1D2

Gå på Café med hunden

Skrivet av Sara Hellström 01.03.2018 | 1 kommentar(er)

Att träffa vänner är något både jag och Bianca mår bra av. Speciellt roligt är det att träffa våra hundvänner. Dels för att det finns ett gemensamt intresse oss mattar imellan och dels för att även Bianca får träffa en kompis. Igår hade vi en väldigt lyckad träff med Rosie och hennes matte. Vi träffades på ett Café här i stan. Visste du att det finns flera caféer här i Vasa som tillåter hundar? 

Jag och Bianca lärde känna Rosies matte och hela Rosies familj genom vårt gemensamma intresse, hundar. Att få träffa likasinnade som inte tittar konstigt på dig då det faller hundgodis ur fickorna eller då du kryper runt på café golvet är guld värt. Att kunna sitta och prata träningsmetoder, matrutiner eller pälsvård med någon som faktiskt tycker det är intressant är något jag verkligen uppskattar. Det ger mig så mycket att få dela mitt intresse med någon annan. 

Igår besökte vi Kaffehuset August, vilket är ett av caféerna i stan som tillåter hund. Hösten 2016 skrev Vasabladet en artiklen om precis detta, om att ta hunden med sig på café. Jag och Bianca fick vara med i artikeln och fick då besöka Kaffehuset August för första gången. Om du vill läsa artikeln kan du göra det här.

bianca och rosie2

IMG 3094

Precis som det även står i Artiklen tillåter (förutom Kaffehuset August) även Raawka, Sweet Vasa, Fazer Café, Café Solo och Aschan Coffee & Deli hundar på sina caféer. Jag kände faktiskt inte ens till detta förrän vi medverkade i artikeln. Men nu vet jag och nu vet även ni. 

Bianca och Rosie skötte sig ypperligt igår under vårt cafébesök. Exemplariskt. Duktigare hundar får man nog leta efter. Som pricken över i:et fick vi höra om Rosies pågående utbildning till Besökshund, vilket var väldigt intressant. Det väcktes ett intresse inom mig och jag skulle mera än gärna gå någon liknande utbildning med Bianca. Vi får se vad framtiden kommer med.

Vi hade en väldigt trevlig kväll tillsammans med Rosie och hennes matte. Möjligheter som denna, att kunna ta hunden med sig är något jag verkligen uppskattar. Som hundägare kan man sällan åka bort på kvällen efter jobbet, eftersom man varken kan eller vill lämna hunden ensam då den kanske redan varit ensam flera timmar på dagen. Att kunna åka till ett café med en kompis och kunna ta hundarna med sig är därför något jag sätter stort värde på. Hunden är en familjemedlem som i alla fall jag helst tar med mig vart jag än far, så alla ställen som tillåter hundar får ett stort plus av både mig och Bianca.


Natten då hon föddes

Skrivet av Sara Hellström 28.02.2018

Kategorier:

Som jag nämnde i ett av mina första inlägg här på Sevendays (klick), så har jag följt Bianca ända sedan start och var till och med natten då hon kom till världen. En underbar historia, om ni frågar mig. Idag tänkte jag dela med mig av den här fantastiska natten. Natten då Bianca och jag startade vår gemensamma resa. Jag skall försöka göra en lång historia kort, men kan inte ge några garantier på att det lyckas.

Min mamma har en sheltie, Tindra, som är en helt fantastiskt liten hund. Ett underbart lynne, otroligt vacker och helt enkelt bara bäst på alla tänkbara sätt. Jag hade länge berättat för mamma hur fantastiskt det skulle vara att få en valp av Tindra. En hund inom snar framtid ville jag ha och att få en av valp av Tindra var drömmen. En dröm som inte var helt utom räckhåll i och med att mamma är uppfödare och just då planerade att ta en sista kull valpar med Tindra.

Tindra väntade valpar, vi visste att där fanns två stycken små i magen men jag försökte att inte få upp några förhoppningar eftersom det finns så mycket som kan ske på vägen. Allting förlöpte bra och dräktigheten gick mot sitt slut. Kring dagarna då Tindra väntades föda sina valpar hade jag passligt nog planerat in en resa hem till Södra Finland. Under resan hem fick jag veta att något var på gång och jag förberedde mig på att missa födeln och komma hem till två små valpar i valplådan. Så blev det inte.

