1D2

Jakten på nytt hundfoder

Skrivet av Sara Hellström 21.05.2019 | 1 kommentar(er)

 

Inlägget är ett kommersiellt samarbete med 

Vasa Djurcentrum


***

Ni som har följt min och Biancas vardag en längre tid kanske minns att jag skrivit om Biancas känsliga mage. För er som inte känner till detta så kan jag kort säga att Bianca hade en väldigt besvärlig magkatarr för tre år sedan. Hon matvägrade länge och mådde väldigt dåligt i perioder. Vi sprang runt till olika veterinärer och provade massa olika mediciner och torrfoder. Det var en riktigt jobbig tid, för oss båda. Då började vi ge henne ett specialfoder för hundar med olika magproblem. Vi fick rekommendationen att hon skulle äta det i sex månader, tills magen var bra igen. Jag vågade aldrig byta bort fodret då, jag var så rädd att hennes problem skulle komma tillbaka. Nu har hon mått bra så länge så jag har vågat börja tänka tanken att hitta ett nytt foder åt henne. 

Man kan fråga sig varför jag vill byta foder, om nu detta har fungerat så bra. Hon skulle kunna äta det livet ut, egentligen. Men, det är ett ganska dyrt foder och har onödigt hög fetthalt. Då Bianca matvägrade var det bra med ett energirikt foder, eftersom hon då kunde äta en mindre mängd. Nu har hon så bra aptit igen, så det blir lätt lite för mycket av det goda. Därför är jag nu glad att vi tillsammans med Vasa Djurcentrum fått möjligheten att testa två olika torrfoder från Eukanuba, som både är förmånligare och har lägre fetthalt. NamnlosDSC08467vasa djurcentrum

På Vasa Djurcentrum hittar man allt man kan tänkas behöva som husdjursägare. Mat, leksaker, kläder, pälsvårdsprodukter och till och med djur säljer de där. De har ett brett varusortiment och jag har nog aldrig gått ut därifrån tomhänt. Personalen är väldigt serviceinriktade, vänliga och erfarna inom sitt område. En av alla produkter de säljer är Eukanubas foder för hundar.  

Eukanuba har funnits ända sedan år 1969, vilket betyder att de firar 50 år i år. Paul F Iams, grundaren av Eukanuba, skapade detta foder med filosofin att hundar och katter har utvecklats från rovdjur och skall utfodras därefter. Eukanubas foder består av högkvalitativt animaliskt protein, där lamm och kyckling utgör den största delen. Dessutom är det ett High Premium foder, vilket innebär att de använder sina egna råvaror och har bland annat sitt alldeles egna hönseri. På Eukanubas fabrik i Holland tillverkar man endast Eukanubas egna produkter och de utför över 120 kvalitetskontroller på sina produkter. Så, vi som kunder kan verkligen vara säkra på att vi får en bra produkt. Något som jag inte visste tidigare var att Eukanubas foder är miljövänligt och att minst 25% av deras fabriks energi fås av deras egna vindkraftverk. 

eukanuba2

2

DSC08380 5

Eukanuba har foder för alla hundars behov, det finns allt från valpfoder till foder för äldre hundar. Det finns foder för den aktiva hunden, hunden med ledproblem, dålig päls eller för känsliga magar som Biancas. Oavsett hundens behov borde man alltså hitta ett foder som passar, men Eukanuba har även den fördelen att du får prova en foderpåse innan du köper. Det för att se om just detta foder passar din hund. Det här är något som jag personligen uppskattar massor. Då Bianca mådde som sämst och vi testade oss genom djungeln av hundmat så var det riktigt trist att köpa och betala för en hel påse mat som sedan inte passade. Dessutom har Eukanuba ett bonussystem vilket innebär att får du var femte påse gratis, oavsett sort eller storlek. Det betyder hela 20% rabatt!

Under pratstunden jag hade med Tom, Vasa Djurcentrums ägare, lärde jag mig så mycket nytt. Man kunde inte undgå att han har varit länge inom branschen och verkligen visste vad han pratade om. Han har även sålt Eukanuba i över 25 år, så oavsett vad jag frågade hade han svar på mina frågor. Jag finner det otroligt givande att prata med människor som är så kunniga inom sitt område och speciellt då det är ett område som även intresserar mig. Visste du till exempel att lax är bra för hundens päls och hud och att lamm är bättre för de med magproblem på grund av att det är mera lättsmält? 

