b2

En vacker morgon

Skrivet av Sara Hellström 06.04.2018

Första morgonen jag vaknade hos mamma var det så vackert, några minusgrader och solen sken. Jag tog hundarna med mig ut till hundhagen genast jag vaknade och tog kameran i högsta hugg. Tacksamt att man alltid har modeller redo då tillfället kommer. Mitt mål var väl att få alla tre hundarna på rad bredvid varann där i det fina morgonsolskenet, men riktigt så gick det inte. 

Bianca och Tindra (Biancas mamma) är väldigt duktiga framför kameran och gör precis som man ber dem. Speciellt Tindra, hon är den mest tillgivna och lydiga hund jag någonsin träffat. Mammas andra hund, Caisa var däremot inte lika taggad på fotografering. Hon jagade hellre fåglar som flög förbi eller annars bara sprang runt  i hagen, helst så långt bort från kameran som möjligt. Hon fick vara med en stund, men sedan skickade jag in henne på time-out och fortsatte med de två som verkligen gillade att bli fotade.DSC5

Mammas hund Tindra är alltså Biancas mamma, därför tycker jag det är lite extra roligt att fotografera dem tillsammans. Mor och dotter bilder. Det är svårt att veta om de själva vet att de är mor och dotter eller om de endast ser sig som vänner. Man säger ju att hundar minns väldigt bra och aldrig glömmer. Däremot har jag också hört att en hundmamma kan känna igen sina valpar i två års tid, men efter det finns inte mamma-valp bandet kvar. Hur det verkligen är kan vi väl endast spekulera kring.

Jag ser många likheter mellan Tindra och Bianca. Tindra är en väldigt lugn, lojal och stabil hund. Bianca har alltid haft en högre växel än vad Tindra haft, men jag börjar hela tiden se mera av Tindras lugn hos Bianca. Även om de är olika till färgerna så liknar de varann både till utseendet och beteendet. Bianca blir allt mer som sin mamma. Det har varit väldigt intressant att först se Tindra växa upp, sedan Bianca och att nu kunna följa dem tillsammans sida vid sida.
DSC01614

DSC01567

DSC01563Den här sista bilden blev min absoluta favoritbild. En bild med så mycket kärlek, eller i alla fall inbillar jag mig det. Kan hända att de bara råkade se på varann och inte alls kände någon kärlek gentemot varann, men som fotograf får man väl skapa sin egen verklighet. Oavsett så är det åtminstone en bild att kunna se tillbaka på och minnas den där vackra soliga vintermorgonen vi hade, jag och hundarna.


Tre söta påskhäxor

Skrivet av Sara Hellström 01.04.2018 | 1 kommentar(er)

Senast jag skrev skulle jag och Bianca strax hoppa på bussen. Det gjorde vi och vi kom lyckligt fram till vår destination. Jag och Bianca klarade av våra sex timmar i bussen med bravur. Vi är båda väldigt vana att åka buss den där sträckan och ser det inte som något större problem. Vi ser lite serier, tittar ut genom fönstret, lyssnar på poddar och sover lite grann. Går hur bra som helst.

Över hälften av vår tid här har nu gått och vi har hunnit med en hel del. Igår spenderade jag hela dagen med mamma och hundarna. Vi gjorde sådant vi oftast gör. Kollade lite i mammas skåp ifall man kunde hitta något kul, man fyndar alltid något i mammas skåp. Sedan var vi givetvis tvungna att klä ut hundarna lite grann och ta en påskbild. Är det något jag och mamma delar är det intresset för hundar och foto, något vi båda alltid är taggade för. Mamma coachade hundarna och jag fotade. Att klä ut sina hundar till påskhäxor är nog något bara hundägare förstår varför man gör. Men visst blev de söta, våra små påskhäxor?

DSC01643

(Caisa längst till vänster, Biancas mamma Tindra i mitten, Bianca längst till höger)

Idag skall vi åka till Ekenäs och hälsa på mommo, min kära mommo. Det är så länge sedan jag träffat henne så det skall bli väldigt roligt. Känner jag henne rätt kommer vi äta gott och sedan rota lite i hennes skåp också, i hopp om att hitta något hon kan skänka åt mig. Både min mamma och mommo blir sjukt taggade på att röja och städa då jag kommer, i hopp om att kunna truga lite prylar på mig. Oftast fungerar det också. 

