Visa inlägg taggade med 'yrkesutbildning'

lördag 19 maj 2018 - 08:00

Funderingar kring den nya yrkesutbildningen

 

utbildning

Häromveckan läste jag i dagstidningen om en förälder till yrkesstuderande ungdomar som hävdade att yrkesutbildningen har blivit för slapp, att hennes barn ofta är lediga och att de i skolan mest sitter av timmarna, utan att veta vad de lärt sig. Personligen måste jag, som studerande vid en yrkesutbildning säga att jag under utbildningens två första år egentligen aldrig upplevt min utbildning vara på det sätt som det beskrevs i artikeln. Våra lärare har intressanta och utvecklande uppgifter planerade till varje lektion. Dessutom uppmuntrar de oss att ta egna initiativ och de stöder varje eget projekt som vi själva initierar och vill genomföra. Att komma med egna idéer och att ta egna initiativ är sådant som vi studernade i min grupp inte tvekar att göra. Med andra ord har vi inte bara nästan alltid, utan faktiskt alltid, någonting att göra på lektionerna. Min yrkesutbildning har hjälpt mig att utvecklas som person, den har gett mig kunsakper som jag behöver i den bransch jag är intresserad av. Jag har också fått använda och utveckla min kreativitet. Med andra ord: vi sitter inte bara av. Vi har också fått info om vad vår utbildning innehåller och vad vi förväntas klara av för att avlägga examen. I de flersta yrkesutbildningar ges studerande möjlighet att lära sig ta egna initiativ, vara företagsamma, självständiga och att ta ansvar. De är också upp till studerande själva att ta den chansen. 

Personligen kan jag ibland tycka att yrkesutbildningarna får ta oskälig kritik på grund av beslut som fattas på en statlig nivå. Yrkesutbildarna kan inte heller alltid påverka de beslut som staten fattar. Med andra ord är det inte utbildningsarrangörernas egna beslutsfattare som står bakom de förändringar som staten vill genomföra och som vi i praktiken får leva med. Varför tänker man förresten att förändring innebär något som leder till försämring eller innebär något negativt?

Den största förändringen i och med den nya yrkesutbildningen är, enligt vad jag förstått, att studerande själva kommer att ha möjlighet till en större valfrihet och få styra mer över sin egen utbildning. I artikeln jag läste ifrågasätter samma förälder också det nya systemet och hävdar att alla som kommer direkt från grundskolan inte är mogna att det ansvaret som systemet förutsätter. Dock har studerande i gymnasierna sedan länge haft möjlighet att styra över sin utbildning, i och med att de till viss del kan välja vilka kurser de vill gå och vilka ämnen de vill läsa mycket respektive mindre av. Varför skulle då valfrihet och eget ansvar inte kunna fungera inom yrkesutbildningarna? Finns det en dold och outtalad uppfattning om att det är skillnad mellan de ungdomar som söker sig till gymnasier respektive yrkesutbildningar?

Att studerande själva ska ta mer ansvar och har större makt att bestämma över sin utbildning, skulle ju inte heller leda till att lärarnas roll blir obefintlig. Enligt min uppfattning kommer man fortfarande ha lektioner och inte enbart självstudier. Under självstudietillfällena skulle lärarna också bara finnas ett mejl eller ett telefonsamtal bort. Det är alltså upp till studerande att ta ansvar för att vid behov begära hjälp. Tröskeln för att våga be om hjälp behöver nödvändigtvis inte vara lägre i en klassrumssituation där läraren och även andra studerande är fysiskt närvarande. Det nya systemet med färre närstudietillfällen, kunde kanske till och med leda till att lärarna får mer tid över för de elever som upplever studierna extra utmanande och därför är i stort behov av lärarnas stöd.

Den dag man tar steget ut i arbetslivet förväntas man, oavsett om man har yrkesutbildning eller studentexamen som grund, ha förmåga att ta ansvar. Därför tycker jag att det är viktigt att man med lärarnas och föräldrarnas stöd, får lära sig ta ansvar så tidigt som möjligt. 

 

torsdag 22 februari 2018 - 17:00

Repost: How to choose the right education?

2016081320520005810 sbig

Hörde på radion häromdagen att det snart är dags för alla nior att söka till en utbildning på andra stadiet. Därför vill jag reposta detta inlägg som jag skrev på min gamla blogg. Inlägget handlar om hur jag tänkte när jag gjorde mitt val av utbildning.

