fredag 25 maj 2018 - 08:57

Vi har köpt hus!

Läste du rubriken? Det är sant, vi har köpt hus.

 

Vi har länge drömt om ett eget hus, men i början på det här året började vi mer aktivt leta och gå på regelbundna visningar. Vi har hela tiden vetat vad vi söker, men det har verkligen känts som att det är omöjligt att hitta. Tills i mitten av Mars någongång, då vi kom över ett egnahemshus som vi ganska snabbt såg att kunde vara vårt blivande hem.

Att köpa hus är inte lätt, det har vi förstått under dessa månader. Speciellt för mig öppnades en helt ny värld med massa obegripliga facktermer (dock har vi haft en mycket bra kontaktperson på banken som verkligen skött sitt jobb exemplariskt) och en hel massa pappersarbete. För att inte tala om alla tankar vi gått och bärt på. Det har varit en tung process, men också rolig. Spännande. Tänk att vi snart har ett eget hus med egen gård. Vi äger gräsmattan Bianca springer på och vi äger väggarna runt om oss. Häftigt. 

 

Vi har levt i en känslomässig berg- och dalbana i flera månader. Speciellt jag, som är en sådan känslomänniska. Det är inte bara ett hus man köper, utan man skuldsätter sig även för en lång tid framöver. Det väcker inte bara en eller två tankar, man börjar verkligen fundera i alla möjliga banor. Faktum är ändå att oavsett hur och var man bor, betalar man någon slags avgift. Nu börjar vi i alla fall betala för vår egen skull.

Det är väldigt skönt att vi kommit såhär långt i processen, att jag nu kan berätta för er och alla andra vad som händer i vårt liv. Det här är något som tagit upp en stor del av vår vakna tid, därför har även bloggen blivit bortprioriterad ibland. 

 

Packningen är i full gång och vi packar, rensar och röjer allt vad vi hinner. Om exakt en månad är det beräknat att flytten drar igång. Jag vet redan nu att det kommer att bli en intensiv och småjobbig flytt, men vi har ju förhoppningsvis hela livet på oss att packa upp lådor i vårt nya hem sedan. 

 

" Ett rött hus med vita knutar, högt uppe på en kulle. Ett äldre stockhus, grundrenoverat i behov av lite småfix på insidan. Skogen nära. På landet, men ändå relativt nära till stan. "- Ungefär så har vi beskrivit vårt drömhus då vi talat om det. Det är precis vad vi hittat nu. 

Vi har köpt hus. Wow.

bc3b6le 1

Här är en bild från då Bianca besökte vår nuvarande hem för första gången. 

onsdag 23 maj 2018 - 09:07

Vad är du stoltast över att du lärt din hund?

Jag har fått flera intressanta frågor av er under de senaste dagarna. Det gör mig väldigt glad då ni frågar saker eller berättar er syn på saker och ting. Så tusen tack och fortsätt gärna med det, jag lovar att jag svarar på allt enligt bästa förmåga. (eller kanske inte alls, men alla sakliga frågor och funderingar). 

Frågan jag tänkte svara på idag lyder såhär -

 

" Vad är du nöjdast / stoltast över att du lärt din hund? "

 

För mig är det väldigt viktigt att ha en hund som fungerar i min vardag. En hund som jag kan ta med mig och som kan leva livet jag lever. Bianca är min första egna hund, som jag uppfostrat alldeles på egen hand, men jag är uppvuxen med hundar och har alltid haft hundar i mitt liv. Jag anser mig därför ha rätt så bra koll då det handlar om hunduppfostran, hundträning o.s.v.

Då Bianca var valp var jag noga med att genast börja träna med henne, socialisera henne och miljöträna henne. Bianca kan en hel massa och är rätt så lydig. Jag anser mig ha ganska bra kontroll på henne och jag vet att den kunde bli ännu bättre, om jag bara lade manken till. 

Bianca är otroligt snabblärd och jag tror inte det finns några som helst gränser för vad man kan lära henne. Hon älskar att träna och älskar att lära sig nytt, så hon kan en hel del. Varje gång hon lär sig ett nytt trick eller varje gång vi går en ny kurs och testar på en ny gren blir jag stolt. Stolt och imponerad. 

