Visa inlägg taggade med 'studier'
Närstudier och bildberättande
Hej! Hur är det med er? Jag har precis kommit hem från en promenad och ätit pestopasta till middag, men det är inte det som det här inlägget ska handla om, utan jag tänkte berätta lite om mina studier. Som ni kanske vet studerar jag mitt långa biämne, medier och kommunikation i år. Foto: Jonny Huggare Smeds.
Under de senaste veckorna har vi fått ha närstudier och vara på plats i Academill tillsammans, hela gruppen. Just nu går vi en kurs i bildberättande och har på några veckor fått lära oss att använda kameror, filma och klippa nyhetsinslag i videoformat. På vägen har vi fått göra allt från att intervjua personalen i Academill och att göra gallup på torget till att simulera direktsändning i full snöstorm. Allt har varit väldigt lärorikt och framför allt kul.
Foto: Jonny Huggare Smeds.
Trots att jag gick kurser i fotografering och videoproduktion när jag studerade media på Vamia känner jag att jag har lärt mig mycket nytt och utvecklats under de senaste veckorna. Det hade dessutom gått över två år sedan jag använde klipprogrammet senast, så jag hade nästan helt glömt hur man gör!
Tillsammans med mina studiekompisar har jag haft väldigt roligt under de senaste veckorna. Det har varit långa, intensiva dagar i Academill, men enligt mig har vi en bra gemenskap och ett välfungerande samarbete inom gänget. Jag är glad åt att ha fått lära känna studiekompisarna bättre efter att i princip bara ha sett dem på min datorskärm under hela höstterminen när all undervisning gick på distans. Gemenskapen och att äntligen få umgås på riktigt gör att dagarna känns kortare, lättare och roligare.
Foto: Jonny Huggare Smeds.
Från och med den här veckan gäller dock nya restriktioner, så nu får bara några personer från gruppen vara på plats i Academill per dag. Såklart känns det lite tråkigt, men det är som det är. Huvudsaken är att smittspridningen förhindras.
A nice surprise & outdoor workout
Förra helgen överraskade mamma med ett glas bubbel och tårta för att fira att jag blivit godkänd i lämplighetstestet till det långa biämnet masskommunikation. Detta betyder, som ni säkert kan gissa, att jag kommer att få studera masskommunikation som långt biämne inom några år. Jag är både glad och lättad över att jag klarade lämplighetstestet på första försöket, eftersom jag länge drömt om att studera masskommunikation. Dessutom blev jag riktigt överraskad när mamma bjöd på bubbel och tårta. I dessa tider bör man verkligen ta varje chans som får fira.
Under helgen blev det även lite träning med kusin Elin som sällskap. Elin spelar fotboll i Närpes Krafts damlag och vill bli fysioterapeut i framtiden. Vi sprang lite intervaller, gjorde lite backträning och testade även hinderbanan som finns i anslutning spånbanan/elljusspåret i byn. På så sätt fick vi även variera vår konditionsträning en aning med lite styrkeövningar. Elin har tränat där flera gånger i veckan på sistone, eftersom de tyvärr inte kan ha fotbollsträningar som normalt på grund av coronaviruset. För min del var det första gången som jag provade på hinderbanan, men det kommer definitivt att bli fler gånger.
Last weekend, my mum surprised me with a glass of bubble wine and a cake to celebrate that I passed the test to study mass communication. This means that I will be able to minor in mass communication within a few years. I am both happy and relieved that I passed the test at my first try, since this is what I have dreamt of. I was also very surprised when my mum served cake and bubble wine. During these times, you have to take every chance you get to celebrate.
During the weekend I also had an outdoors workout with my cousin Elin. She plays soccer in the local women's team and wants to become a physiotherapist in the future. We ran som intervals and tried the obstacle course at the running track. Elin has been working out there a few times a week lately, since they can't have "normal" soccer practices due to the corona virus. It was my first time in the obstacle course but I will definitely try it again.
Life update: studies, work & fastlaskiainen
Nu har bloggen stått stilla under en lite längre tid igen. Det beror på att jag har studerat och jobbat mycket. Hittills har jag gått klart två kurser den här terminen och har för tillfället två stycken till på gång. Om allt går som planerat kommer jag att ha samlat på mig 70 studiepoäng vid läsårets slut. Mitt jobb som Art Director på Elevbladet trivs jag också riktigt bra med och första numret av tidningen kommer snart att vara klart. Genom jobbet får jag fräscha upp minnet i programmen InDesign och Illustrator (hade bland annat glömt bort hur man gör en litteraturförteckning i InDesign) och samtidigt får jag hela tiden lära mig nya saker.
