Blogg 66

Visa inlägg taggade med 'kropp'

VILL SLUTA ANALYSERA MIN KOST!

Skrivet av Ronja Strömvall 05.05.2019 | 2 kommentar(er)

Mat. Varför behöver det bli så komplicerat? Jag älskar mat. En gräddig pasta och Fazers blå lika mycket som ceasarsallad och bananplättar. Allt prat om kost hit och dit har gjort mig förvirrad. Vad är egentligen nyttigt och onyttigt? Vissa menar att man ska äta lite kolhydrater och mycket fett, en del menar att proteinet är det viktigaste medan andra anser att man helst ska lämna bort alla animaliska produkter och äta antiinflammatoriskt. Vad är hälsosammast? Vad är bäst för mig och det liv jag lever?

Fixerad vid mat

Det här har fått mig att lägga alldeles för mycket tanketid och energi på min kost och den mat jag äter. Jag kan äta vanlig mat men hela tiden arbetar min hjärna och funderar på om det här nu var en bra måltid eller inte? Hur påverkar den här maten eller mängden jag åt min kropp? Borde den ha innehållit mer grönt? Mindre fett? Mer protein? osv. Det känns som att jag aldrig får vila. Det är jobbigt. I stunden jag äter är det inte så jobbigt. Då är jag fokuserad på maten och smakerna. Det är efteråt det blir jobbigt då jag börjar analysera vad jag fått i mig. Jag kan till och med känna mig "duktig" om jag stått emot någonting som jag vet är ohälsosamt. Likaså kan jag vara besviken på mig själv då jag ätit något jag vet att inte är bra för kroppen och hälsan.

Fixerad vid mat

Om jag har ätit ohälsosamt brukar jag träna extra hårt. Detta för att på något sätt försöka "kompensera" för det jag ätit. Det känns så svårt att få balans i alltihopa. Jag vet att det inte egentligen har någon betydelse för min hälsa eller kropp om jag äter choklad en kväll i veckan eller njuter av våfflor en morgon. Ändå har jag svårt att acceptera detta och känner mig fortfarande "dålig" om jag gör så, trots att det i det långa loppet inte har någon betydelse. Istället har jag hållit mig helt borta från socker och när jag sedan "tillåter" mig själv att äta det hetsäter jag. I min hjärna tänker jag att jag nu måste "passa på" då jag en gång "får" äta det. Jag inser hur knäppt det är nu när jag skriver det.

Fixerad vid mat

Trots att jag är fullt medveten om allt det här känns det omöjligt att ändra på mina tankar. De finns hela tiden där även fast jag vet bättre. Ändå håller de på att styra över min relation till maten. Det är så jobbigt att hela tiden behöva tänka så mycket på vad jag får och inte får stoppa i mig. En av orsakerna till att jag nu har köpt ett kostschema är just för att slippa tänka på maten hela tiden. Nu får jag färdiga recept på måltider (5-6 om dagen) som jag bara behöver följa. De är uträknade efter hur mycket jag tränar, min personliga vikt och mina kroppsmått. Jag vet inte om det här är bra eller dåligt? För stunden känns det bra eftersom jag vet att jag får i mig tillräckligt av allt. Jag behöver inte reflektera och analysera över det eftersom det är en kostrådgivare som gör det åt mig.

Fixerad vid mat

Nu är det inte så att jag konstant, hela, hela tiden tänker på mat och funderar på den i relation till min kropp. Absolut inte. Jag kan äta en pizza, glass eller godispåse utan att vara besviken på mig själv efteråt. Absolut. Det jag vill komma fram till är väl att jag nu mer än tidigare märkt hur medveten jag är över vad jag stoppar i mig och önskar att jag inte analyserade det så mycket som jag för det mesta gör. Att jag kunde lära mig ha en mer fri, sund inställning till mat och kost. Jag skulle vilja lära mig att det inte behöver vara så svårt.

 


MIN KROPP

Skrivet av Ronja Strömvall 17.08.2018

Jag skrollade på Sevendays för att hitta inspiration till något att blogga om och ramlade över en gammal "veckans blogglista - Min kropp". I och med att det är sommar, bikiniväder och lättklätt är kroppen något som står mycket i fokus. Därför tänkte jag nu dela med mig av mina tankar gällande min kropp.

 

Jag tycker min kropp är: Fin så som den är. Om jag skulle ha en annan kropp skulle det inte vara jag. Tänk vad mycket min kropp klarar av och hur fungerande den fortfarande är! Såklart min kropp är långt ifrån perfekt, men jag nöjer mig.


Min relation till kroppen har varit: Självklart har den svackat i perioder. Det finns dagar och längre stunder när jag mått dåligt över någon kroppsdel eller för att min kropp inte sett ut precis så som jag vill. Tyvärr tror jag att jag influeras mycket av sociala medier och vad som är "idealiskt" och "oidealiskt" enligt det. Jag skulle ljuga om jag skulle säga annat.