Jag kom innanför mammas dörr strax efter 01.00 på natten och ungefär tio minuter senare säger min mamma med en tydlig men lugn röst att packa oss i bilen och åka in till närmsta klinik. Min mamma, som är utbildad djursjukvårdare, visste att något var på tok. Jag är än idag imponerad över hur lugn hon höll sig hela tiden, med tanke på att hon visste hur kritiskt läget var. Närmsta klinik låg ungefär en timme bort, vi meddelande kliniken att vi är på kommande och tog oss dit så fort vi kunde.

Veterinären konstaterade ganska snabbt att första valpen låg fel och att det behövde göras ett akut kejsarsnitt. De tog in Tindra, medan jag och mamma satt i väntrummet och förberedde oss på att sköterskan skulle komma ut och meddela att valparna inte hade klarat sig på grund av att allt blivit så utdraget. Något som i den stunden egentligen kändes som en struntsak huvudsaken att Tindra mådde bra. 

Kort därefter kommer sköterskan ut och säger "Här kommer första flickan" och i sin hand hade hon en liten tjej, min lilla Bianca. Det enda jag fick ur mig var "På riktigt?" och sedan gick jag in på toaletten och grät. I efterhand kan jag tycka att det var en riktigt märklig reaktion, men saken är den att jag på förhand hade bestämt att det är en tik jag vill ha. Före detta hade Tindra endast fått pojkvalpar, så förhoppningarna på en tjej var inte speciellt stora. Men precis som om det var menat kom det en liten tik denna gång. Där och då insåg jag att min tjej var född. Min hund. Min bästa vän.

bild 1 3

Från att gå från att tro att valparna inte skulle klara sig till att en stund senare ha två friska valpar och en frisk Tindra vid vår sida var mäktig. Det var Biancas bror som låg fel och gjorde så att allting avstannade. Bianca var genast pigg och alert, medan hennes bror var lite mera medtagen. Det var nära ögat att de inte skulle klara sig, men tack vare mammas yrkeskunskap och klinikens snabba agerande slutade det väldigt lyckligt. 

Kring fem på morgonen var vi redo att åka hem med valparna och Tindra. Det var en regnig sommarmorgon den 12 juni 2014. Valparna inbäddade i en liten kartonglåda för engångshandskar. Vi fick improvisera lite, eftersom vi rusat iväg i all hast och inte hade med oss något att ta hem de små grynen i. Vi kom hem, bäddade ner valpar och Tindra i valplådan, pustade ut. Drack kaffe och satt sedan i princip hela dagen och tittade på de små. En natt och morgon jag för alltid kommer att minnas. 

bild 3 4

Tindra var helt fantastiskt genom hela natten hon med, hon accepterade situationen som den var och var den bästa mamman åt de här små från sekunden hon återförenades med dem. Så fantastiskt att se.

Första gången jag hade Bianca i mina händer var hon endast några minuter gammal, liten och alldeles ny i världen låg hon i mina händer invirad i en handduk. Från den stunden har jag känt att det är hon och jag. Från den stunden knöt vi vårt band. Den morgonen startade vår resa och har tagit oss hit vi är idag. Till det fantastiska teamet vi är idag. Min ängel, min älskade lilla ängel.  


Jag läser inte böcker

Skrivet av Sara Hellström 27.02.2018 | 2 kommentar(er)

Kategorier:
Taggar:

Nu skall jag erkänna något för er, jag läser inte böcker. Jag är urdålig på att läsa böcker. På nätet kan jag sitta och läsa i timmar, men med böcker tappar jag snabbt koncentrationen och blir rastlös. Att se mig nerbäddad i soffan med en bok eller sittandes med en bok i tåget är lika troligt som att Bianca skall börja grymta. Det händer liksom inte. Eller ja, Bianca kan visst ha grymtliknande läten så det var ett dåligt exempel, men ni förstår vad jag försöker säga.