Det som jag ändå är stoltast och nöjdast över då det gäller Bianca är att hon fungerar i vardagen. Att jag, genom min uppfostran, har format henne till en hund som fungerar i våra liv. Givetvis är hon ju den hon är i grund och botten, men hon måste ju även ha formats utav sättet jag uppfostrat och levt med henne. Tillsammans har vi blivit de bästa versionerna av oss själva.

Jag är stolt över att hon idag är en stabil och trygg hund. Att hon är lätt att ta med sig till andra människors hem, nya platser och miljöer. Vi kan gå på café tillsammans, besöka våra vänner, åka både tåg, buss och båt tillsammans. Jag behöver aldrig fundera över hennes beteende då vi åker någonstans, jag vet hur hon fungerar.

Jag är stolt över att hon lyssnar och litar på oss, att vi vet vad som är bäst för henne. Jag är stolt över hur duktig, modig och snäll hon är. Hennes sätt att vara. Hur hon anpassar sig till nya situationer och miljöer, människor och hundar. Varenda dag är jag så stolt, imponerad och fascinerad över henne. Över hennes personlighet och hennes sätt att vara. 

 

Jag är stolt över den hon är, Min Bianca.


mg 0309

 

 

tisdag 22 maj 2018 - 09:17

Glimtar ur vår vardag

Senast då jag visade er några vardagsglimtar från mina instastories, så verkade ni gilla det. Tänkte därför köra ett liknande inlägg idag. Alla bilder är från förra veckan och speglar ganska bra hur vår vecka såg ut. Lite sjukdom, mycket tid ute på gården.

Vi hade tur att jag och Biancas husse råkade jobba om varann förra veckan, då Bianca var tvungen att ha kragen på sig. Bianca behövde endast vara ensam någon knapp timme, vilket kändes skönt. Trots att Bianca inte brydde sig speciellt mycket om den här kragen, så blev det såklart ändå en klump i magen då hon tittar på en sådär. Hatar att lämna henne, hatar ännu mera att lämna henne med den där blicken. Även om det var för en kort stund.

Andra bilden är från vår madrass på golvet, där vi har sovit en vecka och sover fortfarande. Inatt var faktiskt första natten som Bianca fick sova utan krage, men vi sov tillsammans på madrassen ändå. Vi har haft det så mysigt, så jag har svårt att slita mig och innerst inne tror jag husse tycker det är ganska skönt att ha sängen för sig själv också. Vi får se när vi återgår till det normala, om vi återgår. Bianca är i alla fall väldigt nöjd över varje natt som jag sover på golvet. 

instastories 7

Förra veckan hade jag en riktigt skön vecka, trots vår lilla sjukling. Jobbade dagsskifte och spenderade kvällarna på gården med Bianca. På onsdagen var det riktigt varmt ännu då jag kom hem, så jag och Bianca tog en liten afterwork på gården. Fotbad, fotvård och ett glas rosé. Bianca förstod inte riktigt varför hon inte fick plaska i mattes fotbad, men gav upp till sist och lade sig till ro på gräset. En superhärlig kväll, tror vi satt ute i fyra timmar innan vi gick in för kvällen. 

instastories 6

Vårt fredagsmys såg ni egentligen redan i fredags inlägget, men på bilden till vänster ser du hur alla våra morgnar såg ut förra veckan. Kaffe och frukost på terasstrappan. Kan man starta sin morgon på ett bättre sätt? Skulle ha väldigt svårt att byta bort detta .Att bara kunna öppna dörren och ha gräsmattan framför fötterna, guld värt!

Bilden till höger är från vårt fredagsmys, då jag och Bianca bäddade ihop en myshörna på terassen där vi tänkte sitta och äta gott hela fredagskvällen. Dock blev fredagsmyset förflyttat till sambons hemgård, där vi satt med hans mamma på deras terass. Vilket var minst lika bra, om inte bättre. 

instastories 5

Jag kan konstatera att vi har en riktigt bra vecka och helg bakom oss. Den här veckan blir nog minst lika bra, tror jag. Bianca är frisk, vädret är suveränt och allting känns bara riktigt riktigt bra. Hoppas ni alla får en trevlig vecka <3 

 

måndag 21 maj 2018 - 10:45

Min lilla krigare

Förra söndagen hade vi en riktigt obehaglig start på morgonen. Vi började dagen på dejouren i Laihia. Nu, över en vecka senare tänkte jag uppdatera er lite om läget här hemma hos oss. 