När jag inte studerar eller jobbar kan man hitta mig på gymmet där jag tränar ett par gånger i veckan, eller tillsammans med resten av Politivas styrelse, antingen jobbandes i föreningens kansli eller på studieevenemang. Häromveckan firades Fastlaskiainen här i Vasa med den traditionsenliga pulkatävlingen där alla ämnesföreningar deltar med en egen pulka. Temat för vår pulka var den nya Kvarkenfärjan - Aurora Botnia. Vann tävlingen gjorde vi inte, men det gör ingenting eftersom vi hade riktigt roligt. Efter pulkandet ordnade vi mellanfest i Havtornen innan kvällsfesten på nattklubben Leipätehdas (Brödfabriken). Det var en riktigt rolig och minnesvärd dag. Wasaline repostade vår Instagrambild från pulkatävlingen och vi blev så glada :D.
I haven't updated for a while since I've been working and studying a lot. I have finished two courses this semester and I have two more that I am taking at the moment. If everything goes as planned, I will have 70 studying points when this semester is over. My work as an Art Director is also very fun and I'm learning new things all the time. Soon, we'll finish the first magazine.
When I'm not studying or working, you can find me at the gym where I work out a couple of times every week, or in company the rest of the board of Politivas working in our office or attending at events. A few weeks ago, Fastlaskiainen was celebrated here in Vaasa with an annual sled competition where every student's association take part with their own sled. The theme of our sled was the new Kvarken ferry Aurora Botnia. We didn't win the competition, but we had so much fun anyway. That was such a fun and memorable day.
How do I avoid the phone & social media while studying?
Kommer ni ihåg tenten i politisk historia som jag läste inför häromveckan? Efter att ha skrivit den var jag lite orolig över hur det hade gått om jag ska vara helt ärlig. Häromdagen fick vi äntligen veta vilket vitsord vi fått och det visade sig att jag hade fått vitsord 5 (på skalan 1-5). Jag kunde knappt tro mina ögon först, men gissa om jag blev glad och lättad!
I helgen har jag passat på att vara hemma lite längre eftersom att vi inte har några föreläsningar just nu. Idag har jag alltså suttit vid mitt skrivbord i Pörtom och arbetat med en inlämningsuppgift som jag ska bli klar med den här veckan. Dessvärre har det inte gått lika snabbt framåt som jag hade hoppats idag.
Ett knep som i vanliga fall fungerar väldigt bra för mig och hjälper mig att hålla motivationen uppe när jag studerar är den så kallade pomodorotekniken. Den går ut på att man ställer timer på 25 minuter och koncentrerar sig ordentligt på det man ska göra under 25 minuter. När timern piper och 25 minuter har gått, tar man 5 minuters paus och fortsätter sedan med ett nytt pass på 25 minuter. Denna metod har verkligen hjälpt mig att låta bli att titta på mobiltelefonen medan jag studerar. Men varför just 25 minuter? Jo, ÅA:s studiepsykolog, som berättade för oss om denna metod i början av studieåret, sa att det finns studier som tyder på att den mänskliga hjärnan bara kan koncentrera sig riktigt ordentligt i cirka 25 minuter i taget.
Har du testat pomodorotekniken? Fungerade det för dig?
Do you remember the test in political history that I studied for the other week? After I had taken it, I was a little afraid that I wouldn't pass it, to be honest. The other day we got the grades and it turned out that I got grade 5 (from 1-5). At first, I couldn't really believe my eyes.
This weekend I have stayed home for a little longer, since we don't have any lectures these days. Today I've been sitting at my desk in Pörtom, working on an assignment that I need to finish this week. Unfortunately, it hasn't been going as well as I hoped today.
Something that usually works for me and helps me stay focused while studying, is the pomodoro technique. You just put your timer on 25 minutes, and actually concentrate on what needs to be done for 25 minutes. When the alarm goes off and 25 minutes has passed by, you take a five minute break and then you continue working for another 25 minutes. This method really helps me keeping away my phone while studying. But why 25 minutes? The study psychologist at my university, who told us about this technique, said that some studies show that the human brain only can concentrate for real for about 25 minutes at a time.
