Visa alla inlägg skrivna januari 2018

onsdag 31 januari 2018 - 21:46

Att resa eller inte resa?

Linn skrev ett intressant inlägg om vårt problematiska resande här om dagen och önskade att jag jättejättejättegärna skulle blogga om det i relation till den växande turismen i Afrika. Det var precis vad jag tänkte när jag läste det. Det här måste jag kommentera. Det här kommer bli långt, har jag på känn.

Det är suveränt att det förs en diskussion kring vad som är etiskt, moraliskt och miljömässigt rätt i fråga om resande. Det är verkligen ingen lätt diskussion och lika lite som andra har jag svar på den frågan. Miljön är lätt. Nej vi borde inte resa. Följer jag det. Nej. Min familj bor för långt borta för att jag inte åtminstone en gång per år gör en lång flygresa. Dessutom tycker jag lika mycket som andra om att resa. (Shame on me).

Samtidigt kan jag tycka att hela diskussionen är lite tragikomisk. Det kanske inte är en helt politisk korrekt kommentar, men det hela berättar så mycket om vår värld. Om hur vi i globala nord har så mycket resurser att vi a) kan resa (t.o.m. flera gånger per år) b) för djupgående analyser om vårt resande till länder i globala syd där majoriteten inte kan drömma om att resa ens till grannlandet.

Men åter till frågan. Ska vi resa till länder där mänskliga rättigheter kränks, brist på demokrati råder, turismsektorn utarmar lokalbefolkningen etc etc. För mig är svaret varken ja eller nej. Man måste helt enkelt avgöra från fall till fall. Det är lika svårt som att svara på vad kom först, hönan eller ägget, ekonomisk utveckling eller jämlikhet?

En växande turismsektor bidrar självklart till ett lands utveckling. I Tanzania är det den tredje största sektorn. Växer den, växer ekonomin och skatteintäkter ökar (speciellt nu när de beskattar turismsektorn mer). Nå, hjälper det någon då? Svårt. Det kan det, men det kan också bara göra de rika rikare om inte ett fördelningssystem finns. Men lyxbyggen skapar jobb och turismsektorn skapar även en del informella jobb. Ni vet, alla de där som går på stranden och säljer saker, de vi mest tycker stör vår semester. Det kan förstås på individnivå vara bra och en avgörande inkomst för en familj, men på nationell nivå problematiskt eftersom den sektorn inte bidrar med skatteintäkter. Så tillbaka på ruta ett.

Det är också sant som Linn skriver att människor tvångsflyttas för nybyggen. Det har jag sett själv t.ex. i Abidjan. Det har däremot inte alltid enbart med turismen och lyxhotellen att göra, utan också med annan utveckling. Det är ofta ett resultat av dålig eller ingen stadsplanering. Men visst tänker jag ofta på byn på stranden där vi hängde i Elfenbenskusten och hur den en dag kommer försvinna när turismen blomstrar igen.

IMG 3154

Själv tycker jag att vi nog ska kunna resa till länder där allt inte fungerar som det ska (eller som vi tycker det ska vara). Den stora frågan är väl också vilka val vi gör på vår resa. Själv förstår jag inte helt behovet av att resa långa vägar för att låsa in sig på ett all inclusive ställe. Det viktigaste är som många konstaterat att läsa på innan. Man kan också undvika multinationella hotellkedjor och resa mer lokalt, lära känna och förstå kulturen, människorna och landet. Jag tror ändå det är viktigt att vi alla förstår världen bättre (speciellt att den inte alltid är så vacker), vilket vi gör genom resande. Så jag är rätt glad att turismen ökar till den här delen av världen, som många har en rätt snäv bild av. Karibu sana!

Jag bor ju själv i ett land där mänskliga rättigheter kränks. Där HBTQI personer fängslas. Där mediahus stängs ner och gravida flickor fråntas sin rätt till utbildning. Jag betalar skatt i det här landet. Visst känns det fel, helt fruktansvärt fel. Samtidigt är det också ett land med hög arbetslöshet, speciellt bland unga. Ett land som behöver skatteintäkter och jobbskapande sektorer som bidrar till att en större medelklass med högre utbildning växer fram. En medelklass som i något skede kan kräva förändring kring bl.a. mänskliga rättigheter. Får vi hoppas.

tisdag 30 januari 2018 - 17:23

Dagens skoluniform

Idag gick jag glad i hatten på jobb klädd i en av mina favorit kjolar. 