Bianca mår mycket bättre, redan dagen efter var så gott som sig själv igen. Såret har läkt väldigt fint och nu är det i princip helt läkt. Hon har ännu en dag kvar av sin antibiotika kur och vi har ännu kragen på huvudet då hon är ensam eller nattetid. Hon har inte ont och stör sig heller inte på såret längre. På tal om krage, då jag och Bianca var ut och promenerade med Daniela här om dagen slog det mig att alla kanske inte vet vad kragen är till för. Den hindrar alltså henne från att putsa såret. Tack vare plastkragen slipper hon inte åt att tvätta såret så därför har man en sådan på djur med sår och liknande. 

Bianca har klarat detta så fantastiskt bra. Första natten var hon lite orolig, så jag har ändå sedan dess sovit med henne på golvet på en madrass. I början gillade hon såklart inte då vi putsade såret, men till och med det har gått bättre nu. Hon har varit precis lika glad och sprallig som hon vanligtvis är, trots en krage på huvudet. Hon har inte riktigt förstått att hon inte är lika smidig som vanligt med kragen, så hon har gått in i lite dörrar och väggar här och där. Förutom det har det inte varit några som helst problem. DSC4

Varje natt då vi har satt på kragen, har hon kommit emot mig med en viftande svans och en glädje i ögonen. Lika glad som alltid. Lika tacksam som alltid. Trots att hon fått en plastkrage runt halsen, fortfarande skänker hon oss samma glädje och samma kärlek. 

Som jag redan skrev tidigare har Bianca varit med om ganska mycket i sitt unga liv (fyller fyra år) och varje gång imponerar hon på mig stort. Hon klarar av vad som helst med bravur. Hon finner sig i de märkligaste situationerna och accepterar det från första stund. Förutom detta vi nu gått igenom har hon haft både urinvägsinfektion, ögoninflammation, allvarlig kronisk magkatarr som vi kämpade med i över ett års tid samt att hon blivit opererat i båda bakbenen för något som kallas slipped tendon. Plus att de dragit ut en tand på henne. Allt detta har hon klarat så fantastiskt bra. 

Jag är otroligt glad att Bianca är så stark och stabil som hon är, eftersom jag själv inte anser mig vara det. Inte då det kommer till henne i alla fall. Jag bryter lätt ihop då Bianca mår dåligt och skulle det inte vara för hennes styrka skulle jag nog inte alls klara det lika bra. Då jag ser hennes styrka och vilja blir jag så stolt, så imponerad. Hon ger mig styrka att kämpa tillsammans med henne. 

Min lilla krigare. Så liten, men så stark och modig. 

fredag 18 maj 2018 - 17:30

Fredagmys deluxe

Trevlig fredag, gott folk! Ja, det är faktiskt fredag igen. Jag kom precis från jobbet, via affären på lite uppköp och nu sitter jag på terassen med sol på himlen. Sämre kunde man definitivt ha det. Jag har haft en riktigt bra vecka och har nu tre lediga dagar framför mig. Känns helt fantastiskt. Såå härligt!

Efter jobbet åkte jag och inhandlade en skumppa flaska, åt mig själv. Hade delat den med Bianca om hon kunde dricka sådant, men det är nog bättre att hon står över. Jag och Bianca har precis bäddat ihop en liten myshörna här på terassen. Där skall vi sitta ikväll och dricka min skumppa, äta jordgubbar och massa annat gott. Ikväll njuter vi av livet och allt vad det har att erbjuda.

På tal om Bianca, hon mår mycket bättre. Hon äter ännu antibiotika och vi behandlar såret med lite sårputs och krage på huvudet, men hon är sig själv igen och såret blir bättre för varje dag som går. Vi hoppas hon slipper kragen snart, även om hon inte verkar ha några större problem med den. Lite springer hon in i väggarna här hemma med den, men annars går det bra. 

Jag försöker verkligen bli bättre på att göra saker och ting i ett lugnare tempo, leva i nuet och ta vara på kvällar som denna. Att skåla in en ledig helg med ett glas skumpa är väl en bra början?

 

Hur ser ert fredagsmys ut?

