Wien dag 1
Vid elva tiden den fjärde februari rullade vårt tåg in i Wien från Linz och vi tog oss direkt till vårt airbnb. Helt okej lägenhet på bra ställe. Vi hade först fått fel kod till dörren men så hjälpte grannarna oss så vi slapp in. Sängen var supermjuk, mmm skönt tyckte jag, inte så skönt tyckte Lars. Sov gjorde vi iallafall. Nästa morgon steg vi upp och promenerade in till stan. Det var också lite blåsigt och kyligt i Wien den här dagen. Väderappen sa att det skulle bli bättre om någon dag. 
Så det här fick också bli en butiksspringardag. Här fanns ju så mycket bra att titta på. Lasse testade fina tröjor och jag tittade på. Roligt tycker jag. 
Kikade på en massa väskor. Och på denna resa gjorde jag äntligen slag i saken och köpte mig en vandringsryggsäck, som jag funderat och velat kring sedan september men aldrig kunnat bestämma mig. En fjällräven blev det inte denna gång. Filmade så mycket mer än jag fotade på denna resa så har bara en video på den där väskan nu från denna dag, kanske det kommer senare. 
Ett loppis hittade vi också. Fyllt med Levis-shorts och åttitotals stickatröjor. Vi köpte ingenting. 
Gamla fina hus är bäst.
Man fick nog lite ont i nacken på den här resan av att titta upp på alla höga byggnader. Inte mig emot, den här staden tog mig med storm.
Min vandringsutrustning börjar snart vara komplett. Det är bara en sportklocka kvar. Vet inte vad jag vill ha. Men vill också kunna analysera sömn, puls, steg, stressnivå och annat som Lasse gör. Det är intressant. 
Vi gick genom Zara men insåg att vi är så otroligt trötta på Zara. Så funderade vi kring om det är vi som besökt Zara för mycket eller om dom faktiskt slutat innovera så mycket som förr? Zara kändes så spännande och kul för några/något år sen. Hittade alltid så mycket, nu blir jag alldeles matt när jag går där igenom. Eller så har jag blivit för kräsen och kritisk när jag shoppar, så trött på att köpa plagg jag inte ÄLSKAR. Och då är det ju inte lika lätt att shoppa precis.
Cykeltur till Schloss Hellbrunn
Våra danska vänner flyttade tillbaka till Köpenhamn för några veckor sedan och vi fick ta över deras cyklar vilket var trevligt. Trevligt att vi fick cyklar, inte att de flyttade :( Vi älskar ju att cykla överallt och har i princip cyklat genom hela halva Helsingfors, men här i Salzburg har vi ju mest promenerat överallt hela hösten. Det var bara riktigt i början då vi bodde i Golling som vi lånade dessa samma cyklar när vi for på vandringar och skulle ta oss till vandringsleden.
En dag i Linz
Skrev i något inlägg nyligen att jag ville boka in en ny utflykt och åka någonstans. Sagt och gjort, vi bokade på söndag och åkte på tisdag. Det blev mera en resa än en utflykt eftersom vi åkte lite längre, vilket passade riktigt perfekt för snart skulle Lasse börja nytt jobb här i Österrike och då har vi lite mindre gemensam tid att spela med. Första stoppet var Linz och bilderna jag tog där kommer jag visa i det här inlägget. Berätta om vad vi gjorde. 
Så tisdagen den fjärde februari, i ett pissregnigt och stormblåsigt Salzburg sprang vi genom parker, över broar och övergångsställen med våra väskor tills vi kom till Hbf där vi hoppade på ett tåg till Linz som gick kl. 7:22.
Passau ur min nya lins
Här kommer mera bilder från Passau, som lovat. Är det uppenbart att jag var lycklig över lite vidare vinkel? Jag tycker att jag verkligen fått med storheten av husen i dessa bilder. Kändes förstås fascinerande att plötsligt få med ALLT, och ville bara sikta uppåt, få med alla linjer. Nej nu måste jag nog boka in en ny utflykt åt oss så jag får fota mera. Borde nog åka någonstans nästa vecka. 
En dagsutflykt till Passau
En av de bästa sakerna med att bo så här långt nere i Europa är att det finns så många charmiga städer runtomkring som man kan åka till, fast bara över en dag. För några veckor sedan, 6 januari, for vi iväg till den tyska staden "Passau". Vi hoppade på bussen tidigt på morgonen och var framme efter två timmar. Vädret var perfekt för att gå runt utomhus. Det här var alltså på trettondagen så alla butiker var stängda och att promenixa runt var vår enda plan. 
