header

My graduation speech

Skrivet av Sara Storbäck 10.06.2019 | 0 Kommentarer

Hej och glad måndag! I gårdagens blogginlägg skrev jag ju att jag kommer att dela med mig av talet som jag höll på studentdimissionen. Här kommer det! 

sarastorbaeck student10

Bästa nyblivna studenter, ärade rektor, lärare, föräldrar och anhöriga.

På kylskåpsdörren i mitt föräldrahem finns en magnet med texten ”Barn föds med vingar, lärare hjälper dem att flyga”. Denna kylskåpsmagnet har min mamma, som är lärare, fått av en studerande. För någon kan detta låta som en kliché, men för mig finns det mycket sanning i detta citat. Här på Vasa svenska aftonläroverk har jag och mina studiekamrater verkligen fått hjälp att flyga.

Vasa svenska aftonläroverk blev mitt självklara val. Under högstadietiden bestämde jag mig för att gå kombiutbildning. Min dröm var att lära mig fota, filma, redigera - ja att skapa. Och nu har jag också fått min yrkesexamen som medieassistent från Vamia. Jag ville också ta studenten! Samtidigt hade jag varit elev i musikinstitutet Legato i Närpes sedan nio års ålder. För mig var Aftis möjligheten att få det bästa av två världar och dessutom få min musikexamen. Plötsligt kom jag på att jag också ville läsa samhällslära som ett sjätte ämne. Tack vare Aftis distanskurser och det stöd som jag fick av lärarna var det möjligt. Ingen sa någonsin att det inte går. På Aftis ges alla
studerande möjlighet till individuella studier. Och efter vissa mödor har vi äntligen tagit oss i mål.

sarastorbaeck student28

En av mina mödor under mina tre studieår har varit att jag har busspendlat till skolan. Ofta har jag fått frågor om varför. Ja, det fanns ju inget val eftersom jag musicerade i Närpes Skolmusikkår och Legato tre till fyra kvällar i veckan. Mången medresenär har nog funderat vart jag är påväg när jag har klivit på bussen med tre, fyra, ibland fem olika väskor.

På Aftis har vi varit både tidiga morgnar och sena eftermiddagar. Mina morgnar har ofta börjat 6.30 vid en mörk landsväg med reflexvästen på och rågbröd i väskan. Och ibland med viss, kanske befogad vargrädsla. Ibland har det regnat, ibland snöat. Jag minns också vackra vårmorgnar när fåglarna har kvittrat. Skoldagarna här på Aftis har ofta varit långa och undervisningen har gått snabbt framåt. Frånvaro har vi därför velat undvika.

På Aftis har jag fått nya vänner, förhoppningsvis för resten av livet. Vi har hjälpt varandra med läxor och umgåtts utanför skoltid. Särskilt minns jag den gången som jag skulle ta passfoton, men gick vilse i ösregnet. Då kom Hanna, med sin moppebil räddade mig. Tack till mina vänner för alla härliga minnen och glada skratt.

sarastorbaeck student13

Vi delade även studentskrivningarnas våndor och i ett skede önskade jag mera att vi alla skulle få bli studenter och få glädjas tillsammans, än vad jag tänkte på mina egna studentresultat.

Jag vill även rikta ett varmt tack till min familj - mina föräldrar, min bror, mormor, morfar och farmor. Jag är tacksam över alla de gånger som ni har hämtat, skjutsat, väntat, hjälpt mig packa matlådor och strukit orkesterskjortor. Och jag tror att alla andra nybliva studenter idag känner samma tacksamhet mot sin egen familj. 

sarastorbaeck student18

Tack till rektor och alla lärare. Av er har jag alltid känt mig sedd och förstådd. Trots viss trångboddhet i skolan är det ändå högt till tak och atmosfären är alltid god. På en skola uppmärksammas sällan de som kallas ”övrig personal”. Här vill vi studenter också rikta ett varmt tack till er. Ert jobb är sådant att det syns om ni inte är där och gör det. Tack vare er har skolan alltid varit ren och trivsam.

Studentdagen är en glädjens dag och nu är den äntligen här! Till alla mina studiekamrater önskar jag all lycka och välgång. Flyg så högt era vingar bär, i den riktning som ni själva vill. Det är också helt okej att byta riktning senare. Men kom ihåg att vi alla har ett val. Vilket yrke vi än väljer, kan vi i framtiden vara sådana som hjälper andra människor att flyga.

 


 

Hi! Here's the speech that I held at the graduation ceremony. 

 

Best students, headmaster, teacher, parents and relatives.

In my parent's home, there's a fridge magnet with the qoute "Children are born with wings, teachers teach them to fly". To someone, this might sound like just a cheesy qoute, but for me, there's a lot of truth in this. Because here at Vasa svenska aftonläroverk, my friends and I have been taught to fly.

Vasa svenska aftonläroverk was my natural choice. I decided to go to a kombi-education when I was 13 years old. My dream was to learn to photograph, make movies and graphic design. I wanted to create! And now, I've also graduated as a media assistant from the vocational institute Vamia. But I also wanted to take the matricualtion exams! At the same time, I had been a student at the music institute Legato in Närpes since I was nine years old. Vasa svenska aftonläroverk gave me the best of both worlds and I also got to finish my music education at the same time. Suddenly, I got the idea to study a sixth subject, Civcs. That was possible thanks to Aftis' distance studies and all the support that I got from the teachers. No one told me that I couldn't do it. At Aftis, every student gets the possibility to study from and individual plan, and after some hard toil, we've finally made it! 

One of my hardships during the past three years is that I have commuted by bus to school. And that's something that many people have asked med about. To me, there was no choice, because I had orchestra rehearsals and music classes in Närpes three or four evenings every week. Many people on the bus might have wondered where I am going when I've entered the bus with three, four or five different bags. 

We've been at school both early mornings and late afternoons. My mornings have often started at 6.30 at a dark national highway with the reflective vest on and sandwiches in my bag. Sometimes, it has rained. Sometimes, it has snowed. But I also remember some sunny mornings when the birds have sung. The days here at Aftis have mostly been long and the education has moved forward fastly. That's why we've wanted to avoid absence.

At Aftis, I've also got new friends. Hopefully, for life. We've helped each other with homework and hanged out after school. One thing I remember especially good is when I had planned to walk to a studio to get some passport photos, but got lost in the rainy weather. Then, Hanna came driving in her microcar to rescue me. Thank you friends for all the great memories! 

We also shared the hardships of the matriculation exams. And I really hoped that we all had passed it so we could be happy and celebrate together. 

I also want to say my biggest thank you to my family - my parents, my brother, my maternal grandparents and my paternal grandmother. I am grateful for every time that you have drived me, picked me up, waited for me, helped me to pack lunchboxes and ironed my orchestra shirts. I think that all the other students feel the same gratefulness to their own families today. 

Thank you, headmaster and teachers. You have always made me feel seen and understood. The atmosphere at our school is always good.  We students also want to thank all the other members of the staff. Thanks to you, the school house has always been cozy and in a good condition.

The graduation day is a happy day and finally it's here! To all my fellow students, I wish happiness and prosperity. Fly as high as you want, in what direction you want. It's okay to change direction later. But remember that we all have choice. No matter what profession we choose in the future, we can be the kind of people who teach others to fly. 

 

Kommentarer

Ingen har kommenterat ännu

Skriv en kommentar