header4

Caring about politics?

Skrivet av Sara Storbäck 07.04.2019

Kategorier:
Taggar:

svartvit jacka

Politik - ett ämne som verkar uppfattas som krångligt, svårt och kanske till och med tråkigt enligt väldigt många. För ett tag sedan läste jag någonstans att ungdomar är med politiskt engagerade än någonsin, men trots det hör jag ofta unga personer i min egen ålder säga att de inte bryr sig om politik. Då brukar jag fråga: bryr du dig om du får service på svenska eller inte? Bryr du dig om du får studiestöd eller inte? Bryr du dig om hur långt du måste åka för att få vård ifall du blir sjuk? Bryr du dig om klimatförändringen? Bryr du dig om alla har likadana rättigheter eller inte? Jag tror att ALLA kan svara ja på åtminstone någon av dessa frågor och att bry sig om någonting av det ovannämnda är egentligen att bry sig om politik.

Att bry sig om politik innebär att bry sig om hur ens vardag ser ut: hur mycket skatt var och en betalar, i hurudant skick vägarna är, hur vårt utbildningssystem och våra skolor fungerar, var vi får vård, vilken tid och var vi kan köpa vårt fredagsöl eller -vin... Vår vardag påverkas faktiskt både i stort och smått av de politiska beslut som fattas i vårt land, så varför inte ta chansen att vara med och påverka när man har möjligheten? Den som inte röstar har inte heller någon rätt att klaga på resultatet i efterhand.

Under många års tid har jag varit intresserad av hur vårt samhälle fungerar och varför. Därför känns det som en självklarhet för mig att rösta i riksdagsvalet som anordnas om exakt en vecka. Jag rekommenderar de som inte vet hur de vill rösta nästa söndag att fylla i en valkompass. Genom att svara på några frågor får man veta vilket partis program som motsvarar ens egna åsikter bäst eller vilken kandidats åsikter som liknar ens egna mest. Här finns till exempel Vasabladets kandidattest, som bara tar några få minuter att fylla i. 


 

Politics is a subject that feels difficult or boring to many people. A while ago I read that adolescents are more politically active today than ever, but I often hear people in my own age saying that they don't care about politics. Then I ask them: do you care about what kind of service you get? Do you care about where you get healthcare? Do you care about climate change? Or do you care whether everyone have the same rights or not? I think that everyone can answer yes to at least one of these questions and caring about this subjects actually is caring about politics. 

Caring about politics actually means caring about what your everyday life looks like: how much taxes each of us pay, in what condition our roads are,  where we get healthcare, how our schools and educations system works, where and when we buy our beer or wine...Our everyday life is affected in many different ways by the political decisions that are made in our country, so why doesn't everyone you take the chance to affect the society by voting when they have the possibility?

Next Sunday, we have parliamentary election here in Finland and I really recommend everyone, who is allowed, to vote. For many years, I have been interested in how our society works and why, therefore voting is an obvious choice to me. 


Pörtomrevyn goes Åland

Skrivet av Sara Storbäck 05.04.2019

IMG 0757Bild från förra årets gästspel på Åland. 

Hej! Denna helg åker jag till Åland med gänget i Pörtomrevyn, som ska gästspela på Hammarlands UF, Hammarbo. Jag följer med eftersom att jag ska ersätta en av aktörerna på scenen. Detta kunde jag verkligen inte tro när jag på grund av studentskrivningarna tackade nej till att medverka på scenen i årets revy. Men nu när skrivningarna är över har jag ju gott om tid! Har övat stenhårt på mina repliker i ungefär en veckas tid, så hoppas verkligen att de sitter imorgon när det väl gäller.

Biljetterna till föreställningen är helt och hållet slutsålda, vilket känns superkul! Det är tredje året i rad som Pörtomrevyn gästspelar på Åland och det ska bli riktigt roligt att få vara med på resan även detta år. Nu ska jag bara kontrollera så att jag har packat ner allt innan det bär av. 