Imorgon skall jag träffa världens bästa brorsson igen och sedan är det dags att åka hem igen. Hoppas ert påskfirande är lika kul och trevligt som vårt <3 


En vacker vinterdag

Skrivet av Sara Hellström 18.03.2018

Min grymma förkyning håller fortfarande i sig och därför har uppdateringen här blivit lite lidande. Detta måste vara den segast förkylningen i världshistorien. Jag har varit otroligt matt i kroppen och inte haft någon som helst extra energi. Fokus har legat på att vila så mycket som möjligt och försöka bli frisk, vilket går sådär. Det är absout på bättringsvägen, men idag vaknade jag tyvärr utan röst och med ett rivjärn i halsen. Igen. Men energin börjar i alla fall återvända, vilket känns positivt.

Jag har endast orkat gå korta promenader med Bianca under min förkylningsperiod och igår var första dagen jag orkade vara utomhus lite längre. Solen sken och värmde så skönt hela dagen. Vi tog en promenad ute på isen, åt fisksoppa ute vid Jannes Saloon och sprang av oss på isen utanför Brändö. Bianca njöt och vi njöt. 29313237 10214137207637720 5951613620327546880 o2

29313227 10214137207517717 6963501898015965184 o

29342161 10214137210597794 8587461640025276416 o

29356500 10214137208597744 2615725792973291520 o

Det här är nog något av det härligaste med att ha hund. Att få se hennes lycka då man går ute på isen en dag som denna. Eller promenerar i skogen. Tack vare Bianca är jag mycket mer aktiv än jag annars skulle vara. Det är jag helt säker på. Utan henne skulle jag nog vara ganska lat. För hennes skull både måste och vill jag hitta på mycket utomhusaktiviteter, eftersom det är det hon gillar och mår bra av. 

Då vi kom hem igår efter vår lilla utflykt bäddade sambon och Bianca ner sig i soffan under varsin filt och jag åkte iväg på jobb. Det kändes faktiskt riktigt bra att lämna dem där, nerbäddade, och åka iväg på några timmars jobb. Idag skall vi åka och titta på några husvisningar (håll tummarna att vi hittar vårt drömhus idag!) , kanske reda upp lite här hemma och sedan borde både jag och Bianca ha en liten skönhetskväll. Klor som borde klippas, päls som borde borstas och jag själv borde nog också ge både fötter och händer lite extra kärlek. Njut av söndagen och hoppas ni får hållas friska <3


Hälsofördelar med att ha hund

Skrivet av Sara Hellström 12.03.2018 | 1 kommentar(er)

Kategorier:

Idag hade jag tänkt att ni skulle få ta del av min och Biancas vardag. Se hur en dag i våra liv kan se ut, eftersom jag är ledig idag. Tyvärr har den här dagen spenderats i soffan framför serier och en hög näsdukar, fortfarande riktigt förkyld. Vi får därför skjuta upp det till en annan dag. Jag antar att ni inte är så intresserade av att höra hur jag legat i soffan i åtta timmar och slö gråtit till dramatiska reality shows. 

Bianca har stöttat mig på bästa sätt. Hon har legat i min famn eller vid mina fötter och tagit hand om mig hela dagen. Hon märker nog av att matte inte riktigt är på topp just nu och accepterar läget som det är. Hon är verkligen duktig då det gäller att anpassa sig till olika situationer, vilket de flesta hundar nog är. En dag kan vi spendera i skogen eller ute på något annat äventyr, medan hon en annan dag är helt okej med att ligga dag i soffan med en sjuk matte. 29133587 10214082427468250 6107913841075552256 o

Att man mår bra av att ha hundar i sin närhet visste du kanske redan, men visste du också att flera studier visar att det faktiskt finns flera hälsofördelar med att ha hund? Förutom att du automatiskt blir mera aktiv, vilket kan sänka ditt kolesterol och sänka risken för hjärt- och kärlsjukdomar, så har man även kommit fram till att hundar bidrar till mindre stress. Gos med hundar kan också sänka blodtrycket och dämpa ångest. Man har även kommit fram till att ett hormon kallat oxytocin utsöndras då vi tittar på våra sällskapsdjur, vilket ger glädjekänslor och minskar stresshormon. Så förutom att hundar ger oss glädje och kärlek i vardagen finns det även bevisade hälsofördelar. Fantastiskt, eller hur?