För det mesta tänker jag ändå att det är onödigt att lägga mycket tid och energi på att fundera över just ens kropp. Vi har fötts i en kropp som vi kan gå i, springa i och göra allt möjligt annat i. Hur vår kropp ser ut är till stor del ärftligt vilket skapar en del individuella förutsättningar. Jag har lärt mig att så gott som möjligt se det fina med min kropp utan att fokusera på dens brister. Det är bara onödigt. Vi ska älska våra kroppar <3

 

4b4159ed c2d6 4ef8 b302 5668411a5b3a2


Det bästa med min kropp: Att den fungerar som den ska och alltid orkat med fysiskt. Att jag kunnat träna sen jag var liten med minimalt antal skador och sett hur kroppen utvecklats och gått framåt!


Så ser jag på andras kroppar: Alla är fina som de är och det finns oändligt många "idealkroppar". Vi ska aldrig jämföra oss med varandra just på grund av att vi har olika förutsättningar när det kommer till kroppen.


Såhär ger jag min kropp energi: Träning! Sedan är det även otroligt viktigt att jag får ha dagar då jag har noll planer. Då jag bara får göra sånt jag vill och ta det lugnt. Vila och frisk luft ger också min kropp energi!

 

Det här har min kropp klarat av: Jag kan inte dra till med något som "en graviditet" här, inte ännu i alla fall. Det största min kropp har klarat av hittills är nog all träning jag gjort under mitt liv. I alla dess former. Aldrig har min kropp svikit!

 

DSC2486


Min kropp mår bra av: Hälsosam kost varierat med mat föt njutningens skull (choklad!) samt träning som utlöser endorfiner.


Min kropp mår dåligt av: Att inte röra på sig eller träna under en längre tid. Stress gör den också dåligt! 


Så gör jag för att älska min kropp: Jag fokuserar på det fina och matar mig själv med positiva tankar och ord. Till sist har jag fått en positiv kroppsbild och de brister min kropp har betyder noll <3

 

Jag vill förtydliga att jag inte på något vis vill hetsa, bidra till negativa tankar, jämförelse eller något annat sådant. Alla har vi kroppar som är olika och som mår bra och dåligt av olika saker. Allas kropp är perfekt just så som den är!

 

Om du förövrigt har tips på bloggmaterial och inlägg du önskar att jag skriver är det bara att kommentera! Jag skulle behöva lite hjälp på traven för att komma igång ordentligt <3

 

 


VIKTEN AV STRETCHING OCH RÖRLIGHETS TRÄNING

Skrivet av Ronja Strömvall 27.09.2016

Jag har tänkt på en sak. Jag har aldrig varit den vigulanta och gymnastiska flickan. Det har alltid varit sporter som fotboll och friidrott som lockat mig mest! Mina styrkor har varit snabbhet och fysisk styrka. Inte vighet och akrobatik. Jag minns hur ledsen jag var i lågstadiet då jag också drömde om att kunna gå ner i splitt och spagat och allt det där, men aldrig lyckades! Jag tror de flesta som spelat fotboll eller varit intrsserade av liknande sporter, kan hålla med om att man ofta känner sig rätt styv i jämförelse med andra. I alla fall de kompisar jag spelat fotboll med, vet jag att ofta klagar på just detta!

 

WP120 5dbe9 img 5759

 

Stretching var något jag tyckte var SÅ onödigt. Alla tränare samt mamma och pappa tjatade på mig jämt, men jag förstod inte alls poängen i att stretcha fram tills nu! I lördags var jag med Wilma på ett bodybalance pass till gymmet. Då insåg jag hur skrämmande det var att jag var styvare än de som är 20 år äldre än mig?! Så borde det absolut inte vara. Hemska saker! Det gjorde klart för mig hur grymt viktigt det är med rörlighets träning, samt stretching om jag vill vara i god form om 20 år. I fortsättningen när jag styrke- och konditions tränar måste jag varva med stretching och rörlighetsträning. Annars kommer jag bara bli styvare och styvare, och vem vill nu det? Största orsaken till varför jag slarvat med t.ex rörlighetsträning är den, att man inte ser resultat på samma sätt som i styrke träning. Man blir inte heller lika svettig som när man konditionstränar så det har känts onödigt. Men nej, det är verkligen inte onödigt för det ska jag tala om! Det gör det bara viktigare. Om jag helt lämnar bort stretching och rörlighetsträning kommer jag till slut inte ens kunna lyfta en vikt eller springa ett lopp. Jag kommer vara för styv helt enkelt!

Så nu ska vi ta hand om våra kroppar. Vi har bara en!