IMG 0521(Beklagar urusel kvalitet men laddaren till min systemkamera är i Finland. Väldigt opraktiskt.) 

Vid tre olika tillfällen av tre olika kollegor fick jag samma kommentar. Vilken skola går du i? Jag var väldigt konfunderad tills jag insåg att de tycker att min kjol ser ut som en skoluniformskjol. Så tydligen klär sig denna 31-åring som en 13 årig tanzanier. Jag kommer nog aldrig växa upp eller sen bara helt enkelt aldrig äga vuxenkläder. 

Nå nu när jag kom hem från jobbet var Victors första kommentar: you look so Scandinavian. Slutsatsen jag drar av detta är förstås att det skandinaviska hipster modet inspirerats de tanzaniska skolorna. Hm. Kanske ändå inte, men det här påminner mig också om när jag en gång laddade upp en bild från en skola i rurala Elfenbenskusten och en kompis tyckte det såg ut som en hipster bar i Helsingfors. Skillnaden är väl att baren har el, rinnande vatten och restriktioner på hur många som för röra sig i utrymmet. Inte 200 elever i en liten sal. 

IMG 4267

skolklass eller hipster restauranginredning? 

 

Nu ska denna hipster göra vegetarisk aubergine lasagne. Först förstås googla hur man gör. 

söndag 28 januari 2018 - 10:55

Nå det ska vara hav hej

Att bo vid indiska oceanens kust har helt klart sina fördelar. Som tillexempel att man bor 45min från en sandbank (och att vattnet alltid är minst 25 grader varmt). Igår var återigen en magisk dag. Eller den var inte så magisk till en början. Vaknade med noll motivation att gå upp ur sängen. Början på året är alltid en tung period. Nå. Victor vet det och också att jag just då mår bra av att komma ut. Så blev det.

IMG 0474

Det blev en eftermiddag ute till havs. Segling för en del, motorbåt för andra (jag). Motorbåt är bara så himla tråkigt efter man satt foten på en segelbåt, men efter att min seglingspartner flyttade från Tanzania har jag inte kunnat segla så mycket. Men om man inte äger en båt själv får man hänga med på räddningsbåten och vara fotograf.

IMG 0480Vi åkte ut till Fungu Yasin, som är en sandbank utanför Dar. En osannolikt underbar plats på denna jord som upppenbarar sig vid lågvatten. Tanzania är fullt av guldkorn. Landet kunde ta hem alla platser på listor över platser du måste resa till. 

IMG 0482Det var en guppig färd och på vägen hem gick vår ena motor sönder. TIA, this is Africa. Förstås går räddningsbåtens motor sönder. Förstås. Men hem kom vi i solnedgången jag glömde fota för att jag är så van med att se solen gå ner i indiska oceanen varje dag. Det är just precis så bortskämd som jag är. 

lördag 27 januari 2018 - 07:57

Miljoner rastlösa barn och unga

69% av Tanzanias omkring 45 - 50 miljoner invånare är under 25 år. 19% i åldern 15 - 25 år. År 2050 kommer här bo 139 millioner människor, och Tanzania kommer ha den tredje yngsta befolkningen i Afrika. 27% av flickor, kvinnor i åldern 15 - 19 år är redan mammor eller gravida. En av tre kvinnor har i något skede varit utsatt för sexuellt våld. 800 000 unga avslutar sina studier varje år, men enbart kring 40 000 får jobb. I Tanzania är de flesta lokala ledare gamla gubbar, (och några få kvinnor). Och så vidare.

Någon frågade vad jag jobbar med och de här utmaningarna tar upp största delen av min tid på jobbet. Jag jobbar för Restless Development. Vi jobbar med ungdomsledutveckling och strävar till att ge unga en central roll i utvecklingen av deras samhällen. Majoriteten av befolkningen är unga, men majoriteten av beslutsfattare gamla. Det är omöjligt att ha en hållbar utveckling utan att inkludera unga som aktiva aktörer i den.

