tisdag 11 september 2018 - 16:51

Tre läsvärda inlägg från arkivet

Så länge jag själv försöker hitta tillbaka till bloggen, motivationen, inspirationen och allt det där, så tänkte jag tipsa er om tre läsvärda inlägg från mitt arkiv. Ja, även om uppdateringen varit lite låg på sistone så finns det en hel del bra inlägg att läsa i arkivet. Om man får skryta på sig själv, vilket jag tycker jag får göra idag. Idag tänkte jag lyfta fram tre inlägg jag tycker är värda att läsa, här kommer de:

 

DIY: Isglass åt hunden

Även om sommaren är förbi och hösten knackar på dörren, så är detta ett tips att lägga bakom örat. Faktum är att det fungerar ju lika bra året runt, även om det kanske är lite mer praktiskt sommartid då hunden gladeligen ligger på gräset och slickar i sig sin glass. Bianca älskar detta och blir alltid lika glad då hon ser att jag tar en glass ur frysen, hon vet exakt vad det betyder. Jag har dock inte provat göra detta åt Selma ännu, kanske katter också kan uppskatta en isglass? 

DSC03909

 

Så här valpsäkrar du ditt hem

Vet du vad man gör då man valpsäkrar? Eller varför man gör det? Tänker du på att skaffa valp? Detta är inlägget där jag förklarar vad man gör då man valpsäkrar hemmet inför valpens hemkomst, varför du bör göra det och hur du gör det. Tia punkter att tänka på för valpens säkerhet!

10345927 10203726604977984 4766511582316812960 n

 

Hur övar man bäst inkallning med sin hund?

Svar på en läsarfråga, mina fem bästa tips på hur du övar inkallning med din hund. Inkallning är, enligt mig, en av de viktigaste sakerna du kan lära din hund. I inlägget svarar jag på varför man bör öva inkallning och om det någonsin är för sent att börja. Kan du och din hund redan inkallning perfekt, då kan du dela med dig av dina bästa tips för en lyckad inkallning. 

IMG 1072

Det var dagens tre lästips. Vilket inlägg gillar du bäst och har du något speciellt du önskar jag skriver om angående hundar, hundträning eller livet med hund i största allmänhet? Låt mig veta!

onsdag 13 juni 2018 - 14:30

Vad fyra år som hundägare lärt mig

Eftersom Bianca fyllde fyra år igår, innebär det också att jag nu varit hundägare i fyra år. Även om jag växt upp med hund och alltid haft hundar i mitt liv, så är det givetvis helt annat att själv äga en hund. Att själv ansvara över en hund. Våra fyra år har minst sagt varit innehållsrika. Jag och Bianca har gått igenom en hel massa tillsammans och hon har lärt mig så mycket, men fram för allt har jag gått igenom en stor personlig utveckling. 

Jag sitter som bäst i tåget påväg ner till Södra Finland och tänkte därför passa på att dela med mig av några saker som jag lärt mig under dessa fyra år. Givetvis har jag lärt mig massor om hundar överlag, om mig själv och hur många bra saker som helst. Jag kan omöjligt berätta allt jag lärt mig i ett enda inlägg. Jag har valt ut några specifika saker som jag anser vara några av de viktigaste lärdomarna jag tagit med mig. 

 

Glädjs åt de små sakerna & Lev i nuet

En hund lever verkligen i nuet och tar vara på livet. Livet som är här och nu. De oroar sig inte för morgondagen eller gårdagen. De går inte runt och noijar över saker, sådär som vi människor gör. De glädjs för vad de får och gör det bästa av alla situationer. En ny boll eller en enkel promenad kan göra hela din hunds dag. Det här är något Bianca har lärt mig och påminner mig om hela tiden. Hon påminner mig om att ta vara på livet och stanna upp ibland. Jag är absolut inte lika på bra på det som henne än, kanske blir jag aldrig det heller. Men jag är glad och tacksam över att hon öppnat upp mina ögon lite mera i alla fall. img 0726