Hoppas att ni alla får en jättefin helg! 


 

 Hi there! This weekend, I'm going to Åland with the ensemble in Pörtomrevyn. I'm going to be a stand-in for one of the actors. The tickets are already sold out, which feels amazing. I'm sure that we will have a blas this year too. 

Hope that you all have an awesome Friday! 


Some changes

Skrivet av Sara Storbäck 04.04.2019

Kategorier:

56191419 294966894755876 2397413722009108480 nHej på er! Jag kom på att jag helt och hållet glömt bort att visa er mina nya glasögon som jag köpte för några veckor sedan och som jag är väldigt nöjd med! Glasögon har varit en naturlig del av mitt liv i ungefär tio års tid och för ett tag sedan började jag misstänka att min syn hade blivit sämre. Jag hade huvudvärk nästan varje dag och kunde knappt se trafikmärken på långt håll. I februari bestämde jag mig för att boka en synundersökning och det visade sig mycket riktigt att min syn hade blivit betydligt sämre. Efteråt provade jag cirka 500 bågar innan jag äntligen hittade någonting som jag inte såg helt knäpp ut i. Att det kan vara så svårt att hitta glasögonbågar som man känner sig bekväm i!  Jag tror att det hela är lite av en vanesak. Är man van att ha stora glasögon, trivs man också bättre i stora glasögon. Rätta mig om jag har fel. 

Hello there! I realised that I had totally forgotten to show you my new glasses, which I bought a couple of weeks ago and am really happy with! I have been wearing glasses for about ten years, so it's quite a natural part of my life. A while ago, I realised that my eyesight had gotten worse. I had a headache almost every day and I couldn't see traffic signs on a far distance. In February a booked a visit to the optician and then, I tried like 500 different spectacle frames, before I found a pair that I didn't look very funny in. When it comes to glasses, I think it's all about what you are used to. If you are used to wear big frames, you thrive better in big frames, don't you?

56301767 835260950152375 7173501369016385536 nFör exakt en vecka sedan, efter att jag hade skrivit sista studentprovet, tog jag hål i öronen. Kan det vara tecken på en för tidig 20-årskris? frågade jag mig själv.  Jag har konstigt nog inte haft örhängen tidigare, så det hela är väldigt nytt för mig. Jag var sex år när jag för första gången ville ta hål i öronen, men eftersom att jag hade många olika allergier som barn sa mamma nej, ifall att jag skulle reagera allergiskt på något ämne i örhängena. Några år senare skaffade väldigt många av mina kompisar örhängen, såklart ville även jag. Det var sommar och eftersom att man inte får bada på flera veckor efter att man tagit hål i öronen bad mamma mig att vänta till hösten denna gång. När hösten väl kom hade mitt intresse för örhängen helt och hållet blåst bort. Ända tills för några veckor sedan, när jag insåg att det skulle kunna se tjusigt ut med ett litet örhänge på studentfotot. Så nu pappa får du köpa ett par riktigt fina örhängen i present till mig, eftersom att du sluppit undan det så länge *blink-emoji*. 

A week ago, when I had finished the last matriculation exam, I pierced my ears! I have never had earrings before, so it's all new to me haha. When I was six years old I wanted to get my ears pierced for the first time, but my mother told me to not do it, because I had a lot of allergies as a kid. When I got a little older, all my friends got earrings, so then I wanted too. It was in the summer, so that time, my mother told me to wait until the fall because you aren't allowed to swim for a couple of weeks after piercing your ears. When the fall finally came, all my interest in earrings was gone. Until a couple of weeks ago, when I realised that it could look nice with some small earrings on the graduation photo. 