DSC02376

onsdag 16 maj 2018 - 07:51

Så här valpsäkrar du ditt hem

Skall man skaffa hund skall man helst göra det vid en sådan tidpunkt att man har tid och möjlighet att vara hemma, tycker jag. Därför tror jag att detta är en tidpunkt då folk letar valpar, eftersom de flesta har semester på sommaren. Sommaren är också mycket lättare med valp, med tanke på rumsrenheten osv. Man kan vara mycket mera utomhus än vad man kan om man skaffar hund i februari. Jag inbillar mig i alla fall att många tänker såhär, därför skall jag idag dela med mig mina bäst tips på hur du valpsäkrar hemmet. 

Precis som du sätter barnlås på kökslådor, skyddsproppar till vägguttag och hörnskydd på vassa bordskanter behöver du också valpsäkra inför valpens hemkomst. En hundvalp är nyfiken och utforskar allt och alla med sina tänder, tassar och nos. En hundvalp är snabb, snabbare än du tror. Du hinner omöjligt se allt vad den hittar på, även om du vill tro att du hinner. För att underlätta för en själv och ta det säkra före det osäkra finns det därför några saker man kan tänka på. 

10410701 10203726586737528 1936281441607418942 n

Hur valpsäkrar du ditt hem?

- Dra ut alla elsladdar eller ta bort dem helt och hållet, om möjligt. Se till så att valpen inte slipper åt att tugga på elsladdar som är ikopplade. (Ja, den kommer att smaka på det mesta i ditt hem, även elsladdar om den får chansen. Bianca tuggade sönder min datorsladd som valp, som tur var den inte ikopplad)

 

- Se till så att alla blommor och växter är på en nivå som valpen inte slipper åt. Att krafsa ur blom mylla ur en kruka kan vara en väldigt kul sysselsättning för en uttråkad valp. 

 

- Kolla också upp så att du inte har växter som är giftiga för valpen. Tänk på vilka växter du har i trädgården också. (Bland annat vanliga blommor som gullranka, fredskalla, garderobsblomma och rhodorendron är sådana som inte är bra för hunden. )

 

- Plocka bort alla småsaker som kan skada en liten valpmage. Tänk på alla barnleksaker, om du har barn. 

 

- Förvara kemikalier på ett ställe där valpen inte kan komma åt dem. Samma sak med mediciner och andra farliga ämnen. 

 

- Undvik bordsdukar som hänger ner för bordskanten, de kan bli intresssanta att dra i. Om du har skålar med choklad, nötter eller annat gott framme behöver du också lyfta upp dem ett steg.

 

- Kolla så att du inte har några ostadiga möbler som kan falla över valpen om den hoppar upp mot dem. 

- Sätt grindar för trappor och avgränsa eventuellt området där valpen får vara, för att underlätta för dig själv. Spärra av med hjälp av dörrar, grindar, kompostgaller eller något annat. 

 

- Plocka undan skor och annat valpen kan börja tugga på. Eliminera allting du är rädd om. Om du inte vill ha dina mattor nerkissade kan det löna sig att plocka bort dem också.

 

- Undvik att ha soppåsar vid ytterdörren, handväskor på golvet osv. I både soppåsar och handväskor kan finnas mycket gott för en nyfiken valp. (Obs, till exempel tuggummi som är giftigt för hundar)

10345927 10203726604977984 4766511582316812960 n

Försök tänka ur valpens perspektiv och se saker på valpens nivå. Det kan faktiskt vara bra att lägga sig på golvet, krypa runt lite grann och se hur saker och ting ser ut från den vinkeln. Hur knasigt det än låter, det rekommenderas! Läs på och förbered dig. Det kommer att underlätta både för dig och valpen samt förhindra en hel del olyckor. (På bilderna ser du Bianca och hennes bror Mårten då de var ungefär sex veckor gamla, söta va?)

 

Har du själv några ytterligare tips på hur man kan valpsäkra sitt hem? Kommentera gärna och dela med dig. 

tisdag 15 maj 2018 - 08:00

Svar på två frågor

För ett tag ställde jag till med en liten frågestund här på bloggen och bad er ställa alla frågor ni hade. Det blev inte speciellt trångt i kommentarsfältet, om vi säger som så. Men det gör inget, jag hänger inte läpp för det. Antingen vet ni allt ni vill veta eller så vågade ni inte fråga. (eller så tycker ni inte jag eller Bianca verkar speciellt intressanta, men den tanken stryker vi genast)

Det kom i alla fall två frågor jag gärna vill svara på (och som mamma bad mig svara på, hon tyckte det tagit för lång tid) Så, mamma och alla andra, här kommer svaren. 