Acceptera dig själv för den du är 

Både mitt självförtroende och min självkänsla har alltid varit väldigt upp och ner, mest ner. Jag har sällan varit nöjd med hur jag sett ut eller vad jag klarat av. Har svårt att tro på mig själv eller se mig själv klara av saker. Fastän jag gång på gång fått bevisat att jag kan mera än jag tror och att jag är bra precis som jag är. Bianca har lärt mig att tro på mig själv. Sedan hon kom in i mitt liv har jag blivit självsäkrare och lite snällare mot mig själv. Hon får mig dagligen att inse att jag duger precis som jag är. Hundar går inte runt och önskar att de hade lite kortare nos, längre ben eller tjockare päls. De är inte besvikna på sig själva för att de inte kan hoppa högre eller springa snabbare. Varför tar inte vi människor mera lärdom av hundarna och accepterar oss för dem vi är? img 0677

Var ärlig & Tala klarspråk

Då jag ser Bianca och hennes sätt att kommunicera ser jag en rak och ärlig kommunikation. Inga antydningar, inga hintar eller meningar begravda under andra meningar. Inget skitsnack. Hon säger och visar exakt vad hon vill eller tycker. Hon talar klarspråk. Hundar talar klarspråk. En hund läser ofta människor bättre än vad vi själva gör och att försöka ljuga för en hund är lika lönlöst som att försöka fiska i ett badkar. 

 

Förlåta mera

Hundar är inga långsinta djur. De förlåter och går vidare. Jag har nog alltid varit en rätt så förlåtande människa och vill gärna ge människor flera chanser. Det som livet med Bianca ändå fått mig att inse är att vi borde sluta irritera oss på småsaker och framför allt inte börja tjafsa om småsaker. Saker som inte betyder något. Samt att vi borde bli bättre på att inse då vi gjort fel, erkänna och be om förlåtelse samt kunna förlåta. img 0735

Förutom detta har jag även lärt mig att inte gå någonstans utan en tejprulle för kläder och hittar jag ett hundhår i maten plockar jag bort det utan att ens reflektera över det. Jag har lärt mig att vara ensam i badrummet är överskattat och har numera alltid sällskap då jag går dit. En blöt nos på kinden innan klockan åtta är lika normalt som att väckarklockan ringer. Och fastän man plockar ihop hundleksakerna ligger de snart omkringspridda igen, var så säker. Samt att hur många gånger du än kastar iväg en boll så är det lika kul varenda gång, för hunden då alltså. 

 

Vad har din hund lärt dig?

tisdag 29 maj 2018 - 10:00

Hunden - en fantastisk människokännare

Att Bianca och hundar överlag är fantastiska människokännare är något jag vetat sedan länge. Jag har till och med läst att det gjorts studier som bevisar att hundar kan avgöra om en människa är snäll eller inte. Det kan därför löna sig att vara lite uppmärksam på hur hunden betéer sig mot andra människor, platser eller djur. Hunden vet ofta mycket mera än vad vi vet och genom att läsa av hundens betéende kan vi få reda på saker vi annars aldrig hade lagt en tanke på. 

Bianca vet ofta bättre än mig själv hur jag mår. Är jag stressad eller går och bär på en lite orolig känsla, så ser jag det på henne. Jag kanske inte alltid tar det till mig, så som jag borde. Många gånger går jag runt och förnekar att jag är orolig, men det lyser klart och tydligt igenom i Biancas betéende. Otroligt fascinerande egentligen och något man verkligen borde ta mera fasta på.

Bianca vet exakt vad som skall hända och läser oss så mycket bättre än vi tror. Väntar vi på gäster, så kan hon gå till ytterdörren en halvtimme förrän gästerna kommer. Går jag in i badrummet för att borsta mina tänder kommer hon med, men går jag in med tanken att borsta hennes tänder kommer hon inte nära badrummet. Fem minuter före jag skall gå upp till övre våningen för att lägga mig kan hon ställa sig i trappan och vänta på mig. Otroliga djur, hur de kan förstå och veta så mycket. 