I högstadiet läste jag några böcker då vi hade något som kallades läslektioner, där vi tvingades läsa och sedan skriva recensioner på dem. Fast inte ens dem läste jag från pärm till pärm, satt mest och tänkte på annat och läste sedan någon sida här och där för att kunna recensera dem på ett ungefär. Minns till och med en modersmålslektion då vi skulle recensera en bok vi läst och hålla ett föredrag inför hela klassen om boken. Jag läste baksidan av pärmen kvällen före och recenserade på det, otroligt nog trodde folk på mig att jag hade läst den. Önskar att jag skulle finna någon slags ro i att läsa böcker, men nej. Det gör jag inte. 

Några gånger i året får jag dock ändå något ryck och åker iväg till biblioteket för att låna böcker. Igår var en sådan dag. Egentligen åkte jag dit för att printa ut några papper, eftersom min egen printer krånglar. Då fick jag samtidigt ett ryck och började gå runt och titta på böcker. Då jag får mina ryck har jag oftast ett specifikt tema jag lånar inom. Ibland är det hudvård, ibland träning, kost eller något helt annat. Igår var det hundtema. Otippat va?DSC01301

Jag tog alla böcker som lät intressanta och lånade hem dem. Fram för allt tre av dessa böcker ser jag fram emot att bläddra i, för knappast kommer jag läsa dem ord för ord. Om jag känner mig själv rätt. De tre böckerna är "På hundens villkor, Hundar är inte människor", "Därför gör hunden så" och "Hur man talar med sin hund". Hundspråk är något som intresserar mig något enormt och är ett ämne jag gärna skulle lära mig mera inom. 

Att det sedan kom fram igår att jag hade en två år gammal skuld till biblioteket på grund av förseningar är något vi inte behöver nämna så högt. Jag kände inte alls till skulden och blev smått chockad då det först stod att jag inte får låna böcker på grund av obetalda böter. Böter, jag? Det är så inte likt mig. Jag fick dock acceptera läget och lätt skamset gå fram till kassan och betala bort mina böter innan jag fick låna nytt. Nu är böterna betalda, bibbatanten glad igen och jag har en massa nya böcker jag kan låtsas läsa i. Slutet gott, allting gott. 

 

 


Fem vintertips för dig med hund

Skrivet av Sara Hellström 26.02.2018 | 1 kommentar(er)

Under de senaste dagarna har vi haft väldigt kallt här i Vasa, ända upp till -22 grader. Kallt tycker jag, men inte så farligt tycker Bianca. Hur en hund klarar kylan är mycket beroende på både hund och ras, en valp eller korthårig hund klarar inte alls kylan lika bra som t.ex. en slädhund. Sedan är också alla hundar egna individer och hur de klarar kylan är även individuellt, precis som med människor. Två hundar av samma ras kan vara helt olika. Nyckelorden här är nog att lära känna sin egna hund och anpassa sig därefter.

De har lovat riktigt kallt den kommande veckan också plus att det är sportlov i Österbotten denna vecka. Utomhusaktiviteter står därför högt på schemat för många och kanske är det någon som tänker ta hunden med sig på någon aktivitet. Själv är jag varken en skid- eller skrinnskoåkare, men jag vet att många tar med hunden även på sådana aktiviteter. Vad man bör tänka på då har ni säkert sjäva redan bra koll på. Jag tänkte idag dela med mig av några andra saker man kan tänka lite extra på under de kalla vintermånaderna.

 

Anpassa utomhusaktiviteterna/promenaderna efter din hund.

Vissa hundar kan vara utomhus i -30 grader utan problem, medan andra får köldkramp genast det är någon minusgrad. Beroende på ras, päls och den egna individen. En hund som är igång och springer håller värmen bättre än en som är stilla, tänk därför på att hunden bör få röra på sig. Kanske är det bättre att ta flera korta promenader än bara en lång? Kanske ni bör flytta träningen inomhus? Lär känna din egen hund och se hur den klarar kylan, anpassa där efter!

