Tre olika upplevelser jag haft av psykvården

måndag 25 september 2017 - 20:47 | 3 Kommentarer

I detta inlägg tänkte jag dela med mig av tre olika upplevelser jag haft inom psykvården. Så att ni ska få en bild på hur det kan se ut. Jag är väldigt tacksam över den vård jag fått. Men ibland råkar man på situationer som skulle ha kunnat behandlas bättre.

 

1.Min första vårdkontakt var hos ungdomsstationen Klaara. Innan jag tog kontakt med dem hade jag mått dåligt lite fram och till baka i ungefär 5 månader. När jag väl fick min första tid var jag jättenervös. Jag tänkte flera gånger på om jag skulle strunta i tiden. Men jag gick dit ändå. På vårt första möte talade vi mest om varför jag hade valt att komma dit och hur min livssituation ser ut just nu. Vi talade även om vad jag tycker om att göra och allmänt om hur mitt liv har sett ut. Med andra ord så hoppade vi inte direkt in på att försöka lösa alla mina problem vilket jag tyckte var jättebra. Hon förstod att vi var främlingar och tog hänsyn till det. Denna händelse är riktad till de som inte ännu vågat söka hjälp. Det är vanligt att vara nervös och terapeuterna är medvetna om det. Våga söka hjälp, så att du själv kan börja må bättre.

 

2. Efter att ha haft drygt ett år av kontakt till psykvården hade jag varit inlagd ett flertal gånger. Denna gång var jag på en avdelning i Roparnäs, var jag alltid är när måendet har varit jättedåligt. Hur som helst så var jag en kväll tvungen att få besök av jourläkaren. Jag har alltid tyckt att det har varit jobbigt att behöva få vård av någon som har jour. Det känns som att man ”slösar” deras tid. Men det stämmer ju verkligen inte! Vilket jag har insett idag. När läkaren väl kom in i mitt rum så talade vi en stund innan hen sa det som jag aldrig kommer glömma. Det löd ungefär så här ”Nu får du ta och skärpa dig, du är en vuxen kvinna och du får börja ta och bete dig som en. Det är inte coolt det du gör, förstår du det?”. Och sedan gick hen. Jag blev helt paff. Jag var i ett väldigt sårbart läge och så kommer hen som ska hjälpa mig och kritiserar mig. Det är så emot vad alla inom vården ska göra! Först blev jag väldigt ledsen men idag är jag bara arg. Jag har valt att inte ha kontakt med den läkaren längre eftersom jag vet hur hen behandlade mig. Med denna händelse vill jag få fram att psykvården inte alltid briljerar. Många individer som jobbar där är jättebra med så finns det sådana som verkligen borde skaffa ett annat jobb. Tyvärr är det så, inte bara inom psykvården utan överallt. Vissa är bra på sina jobb och andra är mindre bra.

 

3. En gång när jag var på akuten på grund av mitt mående så fick jag träffa en svensk läkare. Hen är nog en av de bästa jag någonsin träffat. Vi talade mycket om hur jag mådde och kände. Men det var inte som ett vanligt läkarsamtal då all fokus är på patienten, utan läkaren valde att öppna upp om sin ungdom. Hen berättade att hen själv mått väldigt dåligt. Jag tänker inte gå på djupet här och nu vad hen berättade. Men det jag kan berätta är att hen verkligen lyckades med att få mig hoppfull.  Jag menar, hen är läkare! Det visar solklart att man kan ha mått hur dåligt som helst men ändå skaffat sig en framtid. Jag har många gånger känt att jag inte har något att vänta mig utav framtiden, och känner ibland så även idag. Men när jag gör det så tänker jag alltid på just den här läkaren, som en gång i tiden fick mig att känna hopp igen, i alla fall för stunden.

 

Kommentarer

  • Susanna

    26.09.2017 10:00 (3 månader sen)

    Oj! Var jourläkaren en asgammal gubbe, eller? Har hört nåt liknande om Roparnäs förut, att man får höra att man ska börja bete sig som folk istället för att bli "frisk". Låter ju helt sjukt!


  • -

    27.09.2017 19:38 (3 månader sen)

    Intressant att läsa om dina upplevelser av psykvården! Dela gärna med dig om du har fler upplevelser som du vill dela. Hemskt att du blivit behandlad så av den där lite "sämre" läkaren.. hemskt att någon kan säga sådär åt någon som mår dåligt!! Har själv också kontakt med psykvården och har haft helt bra upplevelser, förutom hos en läkare som var lite konstig. Hen skrattade lite till mina problem , och sa att det kanske ändå inte är så dåligt heller. Känner mig ofta "för frisk" för vård och det fick mig verkligen att känna det. Tur får övrig personal mig att känna mig "värd" vården.


  • Jenny

    13.11.2017 14:01 (1 månad sen)

    Under min tid på akutpsykiatriska polikliniken på Roparnäs hade jag en skötare jag skulle träffa 1-2ggr/vecka. Den här skötaren verkade kompetent och empatisk, och jag öppnade upp mig för hen. Tills något i min livsberättelse verkade som en bra sak att skylla mitt dåliga mående på, och hen fastnade på det och kunde inte fokusera på något annat än just den grejen. Fick en ny psykolog kort därefter som tur. Har en känsla av att många som arbetar inom psykiatrin (speciellt äldre) är väldigt konservativa och vissa saker är väldigt lätta att sätta skulden på, att bara man lyckas radera just det ur sitt liv så blir man frisk. Om det vore så enkelt


Skriv kommentar

Observera att kommentarsfunktionen inte stöder användningen av emojis.