Jag kommer nog att fortsätta den här dagen i samma mönster och hoppas på att jag blir bättre och piggare. Nu kom Biancas husse hem från jobbet och jag håller tummarna att han känner sig taggad att fixa något mat åt mig. Även om Bianca har gjort sitt yttersta för att få mig att må bra idag, så är hennes matlagningskunskaper inte de bästa. Hoppas ni får en bra start på veckan <3


Skillnaden mellan hund och katt

Skrivet av Sara Hellström 08.03.2018

Bianca har många kompisar, men hon har en kompis som är hennes absoluta bästa vän. Hennes bästa kompis heter Charlie. Charlie har fyra tassar, en svans och säger Mjau. Charlie är alltså en katt. Otippad kombination? Kanske, men hundar och katter kan faktiskt bli riktigt goda vänner och det gamla tankesättet att hundar och katter är någon form av fiender kan vi glömma. 

Bianca och Charie leker med varann, precis som två hundar. Eller kanske katter, jag vet egentligen inte hur det ser ut då två katter leker med varann så har svårt att uttala mig om det. Dom leker, myser och hittar på bus tillsammans. Både vi och Charlies matte och husse har många gånger fascinerats av deras unika vänskap. De blir innerligt glada då de ser varann och då det är dags att åka hem är de som två små barn som inte vill lämna varandras sida.DSC19Ibland bor Charlie hos oss av olika anledningar och för några veckor sedan hade vi honom igen på besök ett par dagar. Att ha katt i huset livar upp stämningen rejält, åtminstone om man har en katt som Charlie. Jag, som är en hundmänniska ända in i benmärgen, blir alltid lite förvånad då Charlie kommer på besök. Även om jag är uppväxt med katt, är jag mycket vanare med hundar. Jag vet hur de fungerar och kan läsa av dem. Men katter förstår jag mig inte på. Dels har de helt annorlunda kroppspråk än vad hundar har, men de skiljer sig också på så många vis från hundar. Sedan jag lärt känna Charlie har jag kommit från till några klara skillnader mellan hund och katt.

En katt är väldigt olik en hund, den är framför allt mera självständig och låter sig inte bestämmas över. En hund frågar ofta lov, men vill en katt ha något eller göra något, så gör den det. Du kan lura och muta en hund med godis, men det kan du inte göra med en katt. En katt skäms inte då den gjort något fuffens, den är däremot nästan stolt. En hund vill helst vara människan till lags, medan en katt ser lite mer till sina egna behov först. DSC01288

Förutom detta har jag även lärt mig att katter gillar att fälla omkull saker, speciellt små askar med prylar i. Det är ingen idé att plocka upp asken igen, för den åker ner på golvet, igen. Katter verkar även gilla plastpåsar och paffkartonger. En katt är mycket smidigare än en hund och det finns inget hinder som är för svårt för en katt. Upp och ner och hit och dit är kattens motto. En katt kan gömma sig på de mest konstiga ställen. Du kan leta efter en katt i minst en halvtimme utan resultat, hinna tro att den gått upp i rök då den plötsligt kommer fram från en skön tupplur. Var den har varit får du aldrig veta.

Charlie är en innekatt, så det kan visserligen hända att han är snäppet galnare än katter som får vara utomhus. Även om jag inte riktigt förstår mig på honom, så är en han är härlig katt. Det är riktigt mysigt med katt i huset och visst blir längtan efter en egen familjekatt lite större då Charlie varit här. Vi har länge pratat om att skaffa en liten kattvän åt Bianca. Någon dag kommer vi säkert skaffa en liten katt till vår familj. En katt som skall heta Bernhard. Namnet är sedan länge bestämt, som ni säkert förstår. Bernhard och Bianca, perfekt kombination. 