Något som jag personligen gillar med Vasa Djurcentrum, förutom den trevliga servicen, är deras egna bonussystem. Det var något jag använde mig mycket av då jag och Bianca handlade där under min studietid. För varje gång du handlar för minst 10€ får du en stämpel. Tio stämplar ger dig en rabatt på 6€. Dessa system är något jag som kund verkligen uppskattar, att få en liten rabatt då man koncentrerar sina köp till en affär. Kombinera detta med Eukanubas bonussystem och du får ännu bättre rabatt!bonuskortBianca har fått testa Eukanubas Sensitive Digestione foder, som är ett foder för hundar med känslig mage. Det är fortfarande viktigt för mig att det skall vara ett foder anpassat för känsliga magar som hennes. Sensitive Digestione innehåller bland annat ris som är lättsmält samt extra prebiotika och andra ingredienser som ger en frisk tarmmiljö. Vi fick även testa Eukanubas Nature Plus+ med lammsmak, som också innehåller prebiotika för en bra matsmältning. Båda dessa foder har utformats tillsammans med veterinärer. Bianca har provsmakat båda sorterna och de fick godkänt. För tillfället äter hon av Eukanubas Sensitive Digestione och hittills fungerar det bra, men det är ännu för tidigt att säga hur hennes mage reagerar i det långa loppet. Vi hoppas att hon reagerar bra och att något av dessa kanske kan bli vårt nya foder.DSC08448DSC08974 1

Vasa Djurcentrum är ett ställe jag och Bianca gärna besöker då vi har möjlighet, ibland bara för att gå runt och titta på deras produkter. Ni som känner mig vet ju att jag tycker extra mycket om affärer som tillåter mig att ta Bianca med. I Vasa djurcentrum känner man sig alltid välkommen, där är alltid en varm och nästan familjär stämning. De är väldigt kunniga och hjälper en gärna, oavsett om det är hundfoder, koppel eller kläder åt hunden man är ute efter. Du hittar Vasa Djurcentrum på Storalånggatan i Vasa och jag kan varmt rekommendera er ett besök där. 

Vasa Djurcentrum

Storalånggatan 28-30

www.vaasanelainkeskus.fi

Öppet : Må-fre 10-18, lö 10-14

 

 


Tumistid med Bianca

Skrivet av Sara Hellström 08.05.2019

Idag har jag och Bianca haft tumis tid, bara hon och jag. Efter en sömnlös natt på grund av en liten tjej som hade magknip så var det faktiskt riktigt skönt att komma bort hemifrån ett par timmar. Att få en liten behövlig paus och bara vara jag igen. Vara jag, vara Biancas matte för en stund. Inget annat. Älskar att vara mamma, men alla mammor där ute förstår nog vad jag menar. 

Jag och Bianca åkte in till stan på lite ärenden och på hemvägen passade vi även på att åka via Musti och Mirri för att köpa en påse av Biancas favoritben. Biancas favoritben kanske inte är helt korrekt sagt egentligen, men de benen jag helst ger henne. Mattes favoritben. De innehåller ingen råhud, utan är mjukare och mer lättsmälta än vanliga tuggben. De sägs att de skall passa för hundar med känslig mage, vilket Bianca har, och de har fungerat bra för henne.DSC08510DSC08516Det var faktiskt riktigt skönt att få åka iväg ensam med Bianca. Även om jag är hemma med henne dagligen nu, så har jag ju inte samma tid för henne som förut. Min famn är oftast upptagen av en annan liten med stort behov av närhet. Nu fick vi umgås, bara jag och hon och jag kunde ha mitt fokus på henne för en stund. Både Bianca och jag mådde nog bra av dagens utflykt. 

Då vi kom hem var Bianca alldeles trött. Att gå runt på stan och känna in alla dofter och hälsa på nya människor var ett riktigt hjärngympapass för henne. Nu sover Tova i min famn, Bianca sover i sin bädd och även jag skall försöka vila lite grann. Vi njuter verkligen av dagarna här hemma tillsammans, alla tre. Så skönt att bara ta dagen som den kommer. Utan planer, utan måsten. Bara njuta!