 

Nu blev det ett ganska ytligt inlägg denna torsdagsförmiddag, men när vi ändå diskuterar förändringar vill jag passa på att kommentera det nya Sevendays lite. Vår bloggportal Sevvan har alltså slagits ihop med systersajten Foodly och den nya, uppdaterade sajten lanserades idag! Jag älskar den nya layouten på sidan, det ser väldigt snyggt och fräscht ut. Att ha flera nya bloggare med på sajten känns också väldigt roligt. Varmt välkomna till Sevendays 2.0! 

Today's post became a little superficial, but as we are speaking about changes, I would like to comment the new Sevendays a little. Our blogsite, Sevendays, has been put together with the sister site Foodly and today the new site was launched! I completely love the new layout, it feels so nice and fresh. It's also fun to have some new bloggers in the team. Welcome to Sevendays 2.0 everyone! 

 


Two months without Snapchat

Skrivet av Sara Storbäck 02.04.2019

Kategorier:

jacka3

Sociala medier - någonting som har börjat ta upp en väldigt stor del av våra liv. Personligen ägnade jag väldigt mycket av min tid och energi åt kanalen Snapchat tidigare. Snapchat går, för de som kanske inte vet, huvudsakligen ut på att kommunicera med vänner genom foton eller korta filmklipp. När jag väl insåg hur mycket av min tid som gick åt till just den appen, insåg jag också att det hela egentligen tog mera av mig än vad den gav mig. Efter lite övervägande bestämde jag mig för att ta en paus från Snapchat på obestämd tid och avinstallerade appen helt och hållet ur min telefon.

Innan jag fattade det beslutet, hann jag tänka många olika tankar. Kommer jag att missa massor av roliga eller viktiga händelser? Kommer mina kompisar att tro att jag inte vill hålla kontakten med dem? Men å andra sidan: Behöver man verkligen vara kontaktbar hela tiden på precis alla tänkbara kanaler? Jag tror att känslan av att konstant behöva vara kontaktbar nuförtiden stressar väldigt många människor.

Det visade sig att jag min känsla av FOMO (fear of missing out), alltså oron över att gå miste om någonting väsentligt, helt och hållet gick över efter bara ett litet tag. När jag själv var tvungen att hålla mig hemma, vardag som veckoslut, på grund av att jag antingen var sjuk eller behövde läsa inför studentskrivningarna slapp jag se att "alla andra" gjorde någonting kul som jag helt och hållet missade. Det var otroligt skönt! Jag tror att man lätt kan få en felaktig bild av andras liv via sociala medier, eftersom man oftast bara ser en sida av samma mynt.

Efter ett tag insåg jag också att mycket av det som diskuterades på Snapchat var helt och hållet oväsentligt och jag blev bättre på att hålla kontakten med mina kompisar på andra sätt. Personligen tycker jag nämligen att en konversation blir mer personlig och verklig i synnerhet när man träffas i verkligheten såklart, men också via ett telefonsamtal eller andra chattforum. När man får ett meddelande på Snapchat kan man nämligen inte veta om personen har skickat samma meddelande till flera andra vänner eller inte. Att få ett meddelande via exempelvis WhatsApp som börjar med någonting i stil med "Hej Sara" känns i dagens läge mera personligt för mig, eftersom att jag då kan anta att meddelandet riktas specifikt till mig.

Nu har jag inte varit inloggad på Snapchat på över två månader och för tillfället känner jag inte alls något behov av att ladda ner appen igen. På sistone har jag sett att det blir allt vanligare att folk väljer att ta en paus från sociala medier helt och hållet. Tills vidare känner jag dock att det räcker med Snapchat för min del, eftersom att Snapchat var den app som egentligen tog mest energi men egentligen gav mig minst nytta och inspiration. Facebook använder jag främst för att dela mina blogginlägg, vilket jag ser en del nytta i. Bloggar och Instagram inspirerar mig fortfarande, så de får också hänga med i fortsättningen.

Har du medvetet tagit en paus från sociala medier någon gång?