Have you tried the pomodoro technique? What did you think about it?
My first week at the university
Under den gångna veckan har jag inlett mina studier vid Åbo Akademi i Vasa och som jag har nämnt tidigare så kommer jag att studera statskunskap med masskommunikation. Veckan har mest gått ut på att få information om allt från säkerhet, kurser och IT till studentkåren och ämnesföreningarna, så rent studiemässigt har veckan inte varit så påfrestande. Dock har det varit mycket nya intryck, nya utrymmen att lära sig att hitta i och många nya, väldigt trevliga människor. Från och med nästa vecka börjar studierna på allvar och jag ser framemot att gå på föreläsningarna i grundkursen i statskunskap nästa vecka. Jag är säker på att jag kommer att trivas vid ÅA!
This week, I have started to study at Åbo Akademi University in Vaasa and as I might have told you already, I will study political science and communication. This week, we have got a lot of information, so we haven't had any actual classes. Although, it has been a lot of impressions, new places and new, very friendly people. From next week, we'll start to study for real and I really look forward going to the lectures. I'm also sure that I will thrive at the university!
Våra tutorer har ordnat kvällsprogram för oss nya studerande varje kväll hela veckan och jag har faktiskt deltagit i allt. Stora delar av det program som ordnats har varit utomhus, så vi har verkligen tagit vara på och njutit av det varma sommarvädret hela veckan. Bland annat har jag varit på picknik, bowlat för första gången på många år (!), varit på mitt livs första Ollistisdag (det vill säga besökt partykrogen Oliver's Inn på en tisdag) och deltagit i en stadsrundvandring. Trots att jag känner till Vasa bra sedan tidigare, fick jag lära mig nya saker under stadsrundvandringen. Vi delades upp i olika grupper och gick runt mellan olika platser i Vasa centrum. Vid varje plats fick vi svara på några frågor och utföra en uppgift/lek som till stor del gick ut på att samarbeta. När vi var klara visade det sig också att vårt lag presterat bäst i frågesporten och de andra uppgifterna, så vi vann stadsrundvandringen, vilket såklart gjorde kvällen extra rolig. Efteråt gick vi hela laget till Patio och firade vinsten.
Our tutors have arranged a lot of fun events for us new students this week and I have been taking part in everything. Most of the events have been outside, so we have enjoyed the nice summer weather for the whole week. For example I've been to a picnic, went bowling for the first time in many years (!), visited the night club Oliver's Inn on a Tuesday (which is sort of a thing here) for the first time of my life and taken part in a city tour. We were split into groups and walked around between different places in the city centre of Vaasa. At every spot we got to answer to a few questions and also take part in a game that mostly were about collaborating with each other. When we finished, it turned out that our team had won the city tour, which made the whole thing even more fun. Afterwards we went to Patio to celebrate a little.
Graduation hairstyle & dress
*** Inlägget innehåller reklamlänkar. / This post contains adlinks. ***
Denna vecka har vi skönhet och hälsa som tema här på Sevendays. Innan vi avrundar examenstemat här på bloggen vill jag därför passa på att berätta om min examensfrisyr och -klänning som jag blev nöjdare än nöjd med!
This week, we have a beauty and health as 'the topic of the week' here at Sevendays. Before I quit posting about my graduation, I will therefore tell you about my graduation updo and dress that I still feel very happy with!
Min examensfrisyr gjordes av ingen mindre än en god vän till mig, som även råkar vara frissa till yrket - nämligen Evelina Edsback. Underbara Evelina ställde så snällt upp och träffades väldigt tidigt två morgnar i rad för att fixa mitt hår, vilket jag är mycket tacksam över. Det händer nämligen titt som tätt att jag på viktiga dagar finner mig själv framför badrumsspegeln, där jag svettandes försöker få håret att se bra ut. Oftast mindre än tio minuter innan vi ska åka hemifrån. Denna gång slapp jag all den här stressen helt och hållet, tack vare Evelina.
The updo was made by a friend of mine, who also happens to be hairdresser - Evelina Edsback. Lovely Evelina fixed my hair two early mornings in a row, which I am so thankful for. Often, I find myself standing in front of the bathroom mirror on important days, stressing over my hair. Less than 10 minutes before we have to go. This time, I didn't have to stress about my hair at all, thanks to Evelina.