 

Lämna inte hunden i en kall bil

Sommartid pratas det mycket om att man inte bör lämna hunden i bilen, men vintertid gäller samma sak. Något många nog inte tänker på, men lämna aldrig en hund i en kall bil. Även om du nyligen haft igång bilen och den känns varm så blir den snabbt kall igen. En hund kan inte röra på sig tillräckligt i en bil för att hålla upp värmen. Jag är inte säker på om vi har någon bestämmelse för detta i Finland, men i Sverige finns det bestämmelser från Jordbruksverket att man inte får lämna en hund i bilen om temperaturen är under -5 grader. Tänk också på att ha ett varmt underlag åt hunden att ligga på om ni åker iväg i bilen tillsammans. DSC00173

Använd täcke och reflex

Vid behov kan du använda ett värmande täcke åt hunden. Det finns täcken, tröjor, fleecedräkter av alla de olika slag. Är det riktigt kallt eller kall blåst kan det vara riktigt bra att ha ett värmande täcke som skydd. Endel hundar behöver täcken redan vid ett par minusgrader, medan andra kanske klarar sig helt utan. Vintertid är givetvis också reflex är viktig accessoar, både på dig och hunden. Enligt mig är reflexväst det absolut bästa, men det finns även reflexförsedda koppel och halsband. 

 

Se upp för svaga isar

Tyvärr sker det en hel del drunkningsolyckor vintertid på grund av svaga isar. Rör dig endast på isar du med säkerhet vet att är starka och håller och tänk även på att hunden vet inte var det är säkert att röra sig. En hund ser inte skillnad på land och vatten, så som vi gör. Säkrast är givetvis att ha hunden kopplad i t.ex. sele och lina. Ha sunt bondförnuft gällande isarna och kasta t.ex. inte ut en pinne eller leksak ut på isen för hunden att hämta, om du inte är säker på att det håller. 

 

Tassvård

Här vill jag åter igen poängtera hur viktigt det är att sköta om hundens tassar, ett inlägg om hur du kan göra det hittar du här. Förutom det som jag redan skrev i det tidigare inlägget bör man också tänka på att snö som frusit till skare kan skada hundens tassar, så tänk var ni promenerar. 

 

Många hundar älskar snö och vinter, inklusive Bianca. Så länge man har lite sunt förnuft med sig i bakhuvudet och anpassar utomhusvistelserna efter den egna hunden är det bara att gå ut och njuta av vintern tillsammans. 

 


Vi har gått på kurs

Skrivet av Sara Hellström 25.02.2018

Igår hade vi en helt otrolig dag, Bianca och jag. Solen sken genast från morgonen och även om det var grymt kallt (-22 C) så var det nog en av de allra finaste vinterdagarna detta år. Vi gick vår vanliga morgonrunda, lite snabbare än normalt på grund av det kalla vädret. Bianca är inte speciellt känslig för kylan, men även hon tyckte att detta var lite väl kallt klockan åtta på en ledig lördagsmorgon. Efter frukost åkte jag iväg medan Bianca fick stanna hemma. 

Med en liten matsäck, varma kläder och anteckningsmaterial åkte jag iväg på kurs. En kurs via Korsholms Vuxeninstitut som hette Hundmassage för Hemmabruk. Jag anmälde mig och Bianca för ett bra tag sedan och tur var väl det, för kursen var populär och blev snabbt fullsatt. Kursen gick ut på att lära sig ge hunden avslappande massage hemma samt lära sig upptäcka om hunden har ont. På förmiddagen gick vi igenom teori, bland annat hur man lär sig se om hunden har ont, när man får och inte får massera och andra viktiga saker man bör tänka på angående hundens välmående. Vi fick se då kursledaren Anna visade olika massagegrepp på sin Border Collie Cooper och fick även själva känna på de olika musklerna. Cooper var verkligen en snäll och duktig massagemodell, han hade inget emot att alla vi sju deltagare klämde och kände på honom i tur och ordning.

IMG 4

På eftermiddagen åkte jag hem efter Bianca och det var sedan dags att sätta kunskapen vi fått tidigare på dagen på prov. Bianca som vanligtvis är en väldigt nyfiken, alert och ivrig tjej var ganska lugn i sammanhanget, tyckte jag själv. Hon fann sig snabbt i situationen att vi skulle sitta på vår filt för oss själva, trots att det var andra hundar runt omkring oss. Vi fick massera våra hundar i egen takt och Anna hjälpte oss längs vägen. Jag och Bianca har gått på massage hos massör tidigare, så jag visste från förr att hon skulle ha svårt att slappna av, vilket hon hade. Men hon var ändå duktig och lät mig prova alla grepp på henne.