 


 

Social Media is a big part of many people lives today. Personally, I spent a lot of time and energy, especially on Snapchat, where you communicate with your friends through pictures or short videos. When I realised how much time I spent on it every day, I also realised that it took more energy from me than it gave me. After a little thinking, I decided to take a break from Snapchat, and deleted the whole app from my phone. 

Before I made my decision, I had a lot of thoughts going on in my head. Would I miss out on many important or fun things? Would my friends think that I didn't want to keep in touch with them? On the other hand, do you really have to be available all the time on all the social medias and channels? I think the feeling of having to be available all the time stresses a lot of people nowadays.

It turned out that I didn't feel any FOMO, fear of missing out, after a very short while. When I had to stay at home because I was either sick or had to study for the exams, I didn't have to see that "everyone else" were out, doing something fun, that I totally missed out on. It was a great feeling! I think it's easy to get the wrong picture of someone's life through social media, because just small parts of someone's life is pictured and published. 

After a while, I also realised that most of the stuff that people spoke about on Snapchat, weren't that important and I got better at keeping in touch with my friends in other ways. Personally, I think that a conversation gets more personal in real life of course, but also through a phone call or other chat forums. When receiving a message on Snapchat, you can't know if the person who sent it, sent it just to you or if he/she also sent it to a lot of other friends too. Getting a message on WhatsApp for example feels more personal to me nowadays, because I can assume that the message was sent especially to me. 

Now, I haven't used Snapchat for more than two months and I still don't feel any need at all to download the app again. Lately, I've seen that it becomes more common to take a break from all the social medias. At the moment, I feel that taking a break from Snapchat is enough for me, because it was the only app that took more energy than it gave me. Right now, I feel that blogs and Instagram still inspire me, so I will still hang out here a lot. 

Have you ever had a break from social media?


Friday & Saturday - Dinner & Dancing

Skrivet av Sara Storbäck 01.04.2019

Kategorier:

dinnertable

I fredags var det Ellens 19-årsdag! Vi var ett gäng på åtta tjejer som hade stämt träff vid restaurang Bernys i Replot för att fira. 

Last Friday, it was Ellen's 19th Birthday! Eight of us girls had decided to meet up and celebrate at restaurant Bernys in Raippaluoto.

ellen

Vår söta jubilar. 

Our cute jubilarian. 

replotbron

Den mäktiga utsikten från restaurangens fönster. Replotbron, Finlands längsta bro.

The mighty view from the window at the restaurant. Replot bridge, the longest bridge in Finland.

hanna

Fina Hanna var min bordsgranne.

Lovely Hanna was one of my table companions.

sara

Jag bad henne att ta en bild av mig trots att mitt hår var "flygigt".

I asked her to take a picture of me, even though my hair was a little bit "frizzy".

pizza

Beställde pizza med räkor och ett glas vitt. Så enkelt, men så gott. Hade varit sugen på pizza i flera veckors tid. 

Ordered pizza with shrimps and a glass of white wine. Simple, but so tasty. Had been craving pizza for weeks. 

bubbel

På lördagen skålade jag i lite bubbel med mamma och pappa för att fira att studentskrivningarna var över. Sedan gjorde jag mig i ordning och åkte till Ollis med ett gäng vänner. Det blev en bra kväll med mycket dans, trots att vi var tvungna att köa länge innan vi blev insläppta. 

The next day I enjoyed a glass of sparkling wine with my parents to celebrate that the exams were over. Then, I got ready to go to the club Ollis with some friends. It was a nice and fun night with a lot of dancing, even though we had to wait in the line for a very long time before we got in there. 


When it's over

Skrivet av Sara Storbäck 31.03.2019


55826983 2252365615026175 3845521104735043584 n

Gårkvällens utstyrsel. Jag är mycket gladare än vad jag ser ut.

 

Hej! Det var ett tag sedan jag bloggade.