Igår hände något, som fick mig att tänka på allt det här lite extra. Som än en gång fick mig att bli fascinerad över hundens som individ. Som jag skrev hade vi visning av vår lägenhet igår. Det var en äldre man, en väldigt lugn och sympatisk man. Han var så lugn, så till och med jag började tala i ett långsammare tempo och blev riktigt harmonisk inombords. Jag som nästan alltid går på i hundrasjuttio knyck. Kändes verkligen som jag borde ha en sådan bekanstkap i mitt liv, som skulle få mig att dra ner på tempot lite grann och stanna upp och tänka till.15273617640 ca7f780dba z 1

Bianca blev som alltid glad och ivrig då det plingade på dörren och så fort jag hade försäkrat mig om att han inte var rädd för hundar släppte jag fram henne för att hälsa. Mannen stod rätt så stilla, lät Bianca dofta på honom och sade hej. Satte ner handen och lät henne hälsa. Lugnt och försiktigt. Bianca som annars kan hälsa ganska glatt och ivrigt, hälsade väldigt lugnt på den här mannen. Precis som han hälsade på henne. 

Vi förflyttade oss in till köket, där vi stod och pratade om lägenheten i några minuter. Plötsligt ser jag ner på mannens fötter, där Bianca hade placerat sin nos. Hon sov. Hon hade satt sitt huvud på mannens fot och hade ögonen fast. Hon såg så trygg ut. Det här är inget som händer speciellt ofta, jag undrar om det ens har hänt tidigare. Den här mannen hade varit max fem minuter i vårt hem och redan kände Bianca sig så trygg att hon sov på hans fötter. 

Det var otroligt häftigt att se. Att Bianca kunde se att den här mannen var snäll och trygg efter endast några minuter. Något som det kan ta flera månader eller flera år för oss människor att ta reda på. Det visste hon efter fem minuter. Så häftigt. 

Att lyssna på våra hundar, lita på deras känsla och ta vara på all information de ger oss är något vi borde göra mera. De vet så mycket, så mycket vi kan ha nytta av. Igår blev jag än en gång påmind om hur intelligenta hundarna är och hur mycket vi har att lära oss av dem. Massor, bara vi inser det och låter oss göra det. 

 

 

måndag 28 maj 2018 - 10:16

En solig måndagsmorgon

Hur härligt är det inte att få vakna till solen som smyger sig in genom sovrumsgardinerna. Ljuset, solen och värmen. Älskar sommaren! Plus en hund som smugit sig upp i sängen och ligger på ditt bröst och stirrar på dig med en viftande svans, men det är en historia för sig. 

Genast det blir lite varmare brukar jag dricka mitt morgonkaffe på terassen. Bianca brukar ligga på gräset och njuta eller bjuda upp till lek, ordet morgontrött finns inte i hennes vokabulär. Att dricka kaffe med ena handen och kasta boll med andra handen har blivit en vana. 

Att ha en egen terass med bakgård är guldvärt då man har hund, skulle aldrig byta ut det mot en lägenhet på femte våningen i stan. Det är sådan frihet att bara kunna öppna dörren och ha gräset framför sig. Vi spenderar nästan mera tid på ute på gården än inomhus på somrarna. Bianca älskar verkligen att vara utomhus, det syns långa vägar hur hon lycklig hon blir varje gång vi öppnar terassdörren.

Idag skall vi göra vår lägenhet i visningsskick, för idag skall vi nämligen visa upp den för ett flertal intresserade. Att få någonslags ordning mitt i detta flyttkaos är inte det lättaste, saker ligger överallt och lådor på hög. Samtidigt är det bra, för äntligen fick vi städat lite också. Något som inte legat så högt på prioriteringslistan den sista tiden. Men först skall vi avsluta kaffekoppen och kasta boll några gånger tilll. Njut av dagen <3 DSC02614

 ( Har ni förresten sett min fantastiska kaffemugg? Den är verkligen som gjord för mig, bästa muggen! Husse har en likadan, fast med annan text då såklart. )

måndag 14 maj 2018 - 17:12

En morgon på dejouren

Igår var en dag fylld med morsdagfirande för många, för mig skulle det vara en helt vanlig arbetsdag, men riktigt så blev det inte. Vi började morgonen med att åka in till veterinär dejouren i Laihia. Det var många tårar och en riktigt obehagligt start på vår söndag.

Jag vaknade av att Bianca låg i sin säng och flåsade kraftigt. Det var väldigt varmt i sovrummet, så jag tänkte att hon säkert har varmt. Jag tyckte dock det var lite märkligt att hon inte flyttade sig till golvet, som hon vanligen gör. Jag steg upp med henne och gick ut på gården. På gården la hon sig på gräsmattan och började tvätta sig, vägrade göra något annat. 