 

Fråga 1: Det bästa och sämsta med att blogga?

Hmm.. Finns myket bra sidor med att blogga, men det bästa är nog att det gett mig nya vänner, bekantskaperoch kontakter. Genom bloggen har jag kommit i kontakt med människor jag nog aldrig hade träffat annars. Bloggen har även gjort mig mera social, utåtriktad och hjälpt mig hitta det jag brinner för.

Det sämsta är nog då man vill blogga varje dag, men har svårt att hitta tiden. Jag stressar alltid lite kring att hitta tiden att blogga. Jag skriver sällan inlägg huxflux. Det tar tid. Ibland händer det sig såklart att texten bara kommer och tio minuter senare är det klappat och klart, men sällan. Jag vill nästan alltid fundera, läsa igenom, korrigera, redigera bilder osv. Sånt tar tid och ibland är det väldigt svårt att få allt att gå ihop tidsmässigt. IMG 5222

Fråga 2: Vilka är de bästa och sämsta egenskaperna med sheltisar? 

Sheltisar är alltså vad man i dagligt tal kallar rasen som Bianca är, Shetland Sheepdog. 

Det bästa är nog att de är väldigt lojala och lättlärda. Familjekära. De är unika och har ett väldigt speciellt sätt, som endast en sheltieägare kan förstå. De är verkligen människans bästa vän. Min bästa vän. 

Jag tror mycket på att man formar sin hund själv, så det sämsta är svårare att svara på. Det mesta går ju att träna på. Sheltisar kan vara väldigt skälliga och reserverade, inte alla dock. Det är väldigt viktigt att sätta tid på att miljöträna och socialisera en sheltie, eftersom de ofta är väldigt reserverade mot nya människor, miljöer och föremål. Ett paraply eller en plastpåse kan vara ofattbart skrämmande för en sheltie.

Ofta är de också väldigt alerta och följer en vart man än går (med en sheltie är du aldrig ensam på wc längre), men de hör till deras natur, så det kan man inte kalla en dålig sida. Bianca börjar snabbt gnya om hon har tråkigt, hon har svårt att bara vara. Så det kan man kanske kalla en sämre egenskap, men det är även något jag tror vi kunde träna bort.

Det var de frågorna och svaren. Om du ännu har något du funderar över, så det är fortfarande fritt fram att fråga. När som helst, var som helst. 

måndag 14 maj 2018 - 17:12

En morgon på dejouren

Igår var en dag fylld med morsdagfirande för många, för mig skulle det vara en helt vanlig arbetsdag, men riktigt så blev det inte. Vi började morgonen med att åka in till veterinär dejouren i Laihia. Det var många tårar och en riktigt obehagligt start på vår söndag.

Jag vaknade av att Bianca låg i sin säng och flåsade kraftigt. Det var väldigt varmt i sovrummet, så jag tänkte att hon säkert har varmt. Jag tyckte dock det var lite märkligt att hon inte flyttade sig till golvet, som hon vanligen gör. Jag steg upp med henne och gick ut på gården. På gården la hon sig på gräsmattan och började tvätta sig, vägrade göra något annat. 

Min första tanke var att hon säkert fått löptid, men så var inte fallet. Långt nere på hennes mage (är ingen expert på hunden anatomi, men i ljumsken typ) hittade jag ett mycket märkligt sår, som ett hål. Ett riktigt äckligt hål med var, blod och bara grymt äckligt. Jag hade absolut ingen aning om vad detta var, men jag såg att Bianca hade ont och var väldigt besvärad.

DSC3

Som alltid då det gäller Bianca, så ringde jag genast till mamma. Dels är mamma en kunnig hunduppfödare, men hon är även djursjukvårdare. Guld värt! Därefter ringde jag dejouren och fick en tid till Laihia. Jag, Biancas husse och Bianca åkte iväg ganska direkt. Fick ringa jobbet, som tack och lov lät mig komma in lite senare så jag hann vara med hos veterinären. Det är verkligen inte alla arbetsplatser som är så flexibla som min och så förstående, då det kommer till ens privatliv. Otroligt tacksam för det!