Evelina har en egen frisörsalong vid namn KREEM, som ligger i centrala Vasa. Fönstren som vätter ut mot gatan släpper in mycket ljus och salongen är mysigt inredd. Ett riktigt hemtrevligt ställe! Några veckor innan min examen klippte Evelina mitt hår och färgade det samtidigt en aning mörkare. Och jag blev riktigt nöjd även denna gång! Detta inlägg är inte alls något samarbete, utan jag vill bara ge Evelina lite cred, eftersom att jag tycker att hon är en mycket skicklig frisör.
Evelina has an own hair salon, named KREEM in the centre of Vaasa. It's a really cozy place! A few weeks before my graduation, I went there to cut and dye my hair too and I was so happy with it! This is not a collaboration at all, I only want to give my friend Evelina som credits, because I think that she is a very talented hairdresser.
Så här såg alltså min examensfrisyr ut både på fredagen och lördagen. Visst blev det fint? *emoji med hjärtögon* Kan ni tänka er att denna uppsättning höll genom hela dimissionen och examensfesten samt hela natten på dansgolvet?
This is what my hair looked like on both Friday and Saturday. Isn't it nice? Can you believe that this updo still was complete after a whole night on the dance floor?
På lördagen var Evelina även en av gästerna på min examensfest. Tack så mycket för att du fixade mitt hår, Evelina och tack för att du också kom för att fira med mig!
On Saturday, Evelina also was one of the guest. Thank you so much for fixing my hair, Evelina and thank you for coming to my party!
Klänningen är svensk design från märket By Malina. Att hitta en klänning som är både passlig och snygg kan ju vara så otroligt komplicerat, men genast när jag såg den här klänningen visste jag att jag ville ha den. Denna klänning kommer jag även att kunna använda vid andra tillfällen, bland annat under inkommande helgs festligheter. För mig är det verkligen viktigt att de kläder som jag köper faktiskt kan användas mer än en gång och att de inte bara hänger kvar i garderoben efter bara en användning. Genom att klicka på någon av bilderna här ovanför kan ni hitta klänningen. (reklamlänkar).
The dress is a Swedish design from the brand By Malina. As you might know, it can be very difficult to find a dress that both suits and looks elegant, but immediately when I saw this dress, I knew that I wanted it. I will also be able to wear this dress again in the future, for example during next weekends party. To me, it's really important that I actually use the clothes that I buy more than once. You find the dress by clicking on some of the pictures above. (adlink).
Graduation Gifts
I samband med mitt studentfirande fick jag många både fina och användbara presenter. Vartefter att jag öppnade presenterna tänkte jag bara "jamen det här behöver jag ju faktiskt" eller "detta kommer verkligen att komma till användning". Bland annat fick jag en fruktskål, Österbottenbrickor i olika färger och porslin i märket Kastehelmi som jag samlar på. I detta inlägg tänker jag visa upp några specifika presenter, men jag är såklart mycket tacksam för varje present som jag fick.
When I graduated, I got a lot of beautiful and useful gifts. For example, I got a fruti bowl, Ostrobothnia trays in different colours and Kastehelmi crockery, which I collect. In this post I'm going to show you some special gifts, but I'm very thankful for everything that I got.
Den allra mest praktiska presenten fick jag av min kusin Susanna med familj. Som ni ser är det en alltså en tvättkorg innehållande massor av praktiskt saker som är nödvändiga att ha när man ska flytta hemifrån. Bland annat decilitermått, tops, en osthyvel, soppåsar, hushållspapper och en diskborste. Så roligt att ha alla de här sakerna redan nu och inte behöva rusa iväg till närmaste affär när man kommer på att de saknas. Ett roligt presenttips till en ungdom som snart ska flytta hemifrån.
From my cousin Susanna and her family, I got the most practical gift. A laundry basket with a lot of stuff that are good to have when moving out. For example measuring cups, a cheese slicer, trash bags, and a dish brush. It feels good to have all these things already. This means that I won't have to run to the closest store to buy them when I suddenly find out that I don't have any of them. This is also a fun gift advice to a youth who is moving out of the house soon.