Min första tanke var att hon säkert fått löptid, men så var inte fallet. Långt nere på hennes mage (är ingen expert på hunden anatomi, men i ljumsken typ) hittade jag ett mycket märkligt sår, som ett hål. Ett riktigt äckligt hål med var, blod och bara grymt äckligt. Jag hade absolut ingen aning om vad detta var, men jag såg att Bianca hade ont och var väldigt besvärad.

DSC3

Som alltid då det gäller Bianca, så ringde jag genast till mamma. Dels är mamma en kunnig hunduppfödare, men hon är även djursjukvårdare. Guld värt! Därefter ringde jag dejouren och fick en tid till Laihia. Jag, Biancas husse och Bianca åkte iväg ganska direkt. Fick ringa jobbet, som tack och lov lät mig komma in lite senare så jag hann vara med hos veterinären. Det är verkligen inte alla arbetsplatser som är så flexibla som min och så förstående, då det kommer till ens privatliv. Otroligt tacksam för det!

Då det kommer till Bianca är jag väldigt känslig. Man hinner tänka tusen tankar innan man är framme hos en veterinär. Jag gjorde allt för att hålla mig lugn och sansad, men inombords höll jag på att gå sönder. Jag grät och panikerade om vartannat. Mitt hjärta brister av att se henne ha ont. Jag hatar det! Jag skulle göra vad som helst för att kunna ta över det, så att hon skulle slippa. Vad som helst. 

Bianca har varit med om en hel del i sitt unga liv, så jag vet att hon döljer sin smärta in i det sista. Jag såg på henne att hon hade ont och kände sig väldigt besvärad av såret då vi väntade på att slippa in till veterinären. För att göra en lång historia kort bedömde veterinären att Bianca troligen stött sig på en kvist eller liknande i skogen. Jag köper inte den bedömningen, eftersom detta inte är ett riv- eller skrapsår. Jag har mina egna teorier, men tror stark att detta har varit/är någonslags böld som gått sönder. Jag tror inte den uppkommit av en kvist i skogen. 

DSC2

Trots att jag och veterinären har delade åsikter fick Bianca i alla fall en antibiotika kur och en krage att ha runt huvudet. Såret skall läka av sig själv, så länge vi låter det vara och ger henne medicinen hon behöver. Efter veterinärbesöket åkte jag till jobbet och även om jag hade tankarna på annat håll så gick det helt okej, eftersom Bianca var hemma i goda händer med sin husse.

Just nu mår Bianca bra, hon accepterar kragen otroligt bra och verkar inte ha så ont för tillfället. Hon anpassar sig så otroligt bra och är en kämpe, vår lilla tjej. Jag är så otroligt stolt över henne hur bra hon hanterar och finner sig i allting. Helt fantastisk är hon. Vi är väldigt glada att det inte var något allvarligare och hoppas på att det läker fort, så att hon slipper ha kragen på sig.

Under natten var hon lite orolig och ynklig, hon hittade ingen ro att sova och ville vara nära mig hela tiden. Så jag lade en madrass på golvet där jag bäddade ner oss båda, där sover vi nu tills hon är bra igen. Vad detta sår beror på eller hur det har uppkommit kanske vi aldrig får veta, men vi hoppas hon blir bra snabbt <3

 

måndag 7 maj 2018 - 09:08

Vardagsinblick via Instastories

Tidigare använde jag mig aldrig av Instastories, men i samband med att jag började blogga här på Sevendays bestämde jag mig för att lägga upp en liten bild där alltid då jag publicerat ett nytt inlägg. Strax efter började jag också dela med mig allt mer från min och Biancas vardag plus lite annan onödig information. På instastories är jag kanske lite mer frispråkig och sätter upp bilder som jag kanske vanligtvis inte skulle publicera här. Därför tänkte jag det kunde vara kul att göra just det nu, visa er lite vardagsinblickar från mina Instastories.

Första bilden, från en solig förmiddag på gården. Jag hade kvällskift och satt ute på trappan och drack kaffe. Bianca lekte med sin boll och njöt av solen. Skulle ta en mysig bild av vår stund, men märkte sedan att min strumpa var avig. Fast det gjorde inte så mycket.

Instastories

Andra bilden (från samma dