Då mattehjärtat värker

fredag 26 oktober 2018 - 08:03 | 0 Kommentarer

Alla med något husdjur kan säkert hålla med mig då jag säger att det tar så ont i hjärtat då de är sjuka eller bara inte mår bra på något sätt? Så ont tar det. Hjärtat går itu. Man vill bara ta deras smärta och sätta den på sig själv istället, så att de skulle slippa. Men man kan bara finnas där och göra det bästa för dem i situationen, vilket vi försöker göra för Selma nu. 

Det var med tunga känslor jag lämnade av Selma hos veterinären igår på morgonen. Djuren betyder allt för mig och att ge över ansvaret över dem i någons annans händer är inte lätt. Men personalen tog varmt emot henne och jag kände mig ändå trygg med att lämna henne i deras händer, även om jag såklart helst hade sluppit hela situationen. Efter jobbet åkte jag i rask takt för att hämta hem henne. Innan jag fick se henne skulle sköterskan gå igenom alla mediciner och återbesök m.m. Jag försökte lyssna noggrannt, men egentligen ville jag bara hyscha ner henne och be henne hämta min lilla tjej. 

Sen kom äntligen Selma, lite trött men hon mådde bra. Allting hade gått bra och nu skall det bara läka. Hon skall äta värkmedicin, antibiotika och så skall vi putsa såret dagligen. Om ungefär två veckor skall vi tillbaka för att ta bort stygnen. Tills dess kommer Selma att vara en innekatt, något hon troligen inte kommer uppskatta speciellt mycket. Men det är tvunget.

Selma hade verkligen charmat alla på veterinärkliniken, det märktes tydligt. Hon fick en liten personlig krya på dig-hälsning av veterinären och hade fått gosat med flera djurskötare. Hon är en väldigt liten, snäll och söt katt, så jag förstår dem.

DSC04592

DSC04594

Då vi kom hem lade vi Selma i soffan med filtar runt henne. Man såg hur trygg hon kände sig och hur skönt hon tyckte att det var att få vara hemma igen. Lite trött, lite ostadig på benen men visst såg man vår Selma där bakom allt det där. Djurskötarna hade valt att sätta på henne ett bandage och en nätstrumpa istället för kragen, eftersom kragen tydligen inte varit så populär. Väl hemma hoppade hon ur nätstrumpan ganska snabbt, så vi har nu båda två på henne. 

Igår kväll var Selma ganska trött och ville mest ligga under en filt eller i famnen, vilket hon såklart fick. Hon var inte riktigt sig lik och det ger mig en stor klump i hjärtat att se henne så avdomnad. Samtidigt som jag är glad och tacksam över att hon kommer att bli helt återställd och att det "bara" var ett sår som behövdes sys.

DSC04603

Många skulle nog tycka jag är väldigt överdriven i min roll som matte, men då får folk tycka det. Men jag sitter med dem i famnen flera timmar om det känns som det rätta. Handmatar eller sover med dem på golvet. Vad som helst. Jag gör det som känns rätt i mitt hjärta. Djuren betyder allt för mig och deras välmående är en av de sakerna jag prioriterar absolut högst. 

Nu hoppas vi att såret läker fint och att Selma snart är sig själv igen <3 

 

  

Kategorier:

Selma

0

Kommentarer

Inga har kommenterat på denna sida ännu

Skriv kommentar