Passau är ett speciellt ställe eftersom det är en stad där tre floder möts: Donau, Inn och Ilz. Efter att ha gått runt i morgonkylan i någon timme och kikat på floderna blev vi kaffesugna. Stället nedan var dock stängt. Så vi gick vidare.
Över julen införskaffade jag ett vidvinkelobjektiv. Har fotat allt från porträtt och vardagsbilder till natur nu i flera år med antingen 50 mm eller 85 mm. Det är ganska tätt, speciellt för arkitektur när man reser osv. Det har i och för sig gjort mig mera kreativ och aktiv när jag fotat, då jag behövt röra mig runt, backa för att få med saker i bilden, och inte kunnat använda zoom. Men jag har ändå funderat på ett vidvinkelobjektiv och haft det på min kamerainköpslista. Det är nog lite ovant, världen har öppnat sig - bokstavligen. Får med så mycket! Den här dagen i Passau var första gången jag testade linsen på riktigt, och den presterade bra.
Vi gick vidare. Kikade in i en kyrka, träffade på en Tölpel. 
En grej som Lasse berättade när vi promenixade var att Hitler tydligen bott här en liten tid. Sökte lite mera om det nu och det var tydligen när han var kring 3 år. Jaha. 
Förintelsen, nazityskland och allt kring det har alltid väckt mycket intresse hos mig sedan jag först kom i kontakt med det i lågstadiet, högstadiet? Tycker det är så intressant att läsa om det, se på krigsfilmer från andra världskriget osv. Det är så svårt att förstå sig på det, svårt att ta in - och jag vill och försöker, men kan inte. Nu är vi ju också så nära här. Vi har vandrat i berg där vi kunnat på håll se Hitlers sommarstuga (Kehlsteinhaus i Berchtesgaden) och många städer här runtom är ju kopplade till honom, kriget. Det är fortfarande så svårt att ta in, men det är ändå på ett helt annat sätt när man är här och har mera överblick på var vissa städer finns i relation till varandra exempelvis. 
Så gick vi längs med en av floderna. 
Och bestämde oss för att gå upp till slottet. Några hundra trappsteg, och kändes riktigt passligt. 
Fina utsikter. Här ser ni också två av floderna. 
Så hittade vi en hiss som tog oss upp ännu lite högre.
Så fastnade vi här i typ 20 minuter och såg när de blåste upp en luftballong. Och så pratade vi om hur vi båda drar vår gräns vid luftballonger. Hade inte vågat. 
Sen regisserade Lasse mig för en bild som han ville ha på sig. Abselut sa jag. Så här blev den. Hade varit riktigt fint utan träden till vänster.
På väg ner igen.
En dag i Passau räcker riktigt fint. Det är väldigt häftigt där men man hinner gå igenom stan och se allt fint under några timmar, två dagar hade nästan varit mycket. Vi hade under dagen hittat en restaurang som vi bestämt oss för att äta middag på. Den skulle öppna klockan 5 och nu var den halv 3 och vi hade inte så mycket mera att se, så vi slog oss ner vid floden i solen och lyssnade på podd/läste bok. För såna livsnjutare är vi.
När solen började gå ner blev det kallt. Då behövde vi röra på oss. Men klockan var bara 4 ännu och gick plötsligt sååå långsamt. Vi gick in i de få souvenirbutiker som hade öppet, köpte ett litet fat med floderna på, tog lite foton. 
Sedan var det några minuter kvar. Då gick vi mest längs floden och huttrade. 
Sen åt vi, drack gott kaffe, och till slut vid 8 var det dags att börja gå till bussen som tog oss hem. 
Rekommenderar verkligen en dagsutflykt till Passau om ni befinner er i någon närliggande stad!
30 kvadrater från en solresa
I maj förra året for vi till Mallorca för att andas efter en hektisk vår. Blev inspirerad av det repetitiva mönstret som hotellets balkonger utgjorde och började se mönster, färg, strukturer och linjer överallt. Jag satt och pysslade med bilderna ett tag och testade göra dem till kvadrater vilket gav en lite skojig feelis till redan färgglada semesterbilder. Att leka med format och hitta nya bilder i sina bilder är kul och man får det bästa ur det man fotograferat när man lär sig att våga beskära lite.