IMG 3036

Bianca var väldigt spänd i kroppen, så vissa muskler var väldigt svåra att känna på henne. Främst var hon spänd i främre delen av kroppen, troligen på grund av hennes tidigare sjukdsomshistoria (slipped tendon).  Vår kursledare Anna gav oss dock väldigt bra hjälp och stort stöd längs med hela kursdagen. Jag hade höga förväntningar inför den här kursdagen och jag måste säga att dagen levde verkligen upp till förväntningarna! Kanske toppade lite grann till och med.

Något jag inte ens hade reflekterat över är att jag kunde ha nytta av mitt yrke som kosmetolog i detta sammanhang. Vi gick igenom de klassiska massagegreppen, vilka i princip var samma som då man masserar människor. Logiskt, egentligen, men inget jag hade ägnat en tanke åt. IMG 5

Den här dagen var så otroligt rolig och givande. Det är nästan så jag inte ens kan beskriva det med ord. Både jag och Bianca njöt av dagen tillsammans. Att få göra något sådant här med Bianca, bara hon och jag, är guld värt för mig. Jag lärde mig massor. Massor som jag nu kommer att ha nytta av då det gäller Biancas välmående. En stor orsak till att jag gillade den här dagen så mycket är fram för allt att jag älskar att få utvecklas tillsammans med Bianca. Det finns nog inget som är lika givande för mig som det. Min stora dröm är att få spendera alla dagar så här, tillsammans med henne. Hon och jag. 

 


Välmående vintertassar

Skrivet av Sara Hellström 23.02.2018

Bianca har alltid haft ganska torra trampdynor. Vintertid på grund av snö och kyla och sommartid mycket på grund av vatten, eftersom hon älskar att plaska i strandskvalpet. Vintertid har vi även lite problem med att det lätt fastnar en massa snö under hennes tassar. Det bildas stora snö- och isbollar som hon själv börjar gnaga bort om inte jag inte tar bort dem genast. Ibland är det riktigt frustrerande, både för henne och för mig, eftersom man knappt kommer framåt då man måste plocka bort snö från tassarna hela tiden. Jag har därför tagit som vana att vårda hennes tassar regelbundet. Därför tänker jag idag ge er mina bästa tips för hur du ger din hund välmående vintertassar.

DSC00623

Klipp bort extra päls

Klipp försiktigt bort extra päls under och kring tassarna. Detta beroende lite på vad du har för hund, men på Bianca växer det alltid ganska lång päls under tassarna och kring trampdynorna. Om man klipper bort lite av den samlas det inte lika mycket snö under tassarna. Men var försiktig och använd gärna en trubbig sax!

 

Använd Tassalva

Det här är något jag inte kan nämna för många gånger. Tassalva är suveränt på så många vis! Tassalva är återfuktande, vårdande, skyddande och fram för allt förhindrar det att snö fastnar i tassarna. Det finns massor med olika alternativ av tassalvor ute på marknaden. Hitta en du gillar och som du tycker fungerar. Eller koka din egen av bivax och olivolja. Vi har en fetare tassalva för vintertid och en tunnare tasslotion sommartid, smörj gärna in tassarna någon timme innan du går ut så den hinner dra in i huden ordentligt.DSC9

Skölj av tassarna efter promenaden

Om ni promenerar på vägar som är saltade är det viktigt att skölja av tassarna efter promenaden. Salt torkar ut samt kan vara irriterande, så skölj av med ljummet vatten och torka torrt. 

 

Daglig Koll

Ta som vana att dagligen kolla igenom hundens tassar och trampdynor och klipp klorna regelbundet. Då man skaffar hund är det bra att redan från liten valp vänja den vid att man hanterar tassarna, det underlättar vid både kloklippning och övrig vård. 

 

Skor och Strumpor

Om din hund lätt får köldkramp eller är känslig för kyla finns det både skor och strumpor man kan använda. Att använda skor kan kanske i någons ögon verka löjligt och dumt, men att använda skor på sin hund i ett hälsobefrämjande syfte är inget fel. Tvärtom. På Bianca har vi aldrig använt skor, men på Julia (min och mammas hund)  använde vi fleecestrumpor eftersom hon genast fick köldkramp då det blev lite kallare utomhus. DSC10

Precis som du smörjer in dina egna händer och fötter, återfuktar ansiktet och peelar kroppen så behöver också hunden få lite skötsel ibland. Tänk dock på att du använder produkter som är ämnade för hunden, eftersom hunden kan få i sig av dem då den t.ex. slickar på tassarna. Du vill därför inte smörja in den med dina egna produkter och riskera att den får i sig något opassande. Viktigaste gällande hundar och vinterkylan är nog ändå att anpassa vardagen efter vad den egna hunden klarar av, vill och behöver. 