Tystnaden har helt och hållet berott på studentskrivningarna som pågått i några veckors tid. Det har varit långa dagar i skrivsalen mellan ungefär halv nio på morgonen och tre på eftermiddagen.

Sex timmar kan låta som en väldigt lång tid att skriva prov, men för mig har tiden blivit knapp varje gång. Det har känts som att jag genast i samma stund som jag har läst frågorna ska behöva komma på hur jag vill lägga upp mina svar för att överhuvudtaget kunna bli klar i tid. Jag kan inte förstå hur en del skribenter hinner bli klara med provet redan klockan 12! För egen del har jag känt att jag har "gjort det bra" om jag varit halvvägs i provet när klockan slagit 12. Efter varje skrivning har jag känt mig otroligt trött i huvudet och knappt vågat titta på de goda svaren som alltid publiceras samma kväll. 

Att skriva fyra studentprov under samma termin har varit ganska intensivt och då talar jag inte bara om att packa sin mat, ta sig till skolan och skriva proven. Jag syftar också på läsandet inför alla prov. Det har inte varit helt lätt att bolla mellan fyra olika ämnen och veta hur man på bästa sätt disponerar sin lästid, men nu när alla prov äntligen är skrivna känns det otroligt skönt! 

Samtidigt som studentskrivningarna har varit väldigt intensiva har jag känt någon slags gemenskap med de andra skribenterna. "Vi gör det här tillsammans" har känslan varit, trots att var och en av oss såklart har skrivit proven helt på egen hand.

Nu är det bara att invänta resultaten. Jag hoppas på att det har gått riktigt bra för både mig och mina vänner så att vi får fira tillsammans senare i vår.  

 


Hi! It's been a while...

I haven't been blogging lately, because I have been busy with the matriculation exams. It has been long and intensive days from half past eight in the morning to three in the afternoon. 

Taking the matriculation exams basically means writing for six hours at a stretch. Even though six hours sounds like a lot of time, I always found it quite difficult to get ready in time. 

Taking four exams on the same semester turned out to be pretty intense and I'm not just talking about making you packed lunch, go to school and take the exams. I'm also talking about studying for all the exams. It wasn't easy to constantly switch between four different subjects and knowing what to read, but now when it's over it feels unbelievably nice! 

At the same time as the matriculations have been very intense, I have also felt some sort of affinity with the other students, like "we're doing this together" even though everyone is taking the tests all on their own. 

Now we just have to wait for the results. I really hope the results will be good for both me and my friends, so we can celebrate together later this Spring. 

 


There's a special place in hell for women who don't help each other

Skrivet av Sara Storbäck 10.03.2019

rebeckaosara

Min fina vän Rebecka är en av många fantastiska och stöttande kvinnor som jag är väldigt tacksam över att ha i mitt liv. Bild från april 2018, när Närpes Skolmusikkår hade show. 

 

I fredags var det internationella kvinnodagen. På sociala medier uppmärksammades det på många olika sätt, bland annat genom diskutera huruvida man får säga grattis på kvinnodagen eller inte, men också genom informativa och viktiga texter om könsdiskriminering och hur en del män behandlar kvinnor. Jag tycker att det är väldigt bra att dessa ämnen uppmärksammas, men i dagens blogginlägg vill jag ta upp en annan aspekt av detta ämne. 

I olika sammanhang har jag nämligen märkt av att en del kvinnor inte behandlar andra kvinnor med respekt. Jag talar om kvinnor som fryser ut andra ur en grupp, som är korta i tonen, tittar med dömande blickar, viskar saker bakom ryggen på andra, fäller onödiga kommentarer och är rent ut sagt ohövliga mot andra kvinnor. Utan att ha någon egentlig orsak. Jag har personligen inte upplevt samma sak i lika stor utsträckning med män. Är det kanske för att jag har olika förväntningar på män och kvinnor? Eller beter sig kvinnor och män faktiskt olika?