Galna månader - en flytt utomlands
Det är alltid lika svårt att börja skriva igen när det gått en tid och mycket saker har hänt i ens liv. Jag saknar att dokumentera livshändelser och pyssla med inlägg här, och publicerar jag inget nu blir ribban bara högre. Jag tänkte inleda med att gå igenom lite bilder från de senaste tre månaderna, urplock från olika situationer som jag i senare inlägg kanske kan gå mer detaljerat in på. Det har hänt så fruktansvärt mycket under en kort tid och jag har nog inte processat allt ännu riktigt, men att skriva igenom det kanske kan hjälpa. 
Vi kan börja här. Sista dagarna i Augusti. Sista dagarna i Helsingfors. Jag och Lasse, en madrass på golvet och en massa flyttlådor. 
Bästishäng och separationsångest.
Sista promenixen genom stan. Så konstigt. 
Hejdå järnvägsstationen. Hejdå alla jäktade människor, gnisslande spårvagnar, slaskiga morgnar jagandes nån av de där blåa bussarna och rullande resväskor. Hejdå Helsingforsvardagen, Helsingforsmorgnar, Helsingforseftermiddagar. Faktiskt skönt med lite ombyte en stund. Men kommer sakna. 
Mammor som organiserar porslin och saker i lådor. Pappor som backar släpkärror genom de trängsta innergårdar. Vårt liv som packas ihop än en gång.
Vi hade så mycket grejer att bilen och släpkärran blev helt full den sista vändan. Den då vi skulle lämna lägenheten för sista gången. Lasse och jag lämnade därför i lägenheten med några väskor medan flyttlasset for iväg, och bokade istället tåg som skulle gå om två timmar. Där satt vi i fönstren och åt vår sista lunch, stress-frostade ur frysen och hällde ur några burkar ur kylskåpet.
En påsk i Österbotten
När jag skriver det här inlägget känns det som att jag berättar om någonting som inte ens hänt. Påsken gick förbi så extremt snabbt så jag hann inte med. Lyckligtvis hade jag med mig kameran och fotade iallafall lite mellan varven, så att jag kan uppleva det i efterhand. 
Vi kom till Vasa en solig eftermiddag. Jag for direkt från tåget på ett fotomöte och Lars väntade på mig, sen hämtade Axel oss - vilket inte var en så liten grej. Tusentals gånger har jag suttit på med honom när han kört fyrhjuling, traktor, moped, båt, vattenskoter, ja allt möjligt - men aldrig bil i trafiken. Det här var första gången och det kändes speciellt, men också så självklart. Han hade nog kunnat köra bättre än många i trafiken för längesen.
Vi kom hem och kramade om våra gullungar
Sen körde vi direkt iväg till villan där vi blundade, andades och lyssnade på sommaren som snabbt smyger sig fram i olika hörn och kanter. Jag hade planerat att vi skulle ta lite parbilder i skogen och först efter vi släpat med stativ och grejer insåg vi att alla minneskort hade lämnat i fel fack på fel väska, så det blev inga bilder. Ett tydligt bevis på att jag borde vila huvudet är när jag glömmer grejer som minneskort - någonting jag annars dubbelkollar miljoner gånger. I sådana stunder får man bara förlåta sig själv och andas djupt. Vi gjorde fotograferingen i stadsmiljö några dagar senare istället, bra så. Huvudsaken var ändå att vi fick andas in lite Kyroälvsluft och se hur det såg ut där nu.
Mamma hade påskpyntat i hela huset och fixade och donade tillsammans med pappa inför påskmiddagen. Vi vilade våra pollenallegiska huvuden en stund efter att vi hade anlänt hem och sen hjälpte vi dem. Ångrade nästan lite att vi inte hade påskpyntat hemma hos oss i Helsingfors. Känns så vårigt och härligt med påskpynt.
Vi vaknade upp nästa morgon och gick på långpromenad med Freddy. Om några timmar skulle gästerna komma. 
Träffade bekanta på vägen, vilket Freddy också gjorde. 
Gick förbi korsningen vid Alskatvägen och kände mest - OJ här det det hänt grejer!
Två dagar i Tallinn
Vi for en sväng till Tallinn för någon vecka sedan och jag tänkte skriva lite om det. Jag hade som tur med mig kameran och tog en hel del bilder där på plats. Vi promenerade mycket, åt god mat, handlade lite och såg fina hus. Men jag tror vi tar det riktigt från början...
Att inleda ett år - 2018 resumeén
Jag har de senaste fem julloven suttit och klippt min års-video om nätterna. I år var det en lite stressigare höst och jag kände att jag verkligen behövde ta jullov på riktigt och andas lite, så bestämde mig för att inte stressa lika hårt med den. Videon kommer därför inte idag utan om ett tag, och jag försöker vara okej med det.