En lycklig Bianca

Skrivet av Sara Hellström 04.05.2019

Kategorier:

Igår både snöade det och blåste hårt, riktigt ruggigt väder var det här hos oss. Bianca, som älskar snö, var glad över den lilla snön som täckte marken. Idag vaknade vi till ett vitt vinterland och Bianca var om möjligt ännu lyckligare. Hon tog ett skuttande varv runt på gården genast på morgonen. Härligt att se henne så glad, även om jag själv inte hurrar så mycket över snön. Det ser dock ut som den smälter bort ganska snabbt. Inte mig emot, vill gärna ha våren tillbaka. DSC07849Just nu sover Tova ute i vagnen och jag hoppas hon tar igen både nattens och förmiddagens sömn som hon missade. Vanligen har hon vaknat ungefär tre gånger per natt, men ibland kommer nätter då vi vakar på grund av magknip eller så vill hon annars bara ha närhet. Inatt sov hon jättebra från 21.30-00.30, men sedan vaknade vi nästan en gång i timmen och åt eller bara myste. Hur gullig hon än är, så förstår nog alla att man blir lite snurrig efter en sådan natt. 

På förmiddagen brukar hon även sova ett par timmar, men idag fick hon inte riktigt ro att sova. Dock sov hon massor igår, så det varierar. Hon utvecklas ju massor hela tiden och går igenom en massa olika faser så man får bara anpassa vardagen efter henne, så som det skall vara.DSC07854Annars har vi inga planer för idag. Dagarna flyter på och ser rätt så lika ut för oss, oavsett om det är tisdag eller lördag. Jag skulle vilja hinna slutföra städningen jag påbörjade igår, men vi får se vad Tova har för planer. Sedan har jag också börjat pyssla med ett fotoalbum om vårt första år i huset, kanske får jag lite tid för det också. Eller så sitter jag bänkad framför serier med Tova. Vi får se. Ha en fin lördag <3 


Bianca är den bästa storasystern

Skrivet av Sara Hellström 29.04.2019 | 1 kommentar(er)

Före vår dotter kom till världen var jag redan bergsäker på att Bianca skulle hantera sin nya uppgift som storasyster med bravur. Jag tvivlade egentligen aldrig, men lite nervös var jag nog ändå. Speciellt inför deras första möte och ifall Bianca skulle ta avstånd till mig på något sätt. Tycka att jag sviker henne liksom. Nu då vår dotter är här och jag har facit i hand, så att säga, så kan jag konstatera att Bianca hanterar uppgiften bättre än jag någonsin kunnat hoppats på.

Vi hade en filt med oss till sjukhuset, som vår dotter fick ha då vi låg på BB. Sambon tog sedan hem filten till Bianca, så att hon skulle få bekanta sig med vår nya familjemedlem genom dofterna på filten först. Hon hade varit väldigt glad och entusiastisk då hon fick filten. Till viss del doftade den säkert mig, men jag tror nog hon också kände igen den andra doften på något vis. 

Då vi kom hem, efter tre dagar på BB, så var Bianca glad och ivrig. Det var nog också vad jag hade förväntat mig, däremot var jag inte beredd på att hon skulle vara så försiktig gentemot mig. Det var som att hon visste att jag var lite skör och vad jag hade gått igenom. Hon hälsade, men väldigt försiktigt. Snusade lite på bebisfötterna, men gick sedan och la sig i sin bädd. Som att det vore världens naturligaste sak att den här bebisen kom hem till oss. Som att hon redan kände henne. 

Det var verkligen häftigt att se hur naturligt Bianca tyckte detta var. Då insåg jag nog ännu mer att hon har faktiskt vetat hela tiden vad som händer och vem det är som skall komma till oss. Jag tror faktiskt hon visste mycket mer än oss, hela tiden. 