Det här drömmer jag om

Skrivet av Sara Hellström 22.02.2018

Kategorier:
Taggar:

Då jag och Bianca gick  en promenad med Daniela (klick) för ett tag sedan, sade hon något som fick mig att stanna upp och fundera. Hon sade att jag ofta nämnt att jag har många drömmar och är en drömmare, men vad är det egentigen som jag drömmer om? Först hade jag nästan svårt att förstå att hon inte visste vad jag drömmer om, för i mitt huvud är det så självklart. Så tydligt. Där och då blev det nog väldigt tydligt för mig att varken Daniela eller någon annan kan veta om mina drömmar om jag inte berättar det. Hur tydligt det än är i mitt huvud. 

Jag säger ofta att jag är en drömmare, vilket jag är. Med det menar jag främst att jag alltid drömmer om framtiden och dess planer. Mina drömmar är inte alltid realistiska, ekonomiska eller ibland ens praktiskt genomförbara. Men jag vill gärna se att allting är möjlig tills man bevisat motsatsen. Att drömma och fantisera skadar ingen och ger i alla fall mig glädje, motivation och låter kreativiteten fritt flöda runt i mitt huvud. Det ger mig någon form av livsglädje. img 0447 kopia

Framtidsplaner har jag många av. En stor dröm jag har, och som jag haft länge, är nog att kunna ha en liten skönhetssalong i vårt hem. En salong där jag kan utföra olika slags behandlingar som ett deltidsarbete. Drömmen om att undervisa på timbasis antingen inom skönhetsbranschen eller restaurangbranschen har även den länge funnits med. Jag hoppas att en dag kunna kombinera alla mina yrken och hobbyn till en varierad vardag jag trivs med. 

Jennifer skrev ett mycket intressant inlägg om detta (klick). Inlägget heter "Slumpen och drömmarna tog mig hit" och jag kan verkligen känna igen mig i det Jennifer skriver. Speciellt en mening som Jennifer skrev fastnade hos mig -  

"Och det är mixen av slump och drömmar som kommer få fortsätta leda mig i livet. Jag vet vad jag vill men har ingen aning om hur vägen dit ser ut."

Det här är något jag kunde ha skrivit själv, känner verkligen igen mig. Av en ren slump har jag hamnat här jag är idag. Av en ren slump har jag hamnat in på de flesta vägar i livet, kombinerat med drömmar jag haft. Precis som Jennifer, vet jag också vad jag vill, men vägen dit är inte riktigt klar ännu. Ibland stressar det mig lite grann, men jag kommer ändå alltid till en punkt då inser att det finns ingen orsak att stressa över det. Det löser sig längs vägen.

Om någon hade sagt till mig för ett år sedan att jag skulle återgå till restaurangbranschen bara fyra månader efter att jag blivit klar kosmetolog, hade jag nog inte trott på det. Men av någon anledning var det hit livet ville ta mig nu. Om detta är en hållplats inför något större eller ett ställe att stanna på en längre tid, det vet jag inte än. Just nu trivs jag väldigt bra där jag är och med min vardag. Vad livet längre fram har att erbjuda får tiden utvisa. Fram tills dess fortsätter jag fantisera, drömma och leva. Slumpen och drömmarna tar mig vidare. 


Värdefulla Vänner

Skrivet av Sara Hellström 21.02.2018 | 1 kommentar(er)

Vänner är något som är otroligt viktiga för båda mig och Bianca. Jag har vänner, Bianca har vänner och tillsammans har vi även gemensamma vänner. Idag har jag fyllt i Sevendays blogglista som handlar om just det, vänner och vänskap. 

 

Vänskap för mig är då man verkligen kan vara sig själv med varann. Man kan prata, lyssna och bli på gott humör av varann. Ha roligt tillsammans. Vänskap för mig handlar fram för allt att kunna ge och ta. Det är viktigt för mig att ibland bara sitta och lyssna på min vän och ge goda råd, men ibland behöver även jag få prata av mig och ha någon som lyssnar på mig. Väldigt viktigt. 