Inte alla män, brukar det heta i en del sammanhang när man diskuterar jämställdhet. I detta fall vill jag säga inte alla kvinnor uppför sig illa. Jag har faktiskt turen att ha väldigt många trevliga, stöttande och fantastiska kvinnor i mitt liv, vilket jag är otroligt tacksam för. Jag önskar bara att ALLA kunde inse att om vi faktiskt vill leva i ett jämställt samhälle, måste även alla kvinnor stötta varandra. Enligt mig borde kvinnor bli bättre på att hjälpa varandra i karriären, till exempel inom företagande, men också kunna stötta varandra i vardagen, istället för att titta snett på varandra. Om en kollega, vän eller släkting begår ett litet misstag, spar de onödiga kommentarerna. Att göra fel ibland är mänskligt och nästa gång kan det hända att det är du själv som gör ett misstag.

Den som sprider positiv energi och peppar andra får ofta det positiva tillbaka. Bemöter man andra vänligt, så får man oftast vänlighet i gengäld. Varför är då vissa kvinnor vara så ovänliga, vad vinner de med detta? Förklara för mig den som vet! USA:s första kvinnliga utrikesminister Madeleine Albright sa det så klokt en gång: "There's a special place in hell for women who don't help each other" ("Det finns en särskild plats i helvetet för kvinnor som inte hjälper varandra"). 

Självklart finns inte den människa som kan och orkar vara sitt allra bästa jag varenda dag om året. När jag själv har en dålig dag, är jag gärna den som förklarar mitt dåliga humör till kollegor eller klasskompisar. Jag brukar säga att idag känner jag mig verkligen otrevlig och det beror på att jag är trött, har huvudvärk, känner mig stressad eller vad som kan tänkas vara orsaken till att mitt humör inte är på topp. Jag tror att man kan undvika väldigt många missförstånd och dåliga relationer genom att våga vara rak och ärlig. Kanske blir man då förstådd på rätt sätt. 

 


 

Two days ago, International Women's Day was celebrated. That day, many people talked about whether it's okay say congratulations or not. Also, many good and informational texts about gender discrimination and how some men treat women were shared on social media. I think it's really good that we pay attention to subjects like these, but today I'm going to talk about it from another point of view. 

Sometimes, I've noticed that some women doesn't treat other women well. I talk about those women who exclude others, judge, whisper behind someone else's back and act rude in many different ways. Without any reason. To be honest, I haven't had the same problem with men as often as with women. Maybe that is because I have different expectations on men, or do men and women actually act different?

Not all men, is a common expression, but today I would like to say not all women act rude. I am very lucky to have many kind and supportive women in my life, which I'm really thankful for. I just wish that everyone could understand that if we want to live in a gender equal world, women need to help and support each other too. If a colleague, a relative or a friend makes a mistake, save the rude comments. Everyone does wrong sometimes and the next time, you might be the person who makes a mistake. 

People who are positive and support others often get a friendly and polite treatment back. Why do some women have to be so mean, and what do they get out of it? The first female Secretary of State of USA, Madeleine Albright once said: "There's a special place in hell for women who don't help each other", which I think is a very good quote. 

Of course, everyone has bad days sometimes. When I have a bad day, I like to explain my bad mood to my friends or colleagues and tell them if I have a headache, feel stressed, tired or whatever that makes my mood bad. I think that we could avoid a lot of misunderstandings and bad relationships by being honest.

 


Three things

Skrivet av Sara Storbäck 04.03.2019 | 1 kommentar(er)

Kategorier:
Taggar:

Hittade en tre saker-lista hos Rebecca för ett tag sedan, som jag nu tänkte ta och göra en egen variant på.

 vinterbild ute

Tre saker jag ska göra i veckan:

Gå till skolan på måndag och tisdag, träna efter ett flera veckor långt uppehåll och se byns barnspex under ledning av pappa.