Att vara en kompishund

Skrivet av Sara Hellström 07.03.2018 | 1 kommentar(er)

Igår hade jag och Bianca träff med Kompishundarna. En gång per månad besöker Bianca, jag och våra andra kompishundvänner ett ålderdomshem här i stan. Eller jag och Bianca kan inte riktigt delta alla gånger på grund av mitt jobb, men vi deltar så ofta vi kan. Besöken är roliga, men fram för allt givande då man får se de åldringarna dra på mungipan och le stort då vi alla kommer in på rad. 

Vad är en kompishund, funderar du kanske nu? En kompishund är en helt vanlig sällskapshund som är minst två år gammal och har klarat Kompishund-testet. En kompishund skall inte vara rädd för nya platser, människor, dofter eller ljud. Den skall vara människokär och komma överens med andra hundar, eftersom man gör besöken i grupp. Som förare skall man känna sin hund, kunna läsa av den och ha ett bra samarbete med sin hund. IMG 3

Kompishundar kan vara med på olika evenemang, besöka ålderdomshem, daghem eller vara med på tillställningar av olika slag. Har du någongång sett en grupp hundar med gulorange halsdukar, då har du troligen sett en grupp Kompishundar. Det är en frivillig verksamhet där hundägare och hundar deltar på sin egen fritid utan ersättning. Det är Kennelklubben i Finland (i samarbete med Leena Rajala, tränare av assistenthundar) som startat upp verksamheten år 2001 och här kan du läsa mera om den.

IMG 1391

Då hunden gjort sex stycken besök får den en egen Kaverikoira-halsduk, som den sedan bär under besöken. Ikväll var Biancas första besök där hon fick bära den här fina halsduken. Bianca blev godkänd kompishund strax efter att hon fyllt två år och vi fick redan halsduken för ett tag sedan. Vi har tyvärr inte varit med på så många besök på sistone så därför kom den först i användning ikväll. Jag tyckte hon var så fin i den och jag kände mig väldigt stolt då jag fick sätta den runt halsen på henne. Själv höll hon kanske inte riktigt med. Hon funderade nog mest vad det var som hängde där runt halsen, men ganska snabbt vande hon sig ändå. 
IMG 2

Att jag ville bli en del av Kompishund verksamheten är något jag vetat länge. Då Bianca och jag klarade testen ungefär ett år sedan blev jag verkligen glad. Bianca är en social, nyfiken och glad hund. Hon är sällan skygg  nya miljöer eller människor och hon har alltid varit modig. Därför har jag alltid sett henne som en passande Kompishund. 

Det bästa med att vara Kompishund är, som jag redan skrev, att få se glädjen i åldringarnas ögon. Alla gillar inte hundar, förstås. Men största delen skiner upp som solar då vi kommer in genom dörren. De minns sina egna hundar, grannens hund eller kanske fick de aldrig någon hund och är därför ännu gladare att få se andras hundar. Det känns fint att få göra detta tillsammans med andra hundägare och hundar. Göra det som grupp. Att jag och Bianca får göra en sådan fin sak tillsammans känns fint. Viktigt. 

 


Gå på Café med hunden

Skrivet av Sara Hellström 01.03.2018 | 1 kommentar(er)

Att träffa vänner är något både jag och Bianca mår bra av. Speciellt roligt är det att träffa våra hundvänner. Dels för att det finns ett gemensamt intresse oss mattar imellan och dels för att även Bianca får träffa en kompis. Igår hade vi en väldigt lyckad träff med Rosie och hennes matte. Vi träffades på ett Café här i stan. Visste du att det finns flera caféer här i Vasa som tillåter hundar? 

Jag och Bianca lärde känna Rosies matte och hela Rosies familj genom vårt gemensamma intresse, hundar. Att få träffa likasinnade som inte tittar konstigt på dig då det faller hundgodis ur fickorna eller då du kryper runt på café golvet är guld värt. Att kunna sitta och prata träningsmetoder, matrutiner eller pälsvård med någon som faktiskt tycker det är intressant är något jag verkligen uppskattar. Det ger mig så mycket att få dela mitt intresse med någon annan. 