 

Under hela min högstadietid var jag ganska säker på vart jag ville söka mig efter grundskolan. Det var min mamma som tipsade mig om medieassistentutbildningen vid Vamia, eftersom hon visste att jag älskar att hålla på med massa kreativt, som fotografering, bloggande och annat som berör mediebranschen. Men att sist och slutligen söka till Vamia var helt och hållet mitt egna val.

Som jag berättat tidigare, går jag även kombi, vilket betyder att jag läser vissa gymnasiekurser i matematik, modersmål, finska, engelska och hälsokunskap vid sidan av yrkesutbildningen, och kommer att skriva studenten tillsammans med alla andra i min ålder, det vill säga hösten '18 och våren '19.

För mig har alternativet kombi, varit det bästa möjliga, eftersom att jag MÅSTE få utlopp för min kreativitet väldigt mycket, vilket jag inte alltid hann med helt på fritiden medan jag gick i högstadiet. Samtidigt har jag alltid haft relativt lätt i skolan. Jag vill kunna studera vidare på universitet efter dessa tre år. I gymnasiet får jag utveckla mitt ordförråd, min allmänbildning och min vana att skriva. Och lära mig språk!. I yrkesutbildningen får jag syssla med praktiska och kreativa saker, som utvecklar mig som person. Jag lär mig oerhört mycket i min yrkesutbildning, som hjälper mig framåt som människa. Jag har alltså tillgång till det bästa av två världar.

Hur ska man då tänka om man har ett val av utbildning att göra denna vår... eller nästa vår?

 Jag rekommenderar att man verkligen tänker igenom vad man är bra på och vad man brinner för. Vet man inte vad man vill bli, kanske det hjälper att lista upp vad man absolut inte vill bli.

Jag rekommenderar också att man verkligen följer sin magkänsla fullt ut, och inte lyssnar på vad andra säger. Många ifrågasatte varför JAG valde den väg jag valde, eftersom jag haft så lätt för mig och definitivt skulle klara av gymnasiet utan problem. Jag skulle med andra ord ha varit en "mycket bra" gymnasieelev. Mina föräldrar lät mig fatta mitt alldeles egna beslut, jag lyssnade helt på min magkänsla, och så här långt har jag inte ångrat mig en minut!

 När jag valde att börja i en ny skola, där ingen jag kände skulle börja, kändes det faktiskt lite nervöst. Men helt ärligt; man hittar nytt folk bara man är öppen för att prata med klasskompisar och andra i skolan. Att börja i en ny skola behöver inte heller betyda att man tappar kontakten med gamla kompisar, för dem hinner man fortfarande träffa på helger, lov, via hobbyer m.m. Man hittar tid bara man faktiskt vill det själv. Även om det kanske inte blir av lika ofta som när man såg varandra i skolan varje dag, dör inte en vänskap ut om den faktiskt är äkta.

Om du så mycket som överväger att välja en yrkesutbildning, eller annan väldigt nischad linje, rekommenderar jag att du väljer det. För OM det skulle bli helt fel, brukar det alltid gå att välja om. Tack vare att jag studerar till medieassistent har jag hunnit knyta massor med nya kontakter redan. Vi som går en yrkesutbildning har dessutom en eller två praktikperioder varje läsår. Då är vi ute i arbetslivet i cirka 9 veckor åt gången. Med andra ord, ett perfekt tillfälle att knyta kontakter inom den bransch som intresserar en. Många yrkesskolor (även min) gör samarbeten utomlands, och utlandspraktik är säkert en bra övning för den som drömmer om att jobba utomlands i framtiden.

201705040335530755 sbig201705071724373412 sbig

Förra våren praktiserade jag med Skolmusik-festivalen. Det var en oförglömlig upplevelse!

 

Med en avklarad yrkesutbildning finns alltid möjlighet att studera vidare, speciellt med ett kombibetyg. Har hört om många som har fördomar mot kombi, och att det skulle vara jättejobbigt. Det tycker inte jag att det är, egentligen, eftersom vårt kombisystem fungerar så genialt att vi har 1-2 gymnasiedagar varje vecka per period. Alltså har vi i snitt en vecka på oss att göra läxorna tills nästa gång. För en person som gillar att hålla på med väldigt mycket saker på fritiden (läs jag) är det konceptet mycket lättare, jämfört med om jag skulle ha väldigt krävande läxor att göra till fem dagar i veckan. Ge alltså kombin en chans, om du så mycket som överväger det. Ibland måste man bita ihop, och fokusera på det mål man vill uppnå. Men om det blir alldeles för jobbigt, eller visar sig vara helt fel, går det att byta även här.