 

Tre saker jag ska läsa i veckan:

Samhällslära 4 - lagkunskap, två engelskakurser och så hoppas jag klämma in några blogginlägg också. Gäsp. 

 

Tre låtar jag ska lyssna på i veckan:

Ni kan inte ana hur mycket min tillvaro, som i princip bara består av studier just nu, piggas upp av min spellista. Där finns bland annat Don't call me up, Milano Good Vibes och Tapioca.

 entulpan

 

Tre saker jag längtar till i veckan:

Våren, att kunna gå i vårjacka och ta examen. 

 

Tre saker jag ska undvika i veckan:

Godishyllan i mataffären, att bli smittad av ytterligare någon förkylning och att lägga energi och tankekraft på sådant som jag inte kan påverka. 

Hoppas att ni får en fin start på veckan! 

 


 

Three things that I will do this week:

Go to school, work out after a long break and go to see the children's theatre group in our village performe. 

 

Three things that I'm going to read this week:

English, Civics and in addition to that, I hope to have time to read some blogposts too. 

 

Three songs I'm going to listen to this week:

Don't call me up, Milano Good Vibes & Tapioca. 

 

Three things I'm looking forward to this week:

Spring, wearing spring jackets and graduate.

 

Three thing I'm going to avoid this week:

The candy shelf at the food store, catching more colds or other diseases, and putting my thoughts and energy on things that I can't affect.

Happy Monday! 

 


Shrovetide Bun Mudcake

Skrivet av Sara Storbäck 02.03.2019 | 1 kommentar(er)

Kategorier:
Taggar:

semmelkladdkaka1

semmelkladdkaka2

Inkommande tisdags firas fastlagstisdagen eller fettisdagen! De senaste åren har det blivit allt vanligare med olika variationer på den klassiska fastlagsbullen/semlan. Bland annat har jag sett fastlags-nachos cirkulera i mina SOME-flöden den senaste veckan. Som ni alla kanske vet så älskar jag kladdkakor av alla dess slag och därför vill jag bjuda på en fastlagskladdkaka i dagens blogginlägg. Lovar att den är jättegod! 

 

Glutenfri fastlagskladdkaka/semmelkladdkaka

150 g smör

2 ägg

2 dl strösocker

2 tsk kardemumma

2 tsk vaniljsocker

1/2 tsk salt

150 g mandelmassa

1/2 dl mandelmjöl

1 1/2 dl rismjöl

 

Smält smöret och riv mandelmassan med ett rivjärn. Blanda ihop mjöl, kardemumma, vaniljsocker och salt. Vispa ägg och socker pösigt och rör sedan ner smöret, den rivna mandelmassan och de övriga torra ingredienserna i smeten. Grädda 175 grader i 20-25 minuter. Låt kakan svalna och servera sedan med vispad grädde. 

 

 


 

 

This next Tuesday we celebrate Shrove Tuesday here. Mostly it's celebrated with eating a soup with dough limps in and for dessert, buns with whipped cream and almond paste in. Lately I've started to see a lot of variations of these buns in social media, for example Shrovetide nachos. As you already might know, I love mudcakes, so today I'm going to share a Shrovetide Mudcake with you. I promise that it's really tasty! 

 

Glutenfree Shrovetide Bun Mudcake

150 g butter

2 eggs

1 cup sugar

2 teaspoons cardamom

2 teaspoons vanilla sugar

1/2 teaspoons salt

150 g almond paste

1/4 cup almond flour

3/4 cup rice flour

 

Melt the butter and grate the almond paste with a grater. Mix the flour, cardamom, salt and vanilla sugar. Beat the eggs and sugar together and put the other ingrediens in the batter. Bake for 20-25 minutes in 175 degrees (celcius). Serve with whipped cream.