Igår besökte vi Kaffehuset August, vilket är ett av caféerna i stan som tillåter hund. Hösten 2016 skrev Vasabladet en artiklen om precis detta, om att ta hunden med sig på café. Jag och Bianca fick vara med i artikeln och fick då besöka Kaffehuset August för första gången. Om du vill läsa artikeln kan du göra det här.

bianca och rosie2

IMG 3094

Precis som det även står i Artiklen tillåter (förutom Kaffehuset August) även Raawka, Sweet Vasa, Fazer Café, Café Solo och Aschan Coffee & Deli hundar på sina caféer. Jag kände faktiskt inte ens till detta förrän vi medverkade i artikeln. Men nu vet jag och nu vet även ni. 

Bianca och Rosie skötte sig ypperligt igår under vårt cafébesök. Exemplariskt. Duktigare hundar får man nog leta efter. Som pricken över i:et fick vi höra om Rosies pågående utbildning till Besökshund, vilket var väldigt intressant. Det väcktes ett intresse inom mig och jag skulle mera än gärna gå någon liknande utbildning med Bianca. Vi får se vad framtiden kommer med.

Vi hade en väldigt trevlig kväll tillsammans med Rosie och hennes matte. Möjligheter som denna, att kunna ta hunden med sig är något jag verkligen uppskattar. Som hundägare kan man sällan åka bort på kvällen efter jobbet, eftersom man varken kan eller vill lämna hunden ensam då den kanske redan varit ensam flera timmar på dagen. Att kunna åka till ett café med en kompis och kunna ta hundarna med sig är därför något jag sätter stort värde på. Hunden är en familjemedlem som i alla fall jag helst tar med mig vart jag än far, så alla ställen som tillåter hundar får ett stort plus av både mig och Bianca.


Natten då hon föddes

Skrivet av Sara Hellström 28.02.2018

Kategorier:

Som jag nämnde i ett av mina första inlägg här på Sevendays (klick), så har jag följt Bianca ända sedan start och var till och med natten då hon kom till världen. En underbar historia, om ni frågar mig. Idag tänkte jag dela med mig av den här fantastiska natten. Natten då Bianca och jag startade vår gemensamma resa. Jag skall försöka göra en lång historia kort, men kan inte ge några garantier på att det lyckas.

Min mamma har en sheltie, Tindra, som är en helt fantastiskt liten hund. Ett underbart lynne, otroligt vacker och helt enkelt bara bäst på alla tänkbara sätt. Jag hade länge berättat för mamma hur fantastiskt det skulle vara att få en valp av Tindra. En hund inom snar framtid ville jag ha och att få en av valp av Tindra var drömmen. En dröm som inte var helt utom räckhåll i och med att mamma är uppfödare och just då planerade att ta en sista kull valpar med Tindra.

Tindra väntade valpar, vi visste att där fanns två stycken små i magen men jag försökte att inte få upp några förhoppningar eftersom det finns så mycket som kan ske på vägen. Allting förlöpte bra och dräktigheten gick mot sitt slut. Kring dagarna då Tindra väntades föda sina valpar hade jag passligt nog planerat in en resa hem till Södra Finland. Under resan hem fick jag veta att något var på gång och jag förberedde mig på att missa födeln och komma hem till två små valpar i valplådan. Så blev det inte.

Jag kom innanför mammas dörr strax efter 01.00 på natten och ungefär tio minuter senare säger min mamma med en tydlig men lugn röst att packa oss i bilen och åka in till närmsta klinik. Min mamma, som är utbildad djursjukvårdare, visste att något var på tok. Jag är än idag imponerad över hur lugn hon höll sig hela tiden, med tanke på att hon visste hur kritiskt läget var. Närmsta klinik låg ungefär en timme bort, vi meddelande kliniken att vi är på kommande och tog oss dit så fort vi kunde.

Veterinären konstaterade ganska snabbt att första valpen låg fel och att det behövde göras ett akut kejsarsnitt. De tog in Tindra, medan jag och mamma satt i väntrummet och förberedde oss på att sköterskan skulle komma ut och meddela att valparna inte hade klarat sig på grund av att allt blivit så utdraget. Något som i den stunden egentligen kändes som en struntsak huvudsaken att Tindra mådde bra. 