Den roligaste presenten fick jag av vår vän Barbro, nämligen spargrisen med texten "studentakuten". Som studerande kan man definitivt ha stor nytta av en spargris ifall det någon gång skulle finnas för mycket månad kvar i slutet av pengarna. Barbro jobbar som studiehandledare och hon hjälpte mig jättemycket med min ansökan till utbildningar.
From our friend Barbro, I got a piggy bank with the text "student emergency". As a student, it's good to have a piggy bank if there would suddenly be too much month left at the end of the money, hahah. Barbro is working as a study counselor and she helped me a lot when I applied to different educations.
Den mest symboliska presenten fick jag av våra vänner Alpo och Katarina. I samband med att de överräckte denna båt höll Alpo nämligen ett personligt och klokt tal som var fyllt med symbolik. Jag har talet filmat, men väljer att behålla det privat. I talet liknade Alpo båten vid livet och sa så klokt att det alltid är jag själv som måste styra min egen båt. Denna båt kommer jag att bära med mig överallt genom livet. Jag vet redan att om jag någon gång får ett eget kontor så ska den stå där högt uppe på ett skåp. Jag kan redan se det framför mig.
Eftersom att jag kände att jag inte fick tillfälle att tacka ordentligt under och efter själva studentfesten, vill jag i detta inlägg också rikta ett varmt tack till mormor och morfar samt morbror Mats och Anna som hjälpte till att ställa i ordning inför min studentfest och som även städade bort efteråt. Jag vill också säga tack till min vän Laila som jag brukar plocka liljekonvaljer med varje sommar och som under själva festen hjälpte till med att diska. Stort tack för all er hjälp, ni är guldvärda!
Our friends Alpo and Katarina gave me the most symbolic gift. When they gave me this boat, Alpo also gave a very personal and wise speech filled with symbolism. He compared the boat to life and said that I always have to manage my own boat. I will take this boat with me wherever I go and if I got an own office some day, it will be place at a shelf there. I can already imagine it.
In this post I also want to say my biggest thank you to my grandma and grandpa and to uncle Mats and Anna for being here and prepare for my graduation party and also cleaning up afterwards. I also want to thank my friend Laila who helped us to do the dishes during the party. Thank you all for your help, you are the best!
My graduation speech
Hej och glad måndag! I gårdagens blogginlägg skrev jag ju att jag kommer att dela med mig av talet som jag höll på studentdimissionen. Här kommer det!
Bästa nyblivna studenter, ärade rektor, lärare, föräldrar och anhöriga.
På kylskåpsdörren i mitt föräldrahem finns en magnet med texten ”Barn föds med vingar, lärare hjälper dem att flyga”. Denna kylskåpsmagnet har min mamma, som är lärare, fått av en studerande. För någon kan detta låta som en kliché, men för mig finns det mycket sanning i detta citat. Här på Vasa svenska aftonläroverk har jag och mina studiekamrater verkligen fått hjälp att flyga.
Vasa svenska aftonläroverk blev mitt självklara val. Under högstadietiden bestämde jag mig för att gå kombiutbildning. Min dröm var att lära mig fota, filma, redigera - ja att skapa. Och nu har jag också fått min yrkesexamen som medieassistent från Vamia. Jag ville också ta studenten! Samtidigt hade jag varit elev i musikinstitutet Legato i Närpes sedan nio års ålder. För mig var Aftis möjligheten att få det bästa av två världar och dessutom få min musikexamen. Plötsligt kom jag på att jag också ville läsa samhällslära som ett sjätte ämne. Tack vare Aftis distanskurser och det stöd som jag fick av lärarna var det möjligt. Ingen sa någonsin att det inte går. På Aftis ges alla
studerande möjlighet till individuella studier. Och efter vissa mödor har vi äntligen tagit oss i mål.
En av mina mödor under mina tre studieår har varit att jag har busspendlat till skolan. Ofta har jag fått frågor om varför. Ja, det fanns ju inget val eftersom jag musicerade i Närpes Skolmusikkår och Legato tre till fyra kvällar i veckan. Mången medresenär har nog funderat vart jag är påväg när jag har klivit på bussen med tre, fyra, ibland fem olika väskor.