Det bästa med mina vänner är att de alla är så otroligt snälla och omtänksamma. De finns där för mig när jag behöver och ger mig så mycket energi. 

 

Min äldsta vän måste nog vara min barndomsvän som bor i Kiruna idag. Vi är födda med en månads mellanrum och har i princip hängt ihop sedan dess. Då vi var små slängde jag hennes tårtbit på golvet och drog av henne strumporna, men fortfarande är hon min vän. Det säger väl något om vår vänskap? Vi har bråkat, skrattat och gråtit tillsammans genom åren. Med henne har jag så otroligt många fina minnen. 

En vän jag ringer allt för sällan är nog tyvärr alla mina vänner. Jag har många vänner i Södra Finland, men också i andra länder. Tyvärr ringer jag för sällan åt alla, något jag alltid tänker jag måste bli bättre på. 

 En vän som finns där i vått och torrt är definitvit Bianca. Behövs ingen nogrannare förklaring. 

IMG 5065

Min vänskapskrets består av en salig blandning människor. Sådana jag känt hela livet och sådana jag endast känt en kort period. Med vissa pratar jag hundrelaterade saker, vissa skönhetsrelaterat och med vissa allt och inget. De finns de som vet precis allt om mig och en del som endast sett vissa sidor. En del är min och sambons gemensamma vänner och en del mina egna. Det bästa med att ha så många olika slags vänner är allt man får lära sig och ta del av. De har alla så olika kunskaper, yrken och intressen så jag lär mig alltid massor av dem alla. 

 

En god vän har de här egenskaperna, en god lyssnare, snäll, omtänksam och kan ge utrymme för båda i vänskapen. Bryr sig och tar sig tid. En god vän är också ärlig och ger mig trygghet. Då jag träffat en vän vill jag gärna känna mig glad, inspirerad och full av energi och inte tom och som en urvriden trasa, då är det nog ingen vidare vänskap. 


Så här är jag som vän, en god lyssnare, snäll och uppmärksam. Inbillar jag mig i alla fall. Jag försöker att alltid finnas där för mina vänner, fråga hur de mår och hur de haft det. Jag är hjälpsam och hjälper gärna en vän med vad som helst. Mina vänner är otroligt viktiga för mig.


Det finaste en vän gjort för mig, det är ju omöjligt att säga vad som varit finast. Mina vänner har gjort en massa fint. Jag uppskattar allt från en hjälpande hand till en blomma eller att bara ha någon man kan ventilera med. En axel att gråta mot eller någon att skratta med så magmusklerna värker. Om jag måste välja något måste det ändå vara att jag för ett år sedan fick den stora äran att bli gudmor åt min barndomsväns son, det är verkligen en stor ära och något som gjorde mig väldigt glad.


En vän som förtjänar extra mycket kärlek idag är ALLA mina vänner som jag inte talat med på länge. Kärlek till er alla <3 


En fantastisk känsla

Skrivet av Sara Hellström 18.02.2018

Kategorier:
Taggar:

De senaste tjugo timmarna har jag spenderat på resande fort. Jag har gjort en blixtvisit ner till Södra Finland. På lördagen efter jobbet åkte jag hem, packade väskan och tog sedan nattbussen ner till Åbo, spenderade tretton värdefulla timmar i Pargas och är nu påväg hem igen. Orskaken? Världens sötaste lilla brorson.

För snart en månad sedan blev jag faster till en liten kille som hade väldigt bråttom till världen. Han kom lite före beräknat och jag hade därför inte planerat in någon resa för att besöka honom ännu på ett tag. Nu blir han snart en månad gammal och jag kände utan tvekan att det var dags för oss att träffas.

Jag funderade ett tag om det är så klokt att avsluta en jobbdag, resa i tjugofyra timmar och sedan påbörja nästa jobbvecka med ett sinande sömnkonto. Kom dock ganska snabbt fram till att det kanske inte är klokt, men värt det. Han är bara liten en gång, men sömn och möjlighet till andra kloka val kommer igen.
DSC01019

Min brorson, han var perfekt. Han var allt en liten bebis är, men bättre. Ljuvlig, söt och min alldeles egna brorson. Mitt hjärta smalt sekunden jag fick honom i mina armar och jag kände mig verkligen som världens stoltaste faster. Jag är faster! Släng er i väggen alla fastrar där ute, jag kommer att bli den absolut bästa fastern någon någonsin skådat. 