Kort därefter kommer sköterskan ut och säger "Här kommer första flickan" och i sin hand hade hon en liten tjej, min lilla Bianca. Det enda jag fick ur mig var "På riktigt?" och sedan gick jag in på toaletten och grät. I efterhand kan jag tycka att det var en riktigt märklig reaktion, men saken är den att jag på förhand hade bestämt att det är en tik jag vill ha. Före detta hade Tindra endast fått pojkvalpar, så förhoppningarna på en tjej var inte speciellt stora. Men precis som om det var menat kom det en liten tik denna gång. Där och då insåg jag att min tjej var född. Min hund. Min bästa vän.

bild 1 3

Från att gå från att tro att valparna inte skulle klara sig till att en stund senare ha två friska valpar och en frisk Tindra vid vår sida var mäktig. Det var Biancas bror som låg fel och gjorde så att allting avstannade. Bianca var genast pigg och alert, medan hennes bror var lite mera medtagen. Det var nära ögat att de inte skulle klara sig, men tack vare mammas yrkeskunskap och klinikens snabba agerande slutade det väldigt lyckligt. 

Kring fem på morgonen var vi redo att åka hem med valparna och Tindra. Det var en regnig sommarmorgon den 12 juni 2014. Valparna inbäddade i en liten kartonglåda för engångshandskar. Vi fick improvisera lite, eftersom vi rusat iväg i all hast och inte hade med oss något att ta hem de små grynen i. Vi kom hem, bäddade ner valpar och Tindra i valplådan, pustade ut. Drack kaffe och satt sedan i princip hela dagen och tittade på de små. En natt och morgon jag för alltid kommer att minnas. 

bild 3 4

Tindra var helt fantastiskt genom hela natten hon med, hon accepterade situationen som den var och var den bästa mamman åt de här små från sekunden hon återförenades med dem. Så fantastiskt att se.

Första gången jag hade Bianca i mina händer var hon endast några minuter gammal, liten och alldeles ny i världen låg hon i mina händer invirad i en handduk. Från den stunden har jag känt att det är hon och jag. Från den stunden knöt vi vårt band. Den morgonen startade vår resa och har tagit oss hit vi är idag. Till det fantastiska teamet vi är idag. Min ängel, min älskade lilla ängel.  


Vi har gått på kurs

Skrivet av Sara Hellström 25.02.2018

Igår hade vi en helt otrolig dag, Bianca och jag. Solen sken genast från morgonen och även om det var grymt kallt (-22 C) så var det nog en av de allra finaste vinterdagarna detta år. Vi gick vår vanliga morgonrunda, lite snabbare än normalt på grund av det kalla vädret. Bianca är inte speciellt känslig för kylan, men även hon tyckte att detta var lite väl kallt klockan åtta på en ledig lördagsmorgon. Efter frukost åkte jag iväg medan Bianca fick stanna hemma. 

Med en liten matsäck, varma kläder och anteckningsmaterial åkte jag iväg på kurs. En kurs via Korsholms Vuxeninstitut som hette Hundmassage för Hemmabruk. Jag anmälde mig och Bianca för ett bra tag sedan och tur var väl det, för kursen var populär och blev snabbt fullsatt. Kursen gick ut på att lära sig ge hunden avslappande massage hemma samt lära sig upptäcka om hunden har ont. På förmiddagen gick vi igenom teori, bland annat hur man lär sig se om hunden har ont, när man får och inte får massera och andra viktiga saker man bör tänka på angående hundens välmående. Vi fick se då kursledaren Anna visade olika massagegrepp på sin Border Collie Cooper och fick även själva känna på de olika musklerna. Cooper var verkligen en snäll och duktig massagemodell, han hade inget emot att alla vi sju deltagare klämde och kände på honom i tur och ordning.