 


Make the education free of charge

Skrivet av Sara Storbäck 27.02.2019 | 1 kommentar(er)

Kategorier:

gratisutbildning

På sistone har det talats mycket om att göra andra stadiets utbildning avgiftsfri. Igår demonstrerade studerandeförbunden för andra stadiets utanför riksdagshuset, eftersom att medborgarinitiativet om avgiftsfri utbildning på andra stadiet fallit på grund av en teknikalitet. 2017 gjorde organisationen Rädda barnen en enkät som visade att studier på andra stadiet är en ekonomisk utmaning för många studerande och deras familjer. 

Själva utbildningen i sig är ju redan gratis, men de material som behövs kan kosta upp till flera tusen euro. För några månader sedan läste jag att de material som behövs för en gymnasieutbildning kostar cirka 2600 euro. Idag är det ett krav i de allra flesta gymnasier att de studerande ska ha en egen bärbar dator, eftersom att studentproven skrivs digitalt. Även böcker, studentproven, miniräknare och eventuella sportredskap förväntas de studerande betala för. I många fall är det möjligt att köpa materialet begagnat, men tyvärr inte alltid. Bland yrkesutbildningarna kan avgifterna variera en hel del. Till exempel behöver kockstuderande köpa arbetskläder och frisörstuderande behöver köpa saxar medan vi, som studerar vid den mediautbildning som jag går på, inte har behövt köpa något material alls. 

Då och då ordnas olika evenemang, såsom fester och resor av alla tänkbara slag. Dessa evenemang är i regel frivilliga att delta i, men i en del gymnasieskolor har det sociala studielivet blivit en väldigt stor sak som orsakar grupptryck bland de studerande. Att till exempel köpa en balklänning som används endast en kväll eller betala en dyr resa kan vara en stor ekonomisk utmaning för många studerande och deras familjer. Att vara tvungen att avstå när klasskompisarna deltar kan leda till utanförskap. 

Kostnader kan tyvärr vara det som avgör en del ungdomars val av utbildning. En del studerande kan också bli tvungna att lämna sin utbildning på hälft på grund av ekonomiska skäl. Att göra andra stadiets utbildning helt avgiftsfri eller åtminstone billigare skulle bidra till ökad jämlikhet. Vi unga är Finlands framtid och därför tycker jag att det är viktigt att alla har råd med en bra utbildning. Man kan även fråga sig vilka följder och kostnader det skulle få för samhället om många unga inte har råd att skaffa sig en grundexamen? Vilken utbildning man väljer ska inte få bero på föräldrarnas plånböcker. 

 

 


 

Lately, there has been a lot of talking about making the upper secondary education free here in Finland. Yesterday, there was demonstrations outside the parliament house, because the citizen's initiative about free upper secondary education was rejected because of a technicality.

The education itself is already free, but it's the materials that can cost thousands of euros. A couple of months ago, I read that an education at a Finnish gymnasium school costs about 2600 €. Nowadays, the students need an own computer in most gymnasiums. Also, the students have to pay for the matriculation tests, books, a calculator and eventual sports equipment. In many occasions it's possible to buy some stuff on second hand, but not always. In the vocational educations the costs vary a little, depending on what education you choose. For example cook students need to buy working clothes and hairdresser students need to buy scissors, while we, who are studying at the media education that I go to, don't have to buy any materials at all. 

Every now and then, there are different events, like parties and trips arranged at schools. These events are genereally optional, but in some school, the social life has become sort of a big thing that causes peer pressure. Having to buy a prom dress that will be used one time or buying a very expensive flight ticket can be a big economic challenge for many students and their families. Not being able to take part in the events might also cause alienation. Neither throwing a graduation party is free. 

Some adolescents choose their education depending on how much the materials cost. Some may also have to leave their education unfinished, because of economical reasons. What would the consequences be  to the society if there are a lot of adolescents who can't afford an upper secondary education? Making the upper secondary education free, or at least cheaper could make the society more equal. We youths are the future of our country and therefore, it's very important that everyone can afford a good education. What education you choose mustn't depend on your parents' wallets.