En fantastisk känsla

söndag 18 februari 2018 - 22:21 | 0 Kommentarer

De senaste tjugo timmarna har jag spenderat på resande fort. Jag har gjort en blixtvisit ner till Södra Finland. På lördagen efter jobbet åkte jag hem, packade väskan och tog sedan nattbussen ner till Åbo, spenderade tretton värdefulla timmar i Pargas och är nu påväg hem igen. Orskaken? Världens sötaste lilla brorson.

För snart en månad sedan blev jag faster till en liten kille som hade väldigt bråttom till världen. Han kom lite före beräknat och jag hade därför inte planerat in någon resa för att besöka honom ännu på ett tag. Nu blir han snart en månad gammal och jag kände utan tvekan att det var dags för oss att träffas.

Jag funderade ett tag om det är så klokt att avsluta en jobbdag, resa i tjugofyra timmar och sedan påbörja nästa jobbvecka med ett sinande sömnkonto. Kom dock ganska snabbt fram till att det kanske inte är klokt, men värt det. Han är bara liten en gång, men sömn och möjlighet till andra kloka val kommer igen.
DSC01019

Min brorson, han var perfekt. Han var allt en liten bebis är, men bättre. Ljuvlig, söt och min alldeles egna brorson. Mitt hjärta smalt sekunden jag fick honom i mina armar och jag kände mig verkligen som världens stoltaste faster. Jag är faster! Släng er i väggen alla fastrar där ute, jag kommer att bli den absolut bästa fastern någon någonsin skådat. 

Jag skall lära honom en massa saker, skämma bort honom, ta hand om honom, men fram för allt alltid finnas där för honom. Oavsett vad. Till mig skall han kunna komma då han vill ha någon att leka med eller gråta hos. Till mig skall han kunna komma då han behöver råd eller tips, någon att tala med. Till mig skall han altid kunna komma. 

DSC01029I drygt tretton timmar fick jag umgås med min bror och hans familj, där den här lillen är den nyaste medlemmen. Min mamma kom även hon och spenderade dagen med oss. Detta var nog de viktigaste, mest betydelsefulla och mest minnesvärda tretton timmarna på länge. Att få umgås med min mamma och bror är något jag värderar högt, det är med dem jag har växt upp och de utgör en stor del av min familj. 

Att säga hejdå, efter så kort tid tillsammans, var tungt. Det är alltid tungt, eftersom man aldrig vet då man ses igen. Men idag var det lite tyngre än vanligt. Kanske för att det även nu finns en liten kille där. En liten kille som utvecklas så snabbt, växer och blir stor. Så mycket man missar då man inte är där. DSC4Jag känner mig väldigt känslosam omtumlad efter denna dag. Glädje känslor, men fram för allt kärlek. Kärlek till den här nya lilla människan. Pojken vi alla ser fram emot att få lära känna bättre. Få se växa upp och utvecklas. Sonen, barnbarnet, systersonen och min brorson. Jag känner mig tacksam och ärad. Ärad över att fått en sådan fin ny titel som faster. Tacksam över min familj, min mamma och bror som betyder så mycket för mig. Trött, på grund av att jag inte sovit mera än några minuter i sträck de senaste dygnen, men allting var så värt det. Så värt det.

Älskade Devin <3 

Taggar:

Kategorier:

Familj

0

Kommentarer

Inga har kommenterat på denna sida ännu

Skriv kommentar