På Aftis har vi varit både tidiga morgnar och sena eftermiddagar. Mina morgnar har ofta börjat 6.30 vid en mörk landsväg med reflexvästen på och rågbröd i väskan. Och ibland med viss, kanske befogad vargrädsla. Ibland har det regnat, ibland snöat. Jag minns också vackra vårmorgnar när fåglarna har kvittrat. Skoldagarna här på Aftis har ofta varit långa och undervisningen har gått snabbt framåt. Frånvaro har vi därför velat undvika.
På Aftis har jag fått nya vänner, förhoppningsvis för resten av livet. Vi har hjälpt varandra med läxor och umgåtts utanför skoltid. Särskilt minns jag den gången som jag skulle ta passfoton, men gick vilse i ösregnet. Då kom Hanna, med sin moppebil räddade mig. Tack till mina vänner för alla härliga minnen och glada skratt.
Vi delade även studentskrivningarnas våndor och i ett skede önskade jag mera att vi alla skulle få bli studenter och få glädjas tillsammans, än vad jag tänkte på mina egna studentresultat.
Jag vill även rikta ett varmt tack till min familj - mina föräldrar, min bror, mormor, morfar och farmor. Jag är tacksam över alla de gånger som ni har hämtat, skjutsat, väntat, hjälpt mig packa matlådor och strukit orkesterskjortor. Och jag tror att alla andra nybliva studenter idag känner samma tacksamhet mot sin egen familj.
Tack till rektor och alla lärare. Av er har jag alltid känt mig sedd och förstådd. Trots viss trångboddhet i skolan är det ändå högt till tak och atmosfären är alltid god. På en skola uppmärksammas sällan de som kallas ”övrig personal”. Här vill vi studenter också rikta ett varmt tack till er. Ert jobb är sådant att det syns om ni inte är där och gör det. Tack vare er har skolan alltid varit ren och trivsam.
Studentdagen är en glädjens dag och nu är den äntligen här! Till alla mina studiekamrater önskar jag all lycka och välgång. Flyg så högt era vingar bär, i den riktning som ni själva vill. Det är också helt okej att byta riktning senare. Men kom ihåg att vi alla har ett val. Vilket yrke vi än väljer, kan vi i framtiden vara sådana som hjälper andra människor att flyga.
Hi! Here's the speech that I held at the graduation ceremony.
Best students, headmaster, teacher, parents and relatives.
In my parent's home, there's a fridge magnet with the qoute "Children are born with wings, teachers teach them to fly". To someone, this might sound like just a cheesy qoute, but for me, there's a lot of truth in this. Because here at Vasa svenska aftonläroverk, my friends and I have been taught to fly.
Vasa svenska aftonläroverk was my natural choice. I decided to go to a kombi-education when I was 13 years old. My dream was to learn to photograph, make movies and graphic design. I wanted to create! And now, I've also graduated as a media assistant from the vocational institute Vamia. But I also wanted to take the matricualtion exams! At the same time, I had been a student at the music institute Legato in Närpes since I was nine years old. Vasa svenska aftonläroverk gave me the best of both worlds and I also got to finish my music education at the same time. Suddenly, I got the idea to study a sixth subject, Civcs. That was possible thanks to Aftis' distance studies and all the support that I got from the teachers. No one told me that I couldn't do it. At Aftis, every student gets the possibility to study from and individual plan, and after some hard toil, we've finally made it!
One of my hardships during the past three years is that I have commuted by bus to school. And that's something that many people have asked med about. To me, there was no choice, because I had orchestra rehearsals and music classes in Närpes three or four evenings every week. Many people on the bus might have wondered where I am going when I've entered the bus with three, four or five different bags.
We've been at school both early mornings and late afternoons. My mornings have often started at 6.30 at a dark national highway with the reflective vest on and sandwiches in my bag. Sometimes, it has rained. Sometimes, it has snowed. But I also remember some sunny mornings when the birds have sung. The days here at Aftis have mostly been long and the education has moved forward fastly. That's why we've wanted to avoid absence.
At Aftis, I've also got new friends. Hopefully, for life. We've helped each other with homework and hanged out after school. One thing I remember especially good is when I had planned to walk to a studio to get some passport photos, but got lost in the rainy weather. Then, Hanna came driving in her microcar to rescue me. Thank you friends for all the great memories!
We also shared the hardships of the matriculation exams. And I really hoped that we all had passed it so we could be happy and celebrate together.
