En dag i skogen med sirap i svansen

söndag 6 maj 2018 - 19:08 | 0 Kommentarer

Imorse packade jag och Bianca en stor ryggsäck med lite ved och tidningar, kokade en stor termos med kaffe och packade ner lite tallrikar och bestick. Vi skulle möta upp två av mina vänner (som dessutom är mina arbetskollegor) vid Molnträsket här i Vasa.

Vid molnträsket finns massa olika naturstigar att välja mellan, vi hade planerat att gå en sväng där och sedan sätta oss på ett passligt ställe för att steka plättar och grilla korv. Har du inte besökt Molnträsket tidigare, då tycker jag att du genast skall sätta det på din att-göra-lista. Där är hur fint som helst. Jag hade ingen kamera med mig idag, men jag knäppte några halvbra med telefonen sådär i förbifarten.31960654 10214524662723855 42757683626901504 n

31964179 10214524663363871 4690236391836090368 n

31955920 10214524663043863 9202685971118686208 n

Det var verkligen en fin dag idag, varmt och skönt. Nästan som sommar. Bianca fick givetvis följa med och blev full av iver då hon insåg att vi skulle promenera i skogen. Ganska snabbt hittade vi en bra plats att sätta oss på. Där var alldeles lugnt, inga människor överhuvudtaget. Mina duktiga vänner fixade upp eld och började steka plättar. Vad jag gjorde under tiden vet jag inte riktigt, trallade nog mest runt på stenarna tror jag. 

Vi satt där i solskenet i över två timmar. Pratade, åt både korv och plättar och drack kaffe. Så trevligt, avslappnande och bara härligt. Härliga människor och härlig miljö. Vi konstaterade att detta är definitivt något man borde göra oftare och det är absolut något vi skall göra igen, nästa gång skall vi ta med vår sista kollega som tyvärr inte kunde komma idag. 

Jag är väldigt tacksam över att ha så trevliga arbetskolleger som jag dessutom kan kalla mina vänner, det är inget jag tar för givet och det glädjer mig verkligen att ha fått lära känna dessa människor. Vi är alla olika och kommer alla från olika bakgrund, vilket är helt fantastiskt. Jag har lärt och lär mig hela tiden mycket av dessa vänskaper och de har öppnat mina ögon för många nya saker. Tänk att vi inte ens jobbat tillsammans i ett år än och ändå hunnit bygga upp så fin vänskap sinsiemellan. Fantastiskt. 

31949093 10214524662883859 7583274118439501824 n

31949088 10214524662963861 2134284281491488768 n

Dock var det kanske inte precis så här idylliskt som det låter, inte hela tiden. Vanligtivs är Bianca väldigt lätt att ha med sig i skogen och naturen, eftersom hon fullständigt älskar det och trivs bra. Idag hade hon verkligen myror i brallan och var så rastlös. Gick runt och gnydde och hade svårt att hitta ro. Förutom det var hon verkligen högt och lågt och överallt. 

En stund hade hon nosen i gräddburken och nästa sekund hade hon slukat en halv korv. Och gud vad hon tiggde korv (innan hon stal en), hon brukar aldrig tigga på det där sättet. Sedan satte hon svansen ner i sirapsburken, med följden att hon gick och släpade på en massa stora kvistar som fastnade i hennes sirapssvans. Därimellan slickade hon av våra plättallrikar och puffade ner besticken mellan stenarna. Hörseln hade hon lämnat hemma och ja, hon var inte riktigt lika behändig som hon brukar. 

Då vi kom hem fick hon sig en ordentlig dusch och sedan dess har hon sovit skönt i sin säng. En trevlig dag hade vi tillsammans med tjejerna och även om Bianca ger mig lite gråa hår ibland, så älskar jag henne ovillkorslöst ändå. Hon förgyller våra dagar med alla sina påhitt. Även om det var mindre kul i stunden, kommer jag nog alltid minnas då den där enorma kvisten kladdat fast sig i hennes sirapssvans. Det går ju omöjligt att bli sur på en sprallig sötnos som denna, eller hur? Älskade skogsmulle, du är verkligen en speciell hund.31960523 10214524663443873 5713447113849831424 n

Kommentarer

Inga har kommenterat på denna sida ännu

Skriv kommentar