för mig att värma upp för en trend,  och oftast när jag väl börjar gilla så är den redan helt ute. Men på tal om hår, så har jag bestämt mig för att jag vill spara det lite till. Men det syns så jäkla bra på mörkt hår när det är slitet?! Speciellt på mig som inte färgar håret. De där små vita plupparna i topparna menar jag, de kan ju inte synas lika bra i blont hår? Och det hjälper ju inte att klippa då det ser likadant ut igen efter några veckor... 

 

Oj, vilket fokus på utseende det blev i detta inlägg. Men på tal om det har jag faktiskt åtminstone en fråga kvar att besvara från frågestunden, så det måste jag komma ihåg att göra *note to self* 

 

IMG 2118

 


Många följare men inga likes

Skrivet av Paulina Peltomaa 05.03.2019 | 2 kommentar(er)

Kategorier:

 

Jag har märkt att när blogginspirationen tryter är det bara att klicka runt lite och ta inspo från andra (finlandssvenska!) bloggare. Så det har jag gjort, och sett att det varit mycket skriverier och delade åsikter om sociala medier på senaste tiden, så tänkte försöka få ur mig mina något delade tankar om den saken.

 

När jag var yngre älskade jag bilddagboken. Var väldigt aktiv där och tyckte att konceptet att kunna dokumentera sin dag i bild var genial. Jag gillar ju att uttryck mig, vad jag själv kallar för, eftertänksamt. Jag är kanske inte helt samma person i text som jag är IRL, och gillar kanske mitt text-jag pikulite mer, för här kan jag ju välja ut och radera det som jag inte vill att alla ska se eller veta. Tror det här är ett vanligt dilemma och också en av orsakerna till varför IG är så populärt och inte alltid så verklighetsspeglat. Det är som nån slags parallell verklighet där man själv får handplocka ut som vad är sant och inte. Instagram är ju i princip en uppdaterad och lite mer trimmad version av bilddagboken. Tänker dock kanske inte på Instagram som ett ställe var man dokumenterar sin dag direkt utan mer som en plattform där man kan får utlopp för sin kreativitet på sitt egna sätt, om det sedan är att lägga upp bilder på diskberg eller barn i matchande kläder. Nu blev det här ganska flummigt men kanske ni fattar. 

 

IMG 1180

 

Och angående den omtalade perfektionshetsen tänker jag som så, att jo, det suger och är patetiskt och så vidare. Det verkar ju t.o.m. de som bidrar till det tycka. Men om vi nu för en stund ska försöka vara förstående så tror jag att alla säkert fattar att det är väldigt roligt att få respons på det man gör, och som det mesta som är roligt här i livet så är även det beroendeframkallande. Om det sedan handlar om att skriva, sjunga, dansa eller ta fina bilder. Jag kan nog helt förstå att om man är van att få 250 000 views eller 20 000 likes på sina perfekta bilder, så känns det inte alls motiverande att ladda upp bilder från "det verkliga livet" om man inte ens får hälften så mycket respons på det. Jag tror inte att någon innerst inne laddar upp bilder endast "för sig själv". Tar bilder, ja, laddar upp dem på diverse plattformar, nej. De allra flesta vill ha bekräftelse av någon, om det sedan är av den där ena killen man har en crush på eller 100 000 människor man inte ens känner. På grund av det här är har jag börjat tänka på är att inte gilla så mycket stageade "perfekta" bilder. Då kastar man ju bränsle på elden så att säga.

 

En annan grej som jag tänkt mycket på är hur betydelselöst det egentligen är att ha många följare. Hur lite människor faktiskt engagerar sig egentligen. Visst, Kylie Jenner har 128 miljoner följare, och de flesta av hennes bilder har 2-5 miljoner likes. Det ser ju ut som en enorm mängd vid första anblick, och det ÄR det ju såklart. Men om vi tänker efter lite, hur liten procent är inte 2 miljoner av 128 miljoner? Det är ENDAST EN PROCENT! Förstår ni hur lite det är? Majoriteten bryr sig alltså inte ens tillräckligt för att dubbelklicka, utan gissar på att resterande 99% utgörs av robot- eller annars bara inaktiva konton och folk som helt enkelt vill snoka och vara där när färdigt när nästa skandal inträffar. Vad är det för vits med en massa följare som inte ens bryr sig? 

