unnamed 4

Tankar kring uppfostran och barn på sociala medier

Skrivet av Paulina Peltomaa 17.12.2018 | 3 Kommentarer

 

God morgon måndag. Elsie är på dagis och Alvar och jag chillar hemma. Eller ja, chill är det väl inte direkt med en som stoppar precis allt i munnen och konstant försöker rymma upp för trappan. Nu är han uppe i nytt steg-rekord, igår tog han TRE hela steg. Wow! Om cirka 2 veckor blir han ett helt år. Han är verkligen överallt nu och har börjat testa oss, han vet när han gör något han inte får och kollar över axeln och ler när man säger nej.

På tal om det så följer vi ingen speciell mall när det kommer till uppfostran. Flera gånger har jag hört och läst om när andra blivit frågade om tankar kring uppfostran och svaret "Ge barnet kärlek, mera kärlek och ännu mera kärlek så kommer folkvettet av sig själv" verkar vara återkommande, men så enkelt tror jag faktiskt inte det är. Jag vet heller inte riktigt hur jag ska uttrycka mina tankar kring fri uppfostran/nära föräldraskap eller vad det heter, men det är inget som mina nerver skulle klara av att följa till punkt och pricka iallafall. Är vi i en park och jag tycker vi har varit där tillräckligt länge så går vi, punkt. Varken mitt tålamod eller förstånd räcker till för att vänta på att Elsie ska ha "lekt klart". Jag tror definitivt barn behöver strikta regler och riktlinjer, i alla fall mina barn.

 

201812170730013030


Elsie är envis och endless när det kommer till många saker,
som säkert många andra treåringar också är. Om vi tar exemplet lekpark igen så tippar jag att vi lugnt skulle kunna stå och vänta på henne i 3-4 timmar. Samma sak med att klä på oss om vi ska nånstans, nu har det dock blivit mycket bättre än det var för ungefär ett år sedan då vi fick tvinga på kläderna och det tog ett år varje gång vi skulle nånstans, för att inte ens tala om när vi skulle tillbaks hem. Oh my... Liksom hela grejen med att man inte måste göra sånt som man inte vill. SÅ FUNKAR JU INTE DET RIKTIGA LIVET!

En annan sak jag ibland funderar på är barn på sociala medier, och det finns två saker jag alltid kommer tillbaks till:
1. Alla föräldrar tycker ju att just deras barn är bäst, vackrast och roligast och så vidare, men sällan tycker ju andra det. Jag tror inte att någon riktigt bryr sig i ens barn som vissa kanske tror. Såklart är det ju en annan sak om du är en kändis och har extremt många följare på sociala medier, men jag syftar på oss vanliga dödliga. Jag går ju inte omkring och tänker på andras barn så jag tror och hoppas ju att inte någon annan går omkring och är besatt av mina barn heller.
2. Om det är något jag strävar efter i mitt föräldraskap är det att mina barn inte ska ta sig själva på allt för stort allvar. Det om något är det som är fel med dagens samhälle, allt är så himla seriöst. Jag tänker på mig själv, hur skulle det kännas för mig om min mamma hade laddat upp bilder och roliga videoklipp av mig när jag var liten? Nå, inte skulle jag bry mig. Skulle nog skratta och tycka det var ganska roligt. Nu menar jag inte att jag vill att mina barn ska bli clowner som lever för att underhålla andra, men jag vill inte att de ska ta sig själva på så stort allvar att minsta lilla motgång är världens ände. Min önskan är att de ska växa upp till två självsäkra individer som tror på sig själva OCH kan bjuda på sig själva. Såna typer som skrattar när de faller med cykeln istället för att snabbt stiga upp och hoppas att ingen såg dem.

Kommentarer

  • Karolinas kaos ()

    Ok jag kommenterar typ "håller med" på alla dina inlägg, men GUD vad jag håller med här. Jag tror att det är heeelt fel att låta barnet bestämma, hur ska barnet då kunna lära sig att det t.ex. är en lärare som bestämmer i skolan, eller en polis som bestämmer när du hamnar i butka haha. Nej men som på riktigt, jag tror att regler och tydlighet gör att barn inte blir bortskämda skitungar.

  • Karolinas kaos ()

    Ok jag kommenterar typ "håller med" på alla dina inlägg, men GUD vad jag håller med här. Jag tror att det är heeelt fel att låta barnet bestämma, hur ska barnet då kunna lära sig att det t.ex. är en lärare som bestämmer i skolan, eller en polis som bestämmer när du hamnar i butka haha. Nej men som på riktigt, jag tror att regler och tydlighet gör att barn inte blir bortskämda skitungar.

  • paulima ()

    Jaa precis! Har själv vari ganska bortskämd och det har BARA vari en nackdel som vuxen! Min kusins mamma jobbar på dagis och hon säger att de märks bra där också att barnen får styra mer och mer där hemma...

Skriv en kommentar