Jag skall lära honom en massa saker, skämma bort honom, ta hand om honom, men fram för allt alltid finnas där för honom. Oavsett vad. Till mig skall han kunna komma då han vill ha någon att leka med eller gråta hos. Till mig skall han kunna komma då han behöver råd eller tips, någon att tala med. Till mig skall han altid kunna komma. 

DSC01029I drygt tretton timmar fick jag umgås med min bror och hans familj, där den här lillen är den nyaste medlemmen. Min mamma kom även hon och spenderade dagen med oss. Detta var nog de viktigaste, mest betydelsefulla och mest minnesvärda tretton timmarna på länge. Att få umgås med min mamma och bror är något jag värderar högt, det är med dem jag har växt upp och de utgör en stor del av min familj. 

Att säga hejdå, efter så kort tid tillsammans, var tungt. Det är alltid tungt, eftersom man aldrig vet då man ses igen. Men idag var det lite tyngre än vanligt. Kanske för att det även nu finns en liten kille där. En liten kille som utvecklas så snabbt, växer och blir stor. Så mycket man missar då man inte är där. DSC4Jag känner mig väldigt känslosam omtumlad efter denna dag. Glädje känslor, men fram för allt kärlek. Kärlek till den här nya lilla människan. Pojken vi alla ser fram emot att få lära känna bättre. Få se växa upp och utvecklas. Sonen, barnbarnet, systersonen och min brorson. Jag känner mig tacksam och ärad. Ärad över att fått en sådan fin ny titel som faster. Tacksam över min familj, min mamma och bror som betyder så mycket för mig. Trött, på grund av att jag inte sovit mera än några minuter i sträck de senaste dygnen, men allting var så värt det. Så värt det.

Älskade Devin <3 


En förmiddag i skogen

Skrivet av Sara Hellström 16.02.2018

Tack vare Bianca är promenader och utomhusvistelse en självklar del av min vardag. Att gå flera promenader dagligen är inget jag reflekterar över, utan det hör till våra dagliga rutiner. Ibland går vi kortare promenader på trottoaren och ibland tar vi långa skogspromenader och plumsar i snön flera timmar. Idag började vi dagen med precis det, en lång skogspromenad med vår vän Tilda.

Bianca älskar att vara utomhus, oavsett väder, temperatur och årstid. Det är därför väldigt viktigt för mig att hon skall få så mycket utomhusvistelse som möjligt. Jag kan se hur hennes ögon tindrar då hon springer i skogen och upptäcker världen. Det gör mig riktigt varm i hjärtat. Det ger mig ren glädje. Att se henne lycklig gör mig lycklig. 28169976 10213871167986895 527456190 o2

Ibland funderar jag över om jag skulle gå lika mycket promenader om jag inte hade Bianca. Skulle jag vistas lika mycket utomhus? Kanske de fina dagarna, men i övrigt är nog svaret nej. Jag tror knappast jag skulle tvinga ut mig tidigt på morgonen i vinterkylan för en promenad. Eller då det regnar. Eller snöstorm. Vem skulle? Inte jag i alla fall. Men för henne både måste och vill jag göra det. Det hör till mitt ansvar som hundägare att ge henne det hon mår bra av och behöver.

Efter en timme i skogen med Tilda är Bianca nu väldigt nöjd och sover som bäst här vid min sida. Tilda och Bianca undersökte alla möjliga spår i snön och fick nog reda på en hel massa information om djuren som rört sig där. Hunden har nämligen ett fantastiskt luktsinne och det är bland annat genom att lukta med nosen de får reda på saker. Så då vi såg hjortspåren, visste nog hundarna troligen redan när hjorten hade varit där, vilket kön och kanske till och med vilken sinnestämmning den befann sig i. Otroligt häftigt. 

Nu skall Bianca få sova vidare och jag skall kila iväg på jobb. Min helg kommer till största del att spenderas i arbetets tecken, men på söndag händer något jag länge sett fram emot. Fram tills dess önskar vi er alla en trevlig fredag!