Nu, efter tre veckor och två dagar hemma tillsammans, är Bianca fortfarande lika snäll och förstående. Hon är nyfiken på sin nya lillasyster, men väldigt försiktig. Precis som hon alltid varit. Ibland kommer hon och berättar för oss om bebisen gråter och hon ligger gärna nära och tittar på henne, men gör inget mer. I hjälpköket där vi har skötbordet har även Bianca fått en bädd, så att hon skall ha en trygg plats även där. I början vågade hon inte komma med då vi gick för att byta blöja, men nu vågar hon. Hon ligger oftast där i sin bädd och övervakar. 

Att min famn numera oftast är upptagen av en liten bebis istället för Bianca, det hanterar hon också väldigt bra. Som att hon förstår. Mitt samvete angående det är dock inte lika förstående, men det är en annan historia. Bianca har verkligen anpassat sig otroligt bra och hanterar nog den här nya situationen bäst av oss alla. Jag är så stolt över henne, så otroligt stolt. Hon är den bästa storasystern. IMG 0929


En äcklig historia

Skrivet av Sara Hellström 15.03.2019

Om du är extra känslig eller känner dig som en stor mus-älskare, så kanske du vill skippa dagens inlägg. Annars kan du gladeligen fortsätta läsa. Jag skall berätta något som jag och Bianca var med om igår, eller kanske mest jag. Bianca blev nog mest besviken över att jag förstörde för henne. Igår blev dagen då jag från ingenstans såg en helt ny sida av Bianca och min lilla, söta, oskyldiga prinsessa blev plötsligt något helt annat för en stund. 

Bianca älskar att sticka ner nosen i snön och granska alla intressanta dofter. Den här vintern har hon även börjat jaga möss under snön. Hon lyssnar, spanar och sticker ner nosen i hopp om att hitta mössen. Det här är något jag trott hon gjort på lek. Aldrig har jag trott att hon velat fånga mössen eller ens kunnat fånga dem. 

Igår då vi gick ut på en promenad i snöstormen gjorde hon precis som hon brukar, hoppade ner i diket lite här och där och jagade sina möss. " Bra att hon gör av med lite energi genom att pulsa i snön ", tänkte jag. Sedan hör jag ett pip eller närmare sagt skrik. Och där står Bianca med en skrikandes mus hängandes ut ur munnen. Hon hade fångat en!

Jag halade snabbt in henne i kopplet och tänkte att hon nog släpper den, men nej. Hon vägrade! Hon skulle precis börja käka upp musen, som vid denna punkt inte skrek mera, den hade nog gått ett snabbt men tragiskt öde till mötes. Hennes blick var iskall och hennes käke satt fast som ett rovdjur som nyss fångat sitt byte.

Jag ville givetvis inte att hon skulle äta upp musen, kändes varken hälsosamt eller fräscht. Trots att jag beordrade henne att släppa musen så totalvägrade hon (och då är hon ändå en lydig hund som sällan sätter sig emot). Hon kämpade emot och försökte behålla musen och tugga den i sig, medan jag slet ut musen ur hennes mun. Det var ingen fin, fräsch eller trevlig upplevelse alls. 

Då vi kom hem tillbaka ville hon gärna gosas och kramas lite, men då fick jag nog förklara för henne att vi håller lite avstånd tills matte har återhämtat sig från chocken. Min prinsessa hade plötsligt blivit en blodtörstig jägare.

Jag trodde Biancas jakt på möss bara var en kul lek för henne, sysselsättning. Trodde verkligen aldrig hon skulle lyckas fånga en mus och trodde aldrig i min vildaste fantasi att hon skulle vilja äta upp den i en tugga! Jag hoppas detta var första och sista gången hon får tag på en mus. 

Idag är planen att låta mössen springa fritt utomhus och vi stannar inomhus och tar itu med lite städning istället. Dock har vi möss här inne för tillfället också, så får se var den här dagen slutar. 

DSC4694

 


Känner Bianca av att vi skall få en bebis?

Skrivet av Sara Hellström 14.03.2019

Under graviditeten har jag flera gånger fått frågan om jag tror att Bianca känner av att vi väntar bebis. Om hon beteer sig annorlunda, vaktar magen, mig eller på något sätt visar att hon vet vad som är på gång.  I början av graviditeten skulle jag nog ha svarat nej, men nu är jag inte så säker längre.