Då det kommer till Bianca är jag väldigt känslig. Man hinner tänka tusen tankar innan man är framme hos en veterinär. Jag gjorde allt för att hålla mig lugn och sansad, men inombords höll jag på att gå sönder. Jag grät och panikerade om vartannat. Mitt hjärta brister av att se henne ha ont. Jag hatar det! Jag skulle göra vad som helst för att kunna ta över det, så att hon skulle slippa. Vad som helst. 

Bianca har varit med om en hel del i sitt unga liv, så jag vet att hon döljer sin smärta in i det sista. Jag såg på henne att hon hade ont och kände sig väldigt besvärad av såret då vi väntade på att slippa in till veterinären. För att göra en lång historia kort bedömde veterinären att Bianca troligen stött sig på en kvist eller liknande i skogen. Jag köper inte den bedömningen, eftersom detta inte är ett riv- eller skrapsår. Jag har mina egna teorier, men tror stark att detta har varit/är någonslags böld som gått sönder. Jag tror inte den uppkommit av en kvist i skogen. 

DSC2

Trots att jag och veterinären har delade åsikter fick Bianca i alla fall en antibiotika kur och en krage att ha runt huvudet. Såret skall läka av sig själv, så länge vi låter det vara och ger henne medicinen hon behöver. Efter veterinärbesöket åkte jag till jobbet och även om jag hade tankarna på annat håll så gick det helt okej, eftersom Bianca var hemma i goda händer med sin husse.

Just nu mår Bianca bra, hon accepterar kragen otroligt bra och verkar inte ha så ont för tillfället. Hon anpassar sig så otroligt bra och är en kämpe, vår lilla tjej. Jag är så otroligt stolt över henne hur bra hon hanterar och finner sig i allting. Helt fantastisk är hon. Vi är väldigt glada att det inte var något allvarligare och hoppas på att det läker fort, så att hon slipper ha kragen på sig.

Under natten var hon lite orolig och ynklig, hon hittade ingen ro att sova och ville vara nära mig hela tiden. Så jag lade en madrass på golvet där jag bäddade ner oss båda, där sover vi nu tills hon är bra igen. Vad detta sår beror på eller hur det har uppkommit kanske vi aldrig får veta, men vi hoppas hon blir bra snabbt <3

 

onsdag 9 maj 2018 - 09:19

Min mamma

Snart är det morsdag, alla mammors dag. Idag tänkte jag därför passa på att fylla i Sevendays blogglista för den här veckan, vilken nämligen handlar om mammor. 

Mammor är starka, osjälviska och fantastiska personer. Jag imponeras av många mammor och de fantastiska jobb de gör. 

En mamma jag ser upp till är givetvis min egen mamma, men jag har även fått ha en extra mamma med mig större delen av mitt liv. Att ha haft en styvmamma, som jag dessutom alltid kommit bra överens med, har varit guld värt i många lägen. 

Jag som mamma skulle vara, om jag någon dag blir mamma hoppas jag att jag ens blir lite liknande som min egen mamma. Lika hjälpsam och godhjärtad, alltid finnas där och stötta oavsett vad. 

Det bästa med min mamma är att man kan alltid räkna med henne, alltid! Oavsett om det är tidigt på morgonen, mitt i natten eller mitt i hennes arbete så finns hon där. Man kan alltid lita på henne. Hon sätter alltid oss, sina barn, först. Det märker vi nog båda tydligt av och jag kan nog tala för oss båda då jag säger att det är något vi är otroligt tacksamma för. Hon hjälper och stöttar oss i allt, oavsett vad.DSC02140

En sak min mamma lärt mig, hon har nog lärt mig massor. Jag har växt upp med henne och det är hon och hennes uppfostran som format mig till den jag är idag. Mamma har alltid låtit mig veta vad hon tycker, men låtit mig ta mina egna beslut i livet.

Hon har lärt mig massor om hundar och hur man uppfostrar, tränar och tar hand om djur överlag. Hon har lärt mig om fotografering. Hon har lärt mig att man skall behandla andra så som man vill bli behandlad själv. Hon har lärt mig att man skall vara ödmjuk och rättvis. Hon har lärt mig om livet. Hon har lärt mig vara en snäll, hjälpsam och god människa. Mamma lär mig fortfarande saker hela tiden, är det något jag undrar över så har mamma oftast svaret.