Om du är en person som är väldigt praktisk av dig, och inte har någon större motivation att sitta och läsa, men samtidigt inte har den blekaste aning om vad du vill jobba med, rekommenderar jag ändå att börja på en yrkesutbildning. Varför inte gå kockutbildning, för alla behöver kunna laga mat, logic. Jag känner seriöst hur många vuxna människor som helst som först utbildat sig inom en bransch, men i dagsläget jobbar med något helt annat. För som sagt, det går alltid att byta, eller skola om sig i något senare skede av livet.

Min mamma brukar säga att vägen blir till medan man går. Det bästa man kan göra är alltså att följa sin magkänsla och börja någonstans.

 

Liknande inlägg:

Av de andra i Sevendays-gänget har också Julia och Caroline bloggat om utbildning. Läs deras inlägg också!

 

 

2016112510521469320 sbig

 

After ninth grade, I was pretty sure about what education I wanted to go to. It was my mum, who told me about the media education of Vamia, because she knew that I loved to photograph, blogging and doing other creative things. But to actually apply for the education was just my own chioce.

As I've already told, I combine the media education, which is a vocational education, with the matriculation. At the gymnasium school I read some courses in Math, Swedish (my mother tonhue), finnish, english and health science. I will take the matriculation tests at the same time as other students in my age, that is autumn 18 and spring 19.

To me, combinated studies turned out to be the very best alternative, because I feel like I really love being creative, which I didn't always have time for in 7th to 9th grade. At the same time, it has always been pretty simple for me to learn new things at school. I want to study at a univeristy after these three years. In the gymnasium school, I get to develop my vocabulary, my general education and practice writing. And also learn languages! In the vocational education, I get to do creative things that develop me as a person. I've learned so many things from my vocational education that helps me in person. With my educations, I have access to the best sides of two different worlds!

 

If you are going to apply for a education this (or next) spring, I recommend you to list what you are good at and what's your passion. If you don't know what you want to do, listing what you absolutely not want to might help you.

I recommend you to always trust your gut feeling, and not listen to what others say. Many people questioned why I chose to walk the way that I did, because I'v always been a pretty good student at school and had been able to go to a gymnasium school without any problems. My parents let me make my own decision, I trusted my gut feeling and I haven't regret a minute of my education.

When I first started at the new school, where I didn't know anyone, I felt a bit nervous. But honestly speaking, you get to know new people if you want to, and if you feel open to start speaking with your new classmates and other people at school. Starting at a new shool doesn' have to mean that you stop talking to your old friends, because you will have time to see them during weekends, breaks, at hobbies and so on. You find time for them, if you really want to. Even if it doesn't happen as often as before, when you saw each other at school every day. A friendship doesn't die if it's meant to be.

 

If you are as much as thinking about applying for a vocational education, or another similar education that is niched to a special subject, I really recommend you to give it a chance. 'Cause if it would turn out to be the wrong thing for you, it's okay to change your mind and it's mostly possible to start at another education then. Thanks to my media education, I've already got to know some people who works with things I am interrested in. We, who go to a vocational education have also some work practice each year. During the work practice we go to a workplace where we get to work with things that has to do with our education. The work practice lasts mostly for about 9 weeks, so you have time to get to know the people at the workplace during your work practice. Many vocational schools (mine for example) collaborates with workplaces abroad, so if you are interrested in having you work practice abroad, it's fully possible to do that. It can be a perfect opportunity to practice if you dream about working abroad in the future.

 

After graduating from a vocational education, there is always possibilities to study more, especially if you have the matriculation too. I've heard of many people that have preconceptions about the KOMBI-alternative and think that it would be very tough. But I don't think of it that way, because our system works very good. We have classes at the gymnasium school 1-2 days every week. So we have always one week to do our homework until next time. To a person who like to do a lot of stuff on their spare time (like me) is that concept much better than having to do a lot of homework everyday. So, give the KOMBI-alternative a chance, if you are thinking about it. Sometimes you have to suck it up and focus on the goal you want to reach. But if it turns out to be too tough or totally wrong, you can change your mind here too.

If you are a handy person, who don't feel motivated to sit down and read all they long, but at the same time don't have any idea of what you want to do when you grow up, I recommend you to go to a vocational school anyway. For example, you can go to the chef education, because everyone needs to know how to make food. I know a lot of people who have educated themself in one branch first, but works with something else today. Because, as I already told you, it's always okay to change your mind, or go to a school att at another stage of life.

My mum use to say that the way is created while we're walking. The best thing you can do is following your gut feeling and start somewhere.

 

 

Similar posts (in Swedish):

Julia

Caroline