 

AfterlightImage

 

Har också funderat på varför man följer någon som man helt enkelt inte tål? Alltså inte nödvändigtvis kändisar eller influensers men helt vanliga typer som jag själv. T.ex. så vet jag vet om några som följer mig och ser varje story jag lägger upp, men aldrig någonsin har gillat en endaste av mina bilder och inte ens hälsar om vi ses i mataffären. Varför?! Fattar ej. Mitt liv påverkar det ju inte men jag är ändå en rätt så aktiv instagrammare och bloggare, så det måste ju vara extremt påfrestande att läsa om och lyssna på mina utläggningar typ dagligen om man varken gillar mig som person eller delar mina åsikter. Ett av år 2019 största mysterier. 


All about me

Skrivet av Paulina Peltomaa 26.02.2019 | 1 kommentar(er)

 

Eftersom alla säkert inte inte hängt med mig på den förra bloggadressen så tänkte jag presentera mig lite bättre, så här kommer lite bakgrundsfakta om mig! Jag länkar samtidigt till några lite äldre inlägg, ifall någon vill läsa dem. 

 

- Jag har alltså två barn, Elsie är den äldre och hon blir 4 år i juli. Alvar är den yngre och han blev 1 i december, så även om han blir 2 år i år så är det en stund kvar tills det. Så ni vet vem jag snackar om när jag skriver om Elsie och Alvar. Jag var 23 år när Elsie föddes och 25 när Alvar föddes. (här kan du läsa om när Elsie föddes och här kan du läsa om när Alvar föddes)

 

- Jag och barnens pappa träffades -99 när vi började på första klass i Vestersundsby skola, sedan hamnade vi också på samma klass i högstadiet så vi var klasskamrater i totalt 9 år. (Här kan du läsa lite mer om mig/oss)

 

 

- Är ingen friluftsmänniska. Min sambos familj har en villa på en ö i Larsmo sjön och där finns det inget rinnande vatten, ingen el och bara ett utedass. Han älskar det, jag däremot... not so much. Bara tanken av att övernatta där med två barn ger mig panik! Skulle gärna ha en egen villa (sommarstuga) men det får nog i så fall vara ett vanligt litet hus med alla bekvämligheter, men vid en strand. Sandstrand, om man får önska. Och bilväg!

 

 

- Jag är det äldsta barnet i familjen, har en lillebror som är 3 år yngre än mig. 

 

 

- Född och uppvuxen i Jakobstad, men har bott lite här och där runt om i landet, men alltid kommit tillbaks hit. (Här kan du läsa om det)

 

IMG 0065 2

 

 - Jag upplever alltid starka känslor vid årstidsskiften och känner mig både sorgsen och lycklig om vartannat. Speciellt när vinter blir till vår och sommar till höst påverkas jag. (Som i slutet på augusti... värst!)

 

 - Har ett inre dilemma med att jag har starka åsikter och älskar att uttrycka mig, men är livrädd för argumentation och framförallt att bli ifrågasatt. 

 

- Älskar kläder och att klä upp mig men 99% av tiden går jag runt och ser ut så här: 

 

 

IMG 0385

 

- Jag har självlockigt hår och jag hatar det! Önskar det var rakt. Efter varje dusch så plattar jag håret och sedan lockar jag om det från början, haha. Så otroligt jobbigt att jag blir trött av bara tanken. P.g.a. detta tvättar jag håret bara 2-3 gånger i veckan.

 

- För övrigt så hatar jag ordet sambo! Men pojkvän låter så oseriöst, och vi är varken gifta eller förlovade, så sambo är begreppet jag ändå använder. Kanske skulle börja säga baby daddy istället? 

 

IMG 0360