I also want to say my biggest thank you to my family - my parents, my brother, my maternal grandparents and my paternal grandmother. I am grateful for every time that you have drived me, picked me up, waited for me, helped me to pack lunchboxes and ironed my orchestra shirts. I think that all the other students feel the same gratefulness to their own families today.
Thank you, headmaster and teachers. You have always made me feel seen and understood. The atmosphere at our school is always good. We students also want to thank all the other members of the staff. Thanks to you, the school house has always been cozy and in a good condition.
The graduation day is a happy day and finally it's here! To all my fellow students, I wish happiness and prosperity. Fly as high as you want, in what direction you want. It's okay to change direction later. But remember that we all have choice. No matter what profession we choose in the future, we can be the kind of people who teach others to fly.
Graduation No. 2 - Vasa svenska aftonläroverk
Förra lördagen var en helt magisk dag! Det var nämligen då som jag fick den vita studentmössan på huvudet och dimitterades från Vasa svenska aftonläroverk tillsammans med över 40 andra studenter.
Studentdimissionen hölls i stadshuset i Vasa. Festsalen i Vasa stadshus är oerhört vacker. Det finns alltid någonting man kan vila ögonen på där. Trots att jag har tillbringat en hel vecka där när jag som klarinettist spelade med Vasa stadsorkester, så hittar jag hela tiden någonting nytt att beundra. Naturligtvis höjer ju den fina atmosfären feststämningen ytterligare.
Kombistudier har varit det bästa tänkbara alternativet för mig. Jag är glad åt att ha haft möjlighet till att kombinera en praktisk yrkesutbildning med en teoretisk gymnasieutbildning. Speciellt glad är jag åt att ha kunnat studera ett extra ämne på distans - samhällslära. Jag läste alla fyra kurserna i samhällslära och skrev det nästhögsta vitsordet i studentprovet. Jag fick alltså vitsordet Eximia. Det visade sig också att jag hade de högsta poängen för den juridiska frågan i studentprovet och därför fick jag ett stipendium från advokatbyrån Näsman & Båsk. Vilken överraskning! Tack. Jag fick även andra stipendier för goda betyg.
Inför dimissionen hade jag blivit tillfrågad om jag kunde tänka mig att hålla studenternas tacktal. Naturligtvis kunde jag tänka mig det! Det var en väldigt stor ära att få hålla talet till lärarna, övrig personal, föräldrar och studiekamrater. I ett senare blogginlägg kommer jag att publicera talet. Vasa svenska aftonläroverk har också bett om att få publicera det på sin hemsida.
Efter dimissionen blev det fotografering utanför stadshuset.
Senare på eftermiddagen hade jag bjudning för släkt och vänner här hemma. Dukningen gick, precis som hela familjens klädsel, i blått. För att jag hade önskat det. Eftersom att jag föredrar choklad framom gräddtårta hade jag även önskat mig att mamma skulle baka mintchokladmousse- och tryffeltårtor, vilket hon också gjorde. Dessutom hade hon garnerat dem så fint!
Festen blev riktigt lyckad och jag är så otroligt tacksam över alla gåvor som jag fick! Än idag är jag väldigt glad för varenda gäst som kom för att fira med mig. Tänk att just dessa människor är mina vänner! En av gästerna var sötaste Alva, vars ögon tindrade när hon provade studentmössan. (Tack till Alvas mamma för den härliga bilden).
Jag fick också många fina blommor och presenter, som jag ska visa mera av senare.
När alla gästerna hade åkt hem klädde jag snabbt om och åt en tårtbit till innan jag fick skjuts in till stan. Kvällen fortsatte vid Fontana tillsammans med bland annat Ellen, Hanna och Fia. Vi firade och dansade hela natten lång och så roligt vi hade!
Studentdagen blev precis lika underbar som jag hade föreställt mig. Om inte ännu bättre. Denna dag kommer jag att minnas så länge jag lever. Tack vänner och familj för en alldeles ljuvlig dag!
Last Saturday was such a magical day! Then I graduated from Vasa svenska aftonläroverk (gymnasium) with over 40 other students. The graduation ceremony was held in the city hall of Vaasa, a very beautiful place.
I am so happy that I have got the possibility to combinate a vocational education with a more theoretical gymansium education and matriculation exams. I'm also very grateful for having been able to study an extra subejct. I took all four courses in Civics and I got the second highest grade in the matroculation exam. It turned out that I also got the highest points in the judicial question on the test and therefore, I got a scholarship from the law firm Näsman & Båsk. What a great surprise! Thank you.