På så sätt liknar jag min mamma, till utseendet säger många att jag är pappas flicka och liknar på pappa. Jag tror att jag har samma vilja att hjälpa andra som mamma har och hundintresset har absolut kommit från mamma. Intresset för djur och speciellt hundar är något vi alltid delat. Jag och mamma blir också båda lika glada då vi fyndar något på erbjudande eller rea, haha. Det är så roligt då vi går i affärer tillsammans och vi båda fastnar vid alla "erbjudande" skyltar. Jag är nog lik min mamma på många vis, mera än vad jag själv ser.

Det här borde alla mammor ha rätt till, en dag ibland då de får fokusera på sig själva och sätta sig själva på första plats. Bara tänka på sig själva och slappna av. Göra något de själva vill. 

Så firar jag morsdag, jag firar morsdag på jobbet, precis som ifjol. Dock kommer jag att träffa min mamma dagen före, eftersom min brorson har dop då. 


En hälsning till en speciell mamma - Mamma, du är bäst och jag älskar dig <3 

tisdag 8 maj 2018 - 08:03

En obehaglig händelse

Ofta om jag är på jobbet och sambon är hemma med Bianca brukar jag få trevliga uppdateringar om va de gör. Ett videoklipp från deras skogspromenad eller en bild då de myser i soffan. Igår då jag var på jobbet fick jag också ett meddelande, men det var inte alls lika trevligt. Jag läste det två gånger för jag tyckte det lät så konstigt det jag först läste, men det stämde. Grannens hund hade sprungit in på vår gård och skrämt Bianca.

Jag såg inte vad som hände, jag var ju inte där. Men jag har fått höra att Bianca gick ut på gården, varpå grannens ena rottweiler såg henne. Den sprang mot henne och hoppade över staketet in på vår gård. Bianca brukar aldrig utmana andra hundar, så hon hade lagt sig på rygg då den kom emot. Mannen i grannhuset fick själv komma över och dra bort sin hund från Bianca, eftersom den hade vägrat gå tillbaka självmant. 

Bianca mår bra, grannhunden skadade henne inte. Eftersom jag inte själv var på plats och såg händelsen, så kan jag egentligen inte uttala mig om den andra hunden bara var väldigt lekfull och hoppade över för att bjuda in till lek eller vad det handlade om. Det enda jag har att utgå från är mitt egna händelseförlopp jag skapat i huvudet utgående från vad som berättats. Jag tror kanske den bara ville hälsa och leka, men då en stor hund hoppar på en liten plötsligt är det såklart obehagligt.

Bianca blev säkerligen skärrad av händelsen, men visar inga tecken på att hon är rädd för att gå ut. Hundar har den bra egenskapen, de går vidare och lever i nuet. De ältar inte det som hänt eller varit. Våra grannar har båda varit över och frågat hur det gick och försäkrat sig om att Bianca mår bra, tummen upp för att dom tar sitt ansvar och för att dom tog situationen på allvar. DSC00132

Vanligen är grannhundarna och Bianca ute samtidigt, på respektive gård. Aldrig har det hänt nåt och jag har uppfattat det som att de är väldigt snälla och lydiga hundar, vilket de säkert är. Det har hänt sig att Bianca skällt på dem vid staketet, men detta var första gången någon faktiskt tog ett skutt över. 

Som hundägare är man givetvis alltid orolig för att något skall hända ens egna hund. Jag har hört så många skräckhistorier där hundar blivit attackerade, bitna och skadade av andra hundar. Misstag kan hända alla, men åter igen kommer vi tillbaka till ansvaret som följer med hund. Din hund, ditt ansvar. Jag kan inte poängtera detta för mycket, för tydligen är det en bristande kunskap hos många hundägare.

Jag är otroligt tacksam att detta inte fick värre konsekvenser är en orolig matte och en tillfälligt skärrad Bianca. Vill inte ens tänka på vad som kunde ha hänt. Skulle denna hund velat illa åt Bianca hade konsekvensen blivit mycket värre. Ett bett och det skulle ha kunnat sluta hur som helst. Jag får panik bara jag ens tänker på det.

Men, nu skall jag inte tänka så, utan nu skall jag tänka som en hund och leva i nuet. Det gick bra och vi kan lämna detta bakom oss. Grannarna har tagit sitt ansvar i situationen och jag litar på att de (och även vi) håller bättre koll på våra hundar i fortsättningen. Så får vi hoppas att detta var första och sista gången det hoppade in en oinbjuden gäst på vår gård. Ha en bra dag <3