Bianca är väldigt intresserad av alla babysaker som flyttat in hos oss. Jag tror det är bra att vi introducerat alla saker för henne i lugn takt, så att inte allt förändras sedan över en natt. Hennes bädd som vanligtvis är på golvet av min sida av sängen har fått flytta lite på sig, eftersom där nu står en spjälsäng. Hennes bädd står fortfarande på min sida, men lite längre ner av sängen. Hon har fått dofta och bekanta sig med alla saker, de doftar ju inte vår bebis ännu men de har i alla fall blivit en naturlig del av vårt hem. 

Nu då jag tänker efter så tyckte jag att Selma genast visade intresse för att ligga på min mage, men Bianca visade inget sådant i början. Selma var en väldigt mysig katt och ville alltid ligga nära, men det var ändå som att hon visste lite mera än vi kanske trodde då. Som om hon började ta hand om mig lite mera.

DSC04883

De senaste månaderna har Bianca velat sova väldigt nära mig. Förr fick hon inte sova i sängen, men nu för tiden är det nog mer regel än undantag att hon sover där med mig. Husse har frivilligt flyttat till ett eget sovrum p.g.a. gravidkrämpor så nu är det jag och Bianca som delar säng. Så hon vill sova väldigt tätt intill mig och gärna lägga sig rakt över magen. Det har fått mig att tro att hon kanske visst känner av att det växer en liten människa där inne. Jag upplever också att hon vallar mig mera än normalt och håller mycket mera koll på var jag är. 

Bianca är alltid väldigt omhändertagande då det kommer till mig, men speciellt nu tycker jag hon behandlar mig ännu mera omsorgsfullt än vanligt. Vi pratade faktiskt med sambon en dag om att Bianca säkert kan höra bebisens hjärtljud, tror ni också det?

Hundar vet och känner ju så otroligt mycket mer än vad vi tror, så det är väl klart hon känner av något. Oavsett hur mycket hon visar åt mig att hon vet. Hundar kan ju bland annat känna av då någon skall få ett epilepsi- eller blodsockerfall, så att de skulle känna av en graviditet och alla dess hormonförändringar tvekar jag inte en sekund på. 

Har ni märkt av något speciellt på era djur då ni varit gravida?

 


På shopping med hundarna

Skrivet av Sara Hellström 27.02.2019 | 2 kommentar(er)

Då min mamma var här hade hon givetvis även med sig sina hundar, Tindra och Caisa. Tindra är Biancas mamma och Caisa är den svenska blondinen i gänget. 

Jag är uppväxt med hund och även ärvt hundintresset av min mamma, det kan nog alla se som känner oss båda. Att dela ett sådant fint intresse med varann är verkligen roligt och givande. Att min mamma dessutom är utbildad inom djursjukvården är ett stort plus!

Under veckan då mamma var hos oss, åkte vi med hundarna till Seinäjoki eftersom Caisa skulle besöka veterinären där. Caisas besök gick jättebra och allt var i sin ordning. Efter veterinären besökte vi djuraffären Musti & Mirri. Hundarna fick hälsa på personalen och inspektera alla varor. Caisa var nog mest intresserad av maten, medan Bianca gärna ville ha en leksak och Tindra hängde med i svängarna lika snällt som alltid. Personalen trodde även vår nästan 10-åriga Tindra var en valp, så det var lite roligt. 

52864501 252692348974421 7881009587929743360 n

52890018 295461161137796 9118114796590333952 n

Caisa fick ett ben som belöning för sitt duktiga beteende hos veterinären. De andra två fick nöja sig med att agera fotomodeller framför världens sötaste leksakshylla. Är inte dessa pastelliga hundleksaker bara för ljuvliga? Hundleksaker är definitivt en av mina svagheter. 

Dagen efter vår utfärd till Seinäjoki, då vi ändå hade vanan inne, besökte vi även Musti & Mirri i Vasa. Jag och Bianca fyndade lite kattgodis på rea (tycker de är bättre storlek än nästan all hundgodis) och Caisa och Tindra fick visst också något gott med sig hem. 

Bästa shoppingfynden gjorde vi nog ändå i Hööks i Seinäjoki, fyndade massa nedsatta varor som var ytterligare nedsatta. Förutom att jag och mamma delar intresset för hundar, så delar vi nog även intresset att fynda saker på rea och erbjudanden. Kanske visar jag våra fynd i ett annat inlägg. 
djuraffar

53012098 303224000391317 4237281993974349824 n

Att shoppa med hundarna (och till hundarna) är så roligt. Att få gå in i en affär och veta att de faktiskt är lika välkomna som oss. Synd bara att det är så få affärer som tillåter hundar. Veckohandlingen skulle bli så mycket roligare om man fick ha en liten Binkkis med i vagnen. Men, jag vet. Mat och allergier och andra tråkiga praktiska saker sätter stopp. Man kan ju i alla fall leka med tanken. 


Vi har haft besök

Skrivet av Sara Hellström 25.02.2019 | 1 kommentar(er)

Tack för alla fina tips angående innehållet i BB-väskan! Hur mycket och vad man skall ha med sig verkar verkligen vara individuellt och vissa vill ha eget av allt medan andra nöjer sig med sjukhusets saker. Känner i alla fall att jag nu har lite mera kött på benen tack vare era fina råd och tips!

Vi har haft min mamma på besök här i en hel vecka, därav tystnaden. I och med att jag är sjukskriven hann vi umgås ordentligt och göra en massa roliga saker. Främst hjälpte hon mig få ordning på alla babykläder och babysaker. Plus att hon är utbildad barnskötare och har arbetat på BB i sina dagar, så jag fick även passa på att ställa några av alla mina 100 frågor som cirkulerar i huvudet. En jättefin vecka hade vi och det blev som vanligt väldigt tomt då hon åkte igen. 

Nu är alla lillens kläder tvättade och fint vikta i lådor, redo att börja användas! Men vi hoppas ju att babyn stannar i magen och växer till sig ett par veckor ännu som tänkt. Bianca är lite fundersam över alla prylar som flyttat in, men anpassar sig bra och låg redan och sov bredvid babynestet en kväll. Jag är helt säker på att hon kommer bli den bästa storasystern och hantera den nya situationen utan problem.

Idag skall jag till rådgivningen och sedan försöka orka städa upp lite grann, imorgon skall jag nämligen ta bussen till Åbo för två nätter. Känns lite nervöst att åka iväg då man är rätt så höggravid, men tror nog det skall gå riktigt bra. Ha en fin dag <3
DSC05512


Därför är Bianca min bästa vän

Skrivet av Sara Hellström 14.02.2019

Glad Vändag eller Alla hjärtans dag!

Jag och Bianca har nyss vaknat och ätit frukost. Idag skall vi bara ha en lugn dag här hemma tillsammans och ikväll skall jag och Biancas husse gå på familjeförberedelsekursen som börjar idag. Dagen till ära tänkte jag dela med mig av några tankar kring varför hunden är människans bästa vän och i mitt fall - varför Bianca är min bästa vän. För det är hon verkligen, det finns ingen som kan ge mig det hon ger mig. 

DSC04955

♥ Hon är lojal

Jag kan alltid räkna med Bianca, hon finns alltid där. Hon älskar mig lika mycket oavsett om jag är uppiffad från topp till tå eller just stigit upp ur sängen, kanske till och med lite mer för det sistnämnda. Hon är pålitlig och dömer mig aldrig. 

♥ Hon sprider glädje

Efter en dålig dag eller en usel natt behöver man bara mötas av hennes viftande svans, så blir man glad. Hon får oss att le med sin blotta närvaro (och alla hennes busiga påhitt) varje dag. Hon lyser verkligen upp våra liv med så mycket glädje och så många skratt!

DSC04995

♥ Hon är det bästa sällskapet 

Med Bianca vid min sida behöver jag aldrig känna mig ensam, jag har alltid sällskap och det betyder väldigt mycket för mig. Jag har alltid en vän vid min sida, oavsett om det handlar om att slappa i soffan, gå en skogspromenad eller varför inte ta en kaffe på ett café. Hon hänger med oss på det mesta!

♥ Hon får mig att må bra

Bianca behöver inte göra annat än att finnas i mitt liv, för att få mig att må bra. Hon gör mig lycklig. Hon påminner mig om att vara snäll med mig själv och får mig att må bättre i mig själv. Jag upplever att jag funnit mera ro och kommit långt på vägen med att hitta mig själv sedan Bianca kom in i mitt liv. 

♥ Hon och jag är oskiljaktiga

Min och Biancas relation är svår att beskriva, nästan omöjlig att sätta ord på. Den är något alldeles speciellt och jag har aldrig upplevt något liknande med någon annan. Det är som att vi skulle ha ett osynligt band mellan oss det tar fysiskt ont i mig då jag inte är med henne. Hon är mig väldigt kär och betyder allt för mig. Det har alltid varit hon och jag och kommer alltid vara det. 
DSC05002Dessutom är hon världens bästa fotomodell och ställer upp på alla knasiga idéer jag har. 

Världens bästa Bianca! Vi önskar er alla en riktigt fin dag <3 

 


Fem saker du kanske inte visste om oss

Skrivet av Sara Hellström 18.01.2019

Kategorier:

Det är fredag och helgen är på intågande. Vi kommer spendera den här eftermiddagen och kvällen i bilen ner mot Södra Finland. Vi skall hälsa på min familj där under helgen. Under tiden vi tar oss neråt i landet tänkte jag ni skulle få ta del av en liten lista jag sammanställt till er. En lista med några saker ni kanske inte visste om oss, här varsågoda! 

 

Fem saker du kanske inte visste om mig och Bianca:

 

1. Bianca fick något som heter Slipped Tendon eller Sheltiehäl då hon var åtta månader gammal. Kort förklarat innebär det ungefär att akillessenan hoppar ur led och behöver opereras. Bianca opererades i Seinäjoki, där opererade man båda hennes bakben samtidigt. Det är rätt så ovanligt att de får åkomman på båda benen samtidigt och tydligen ännu ovanligare (inte hört om någon annan) att man opererar båda benen samtidigt. Operationen lyckades och hon hade bandage i ungefär sex veckor, eller var det åtta? Minns inte exakt. Vi hade en lång rehabiliteringsprocess med gymnastik, simning och regelbundna besök hos fysioterapeut. Idag är hon helt återställd! 

2. Då jag och Bianca var med om en djurkommunikationssession tillsammans med Susanne på IVAR Energy fick vi veta att vi troligen levt tillsammans i ett tidigare liv. Jag har alltid känt ett så otroligt stark band till Bianca, så det är definitivt något jag kan tro på att vi gjort. Sessionen var en helt fantastisk upplevelse jag alltid kommer bära med mig i hjärtat. 

DSC01481

3. Jag och Bianca tappade bort oss i blåbärsskogen en gång. Bianca tyckte mest det var kul, men jag hann nog få lite panik då jag insåg att vi gått omkring i flera timmar och jag hade inte den blekaste aning om var någonstans vi var. Det löste sig dock med lite telefonhjälp av vår personliga kartguide, husse. Pinsamt nog var vi inte alls långt bort från varken vägen eller vårt dåvarande hem. Men sedan dess är jag lite försiktigare med att gå ut i skogen ensam och lite mera uppmärksam på min omgivning. 

 

4. Då Bianca var valp tuggade hon sönder fem koppel. Inget annat dock, bara sina egna koppel. Fem stycken. 

5. Då Bianca var valp hade hon en lång period då hon bet mig i händerna. Inget vanligt valpbitande, utan verkligen gick till attack. Heela tiden! Det var riktigt jobbigt och jag hade så svårt att få kontroll över det trots att jag försökte allt. Nu i efterhand förstår jag ju att hon såg det som en väldigt rolig lek, medan det blev psykiskt jobbigt för mig. Kände mig som en värdelös matte, då jag inte ens kunde gosas med min valp utan att händerna blev sönderbitna. All hennes vakna tid gick åt att attackera mina händer som om de var en god köttbit. Det slutade bums då hon var ca. 4-5 månader efter att hennes husse med bestämd röst sade att nu får det räcka. Då förstod hon äntligen att detta inte var en lek som matte uppskattade.

Det var de fem punkterna. Det skulle vara kul att veta ifall detta var helt ny info för er eller om ni redan hade stenkoll på alla punkter. Berätta gärna! Och om det är något annat om oss ni gärna skulle vilja veta. Jag har några timmar att döda här bredvid förarsätet, så kommentera på!