In the afternoon, we continued the celebrations with friends and relatives here at home. The party was amazing and I'm so thankful for all the gifts that I got. I'm still also very grateful and happy for everyone who came to celebrate with me. I can't believe that all these people are my friends!
Later, I continued the celebrations with Ellen, Hanna and Fia at the club Fontana, Vaasa. We danced all night long and had a blast! My graduation day was better than I had imagined and I will remeber this day for the rest of my life. Thank you friends and family for such a lovely day!
Graduation No. 1 - Vamia
För exakt en vecka sedan blev jag dimitterad från Vamia. Så fort den här veckan har gått. Och så fort de här tre åren har gått! Det känns som att det var nyligen som jag åkte dit första skoldagen i ettan, nervös och visste inte riktigt vart jag skulle. Nyligen, men samtidigt så länge sedan.
På Vamia har jag fått lära mig väldigt mycket och utvecklas som människa. Jag har blivit mera självsäker som person, jag vet vad jag kan och jag är redo för arbetslivet.
Dimissionen blev väldigt fin med både tal och sånguppträdanden. Vi var många studerande som dimitterades och många av de andra hade jag inte ens sett förut, eftersom att Vamia består av flera olika campus. Dimissionen gick också på tre språk – finska, svenska och engelska. Det förflöt helt naturligt eftersom att man vid Vamia även utbildar på tre olika språk.
Jag var ung och härligt aningslös när jag kom hit, men jag kan försäkra att jag varje dag har känt mig trygg på Vamia. Jag har verkligen trivts med att komma hit. Den här tryggheten har till största delen berott på vår ansvarige lärare Janne Nedergård och hans sätt att bemöta sina studerande. Hur ofta har han inte sagt ”Det blir nog bra” och ”Det är bara att ringa när som helst”. De gånger som jag har ringt, har jag verkligen känt att det inte bara är någonting som han har sagt utan också verkligen menat.
Så kommer den där dagen då när man ska säga tack och hej till Janne som har varit vår klippa och jag finner mig själv stående där utan att få just någonting sagt. Man vet inte hur man ska formulera det man vill säga. För Janne har verkligen kunnat vara den där ”bonus vuxen” som man så väl behöver när man är 16 år och borta hemifrån. Ellen och jag hade köpt en temugg som med text beskriver hur en bra lärare är. Varje ord beskriver Janne till punkt och pricka.
När vi hade tagit avsked och gick mot bilen sa mamma: ”Du blev så fåordig där vid tack- och avskedstillfället”. Jag svarade: ”Ja, vad säger man när allt redan står på muggen”.
Samma kväll träffade jag ett gäng ur kombigruppen vid Strampen där vi åt middag. Maten var gudomligt god och jag tyckte speciellt mycket om förrätten och efterrätten. Dessutom råkade det vara lagom lite folk i restaurangen just när vi var där, vilket innebar att vi fick äta i lugn och ro i en lagom tyst miljö. Helt perfekt med andra ord!
Pavlova och gott sällskap - det är livet det.
Som ni ser på bilden här ovanför så har jag inte studentmössan på mig här. Orsaken till det var att jag hade lämnat in den inför studentdimissionen som skulle äga rum nästa dag.
A week ago, I graduated from Vamia (the vocational institute). It feels like these three years have passed by so quickly and I still remeber the first day when I came there nervous and a little bit lost.
At Vamia I have become more selfconfident. I know what I can and now I am ready for working life.
Thanks to our teacher Janne Nedergård, I’ve always felt safe at Vamia. I can’t count all the times that he has said ”everything will be fine” and ”just call me”. And when I have called him, I’ve felt that this isn't something that he just says. He means it too. Janne has been sort of an ”extra parent” to us during the past three years. Ellen and I had bought a gift for him. A tea cup with qoutes that describes a great teacher and every word descirbes Janne perfectly.
In the evening, I met some of the girls from school at restaurant Strampen where we had dinner. The food was delicious and I enjoyed the starter and the dessert very much!
As you can see, I am the only one at the photo who doesn’t wear the graduation hat. That’s because I had left it at school for graduation number two that took part the next day.