Allt vi gör är baserat på prioriteringar som unga har identifierat. Unga vill ha en säker inkomst, en röst som blir hörd, vara ledare och ha sina sexuella rättigheter uppfyllda. Tillsammans med våra unga ledare, som implementerar alla våra program, jobbar jag med programutveckling och fundraising inom de här områden.

Ytterst spännande och utmanande. Den här veckan satt jag mest i möten varje dag med våra samarbetspartners. En annan vecka kan jag vara ute i fält. Eller jobba med efterforskning för nya program. Det är just så omväxlande som jag vill ha det, med det absolut bästa är alla inspirerande unga människor jag får jobba med.

söndag 21 januari 2018 - 10:11

5000$

Aj että så romantiken flödar i detta hushåll. Liksom varje söndag morgon ligger vi i varsin enda av soffan med våra iPads och tittar på skilda tv-serier. Ibland tittar någondera upp från skärmen för att se att den andra ännu är vaken. Vi är ett äkta modernt par. Jag tittar på bron, han på top gear. Jag håller på att få fel i huvudet av all brittisk humor.

Men, det var inte det jag skulle säga. Victor kan ju ibland faktiskt vara lite romantisk. Mycket mer än jag. Men allt har sina gränser. I det här fallet var det 5000$ gränsen. Han hade tänkt boka in en överraskningshelg i Serengeti för oss innan vi gifter oss. Ett veckoslut på tumanhand i Tanzanias största nationalpark. En helg i en pool med elefanter som kikar på en. På en lodge där man kan möta Bill Gates och David Beckham i baren. Nå. Två nätter på denna lyxlodge kostar då 5000$!!!! (Behöver jag säga att vi fick tänka om...)

IMG 7416Tänkt att det finns folk som betalar mer än vad folk har till årslön här för två nätter på en lodge. Tänk att för vissa är 5000 ingenting, medan för andra är det en avlägsen dröm. Den extrema fattigdomen och det extrema lyxlivet på ett och samma ställe påminner en dagligen om den enorma ojämlikheten och klasskillnaderna i detta land. Ligga på soffan och titta på en iPad en hel söndag är också ren och skär lyx, medan majoriteten i detta land är ute på sina åkrar och jobbar på i ett liv där varje dag är slit och jobb.

IMG 7005

Jag tänker ofta på vilket lyxliv jag själv har. När jag först kom till Tanzania 5 år sedan kom jag ofta på mig själv med att ha dåligt samvete över mitt liv. Över alla möjligheter just jag hade fått. Hur olikt det var många andras, men samtidigt levde jag enbart som hemma i Finland. Ingen extra lyx. Men mitt finska medelklassliv är här överklassliv. Medelklassliv här är vad vi i Finland kallar fattigdom.

Men inget blir bättre av att ha dåligt samvete och det har jag inte längre, men det var en viktig lärdom. Medvetenheten om mitt lyxliv har stärkt mina värderingar om jämlikhet och hållbarhet. Det är självklart för mig att jag vill jobba med just de frågorna. Världen är otäckt ojämlik. Världen behandlar en stor mängd människor väldigt illa. Att ha dåligt samvete hjälper inte, men att agera gör. 

lördag 20 januari 2018 - 10:00

En röst - ingen självklarhet

Igår var jag, liksom alla andra utlandsfinländare (baserat på antalet foton på Instagram), och röstade i presidentvalet. Jag glömde förstås ta bild av det högtidliga tillfället, fastän det kändes lite extra viktigt och fint att rösta just här. I ett land där man jämt och ständigt påminns om vilket privilegium det är att växa upp i en fungerande demokrati.

I Tanzania kränks mänskliga rättigheter allt mer och demokratiprinciper undermineras. Utvecklingen har varit rätt dramatisk de senaste åren. I Tanzania idag kan man inte längre vara en person med starka åsikter som skiljer sig från presidentens, utan att riskera att man arresteras. Folk vill inte ens på whatsapp diskutera politik. Human Rights Watch har sammanfattat det hela rätt bra i denna artikel.