IMG 4

På eftermiddagen åkte jag hem efter Bianca och det var sedan dags att sätta kunskapen vi fått tidigare på dagen på prov. Bianca som vanligtvis är en väldigt nyfiken, alert och ivrig tjej var ganska lugn i sammanhanget, tyckte jag själv. Hon fann sig snabbt i situationen att vi skulle sitta på vår filt för oss själva, trots att det var andra hundar runt omkring oss. Vi fick massera våra hundar i egen takt och Anna hjälpte oss längs vägen. Jag och Bianca har gått på massage hos massör tidigare, så jag visste från förr att hon skulle ha svårt att slappna av, vilket hon hade. Men hon var ändå duktig och lät mig prova alla grepp på henne.

IMG 3036

Bianca var väldigt spänd i kroppen, så vissa muskler var väldigt svåra att känna på henne. Främst var hon spänd i främre delen av kroppen, troligen på grund av hennes tidigare sjukdsomshistoria (slipped tendon).  Vår kursledare Anna gav oss dock väldigt bra hjälp och stort stöd längs med hela kursdagen. Jag hade höga förväntningar inför den här kursdagen och jag måste säga att dagen levde verkligen upp till förväntningarna! Kanske toppade lite grann till och med.

Något jag inte ens hade reflekterat över är att jag kunde ha nytta av mitt yrke som kosmetolog i detta sammanhang. Vi gick igenom de klassiska massagegreppen, vilka i princip var samma som då man masserar människor. Logiskt, egentligen, men inget jag hade ägnat en tanke åt. IMG 5

Den här dagen var så otroligt rolig och givande. Det är nästan så jag inte ens kan beskriva det med ord. Både jag och Bianca njöt av dagen tillsammans. Att få göra något sådant här med Bianca, bara hon och jag, är guld värt för mig. Jag lärde mig massor. Massor som jag nu kommer att ha nytta av då det gäller Biancas välmående. En stor orsak till att jag gillade den här dagen så mycket är fram för allt att jag älskar att få utvecklas tillsammans med Bianca. Det finns nog inget som är lika givande för mig som det. Min stora dröm är att få spendera alla dagar så här, tillsammans med henne. Hon och jag. 

 


En förmiddag i skogen

Skrivet av Sara Hellström 16.02.2018

Tack vare Bianca är promenader och utomhusvistelse en självklar del av min vardag. Att gå flera promenader dagligen är inget jag reflekterar över, utan det hör till våra dagliga rutiner. Ibland går vi kortare promenader på trottoaren och ibland tar vi långa skogspromenader och plumsar i snön flera timmar. Idag började vi dagen med precis det, en lång skogspromenad med vår vän Tilda.

Bianca älskar att vara utomhus, oavsett väder, temperatur och årstid. Det är därför väldigt viktigt för mig att hon skall få så mycket utomhusvistelse som möjligt. Jag kan se hur hennes ögon tindrar då hon springer i skogen och upptäcker världen. Det gör mig riktigt varm i hjärtat. Det ger mig ren glädje. Att se henne lycklig gör mig lycklig. 28169976 10213871167986895 527456190 o2

Ibland funderar jag över om jag skulle gå lika mycket promenader om jag inte hade Bianca. Skulle jag vistas lika mycket utomhus? Kanske de fina dagarna, men i övrigt är nog svaret nej. Jag tror knappast jag skulle tvinga ut mig tidigt på morgonen i vinterkylan för en promenad. Eller då det regnar. Eller snöstorm. Vem skulle? Inte jag i alla fall. Men för henne både måste och vill jag göra det. Det hör till mitt ansvar som hundägare att ge henne det hon mår bra av och behöver.

Efter en timme i skogen med Tilda är Bianca nu väldigt nöjd och sover som bäst här vid min sida. Tilda och Bianca undersökte alla möjliga spår i snön och fick nog reda på en hel massa information om djuren som rört sig där. Hunden har nämligen ett fantastiskt luktsinne och det är bland annat genom att lukta med nosen de får reda på saker. Så då vi såg hjortspåren, visste nog hundarna troligen redan när hjorten hade varit där, vilket kön och kanske till och med vilken sinnestämmning den befann sig i. Otroligt häftigt. 

Nu skall Bianca få sova vidare och jag skall kila iväg på jobb. Min helg kommer till största del att spenderas i arbetets tecken, men på söndag händer något jag länge sett fram emot. Fram tills dess önskar vi er alla en trevlig fredag!