För mig som jobbat inom politiken är det ibland svårt att hålla tyst. Det känns som att jag tvingats in i en bubbla och agerar just så som jag ibland upplevde att majoriteten gjorde hemma, och säkert gör ännu. Lever bekvämt i bubbla utan att engagera sig desto mer. Jag är inte helt bekväm i en passiv roll, men det här är inte mitt land heller. Det är väl bara att göra vad man kan. Fortsätta jobba med att stärka ungas roll i samhället, med att deras sexuella rättigheter förverkligas, deras inkomst tryggas och att det också finns unga ledare på centrala positioner. Sånt vi gör på jobbet varje dag.

Alla andra, kom ihåg att rösta i presidentvalet! Här är det val igen 2020, hoppas jag. Man vet ju inte med säkerhet längre eftersom trenden i regionen är att ändra grundlagar och förlänga mandatperioder.

fredag 19 januari 2018 - 19:01

Hej fredag!

Oj hörni finns det en bättre fredagskänsla en att komma hem tom i huvudet efter en lång arbetsvecka, slänga sig på soffan och öppna en öl? Sen anstränga sig ytterligare lite och fixa en urgod pasta för att sen återgå till soffan? 

IMG 0460Jag har inte haft mycket extra energi senaste veckorna. Ni ser ju. Jag har inte ens orkat plocka ögonbrynen (okej det är ett lame exempel för det orkar jag typ aldrig...). Jag har kommit hem från jobbet och sedan lagt mig på soffan. En aktivitet jag för bara några år sedan skulle ha haft dåligt samvete över. Jag har varit nöjd med att göra det till så stor utsträckning att jag t.o.m. avbokade en resa till Zanzibar förra veckoslutet. (Okej, mängen vatten som kom ue himlen mitt i sommaren när det inte alls borde regna spelade också in.) Jag har skippat segling och inte ens ännu testat min nya dykutrustning. 

Nytt år, nyårslöften, ny energi. Eh. Tänkte på det en sekund i början på januari. Skrev till och med ett blogg inlägg jag aldrig publicerade. Slutsatsen var att jag är rätt nöjd och känner inga större behov av stora förändringar. Känns rätt skönt att åtminstone för tillfället ha nått en sån punkt. Visste, borde absolut röra på mera, det kommer jag väl aldrig undan med mina "latgener".

Men en del spännande saker har jag också hunnit med. Nu är jag t.ex. Masai. Mer om det senare. Ölen håller på att bli varm. 

tisdag 2 januari 2018 - 21:01

Julen kom och gick utan ett pip härifrån

Hej från en jämt och ständigt tyst blogg. Det var aldrig meningen. Jag hade sett framemot lite extra tid på soffan med bloggen över jul, men min dator har fortfarande fel i huvu och skriver enbart med CAPSLOCK på. VEM ORKAR fixa sånt när man kan hänga på södra stränderna utanför Dar där det varken finns nät eller mottagning i telefon. Så himla skönt att vara utan nät. Samtidigt ryckte det i benen lite nu som då. Beroendet kröp fram och plötsligt stod man där med telefonen i luften i jakt på en stolpe nät. För att vad då? Kolla Facebook, håh.

IMG 0341
IMG 0363

IMG 0367

Till all tur, för bloggen, har jag tydligen varit extremt snäll förra året. Tomten, som jag inte trodde skulle ägna mig en tanke, kom med en padda. Sådär 7 år efter alla andra är jag nu med iPad klubben och kan därmed blogga igen. 

Resten av ledigheten gick åt till att segla och hänga på migrationsverkets kontor i jakt på mina sista papper. Att jag saknar EU, Schengen, Norden, passfrihet! Samtidigt är det här med att få uppehållstillstånd i ett annat land återigen en påminnelse om hur priviligerad jag är. Eller hur min hudfärg har underlättat det mesta i mitt liv.

Tänk att jag aldrig tidigare behövt gå igenom en sådan här process eller stött på problem med det. Väl ute på andra sidan av byråkratidjungeln med allt i skick smakade champagnen extra bra på nyår. Jag får bo här, iaf i två år. Men ack sån huvudvärk innan jag var där. Tänker på alla papperslösa och asylsökande i Europa. Vilken mardröm. För mig fanns ju alltid alternativet åka hem om det inte löser sig. Vad gör man sen när man inte har ett hem? En sak har jag iaf lärt mig i den här processen. Vi européer (jag!) är bra på att gnälla när inte allt är till vår fördel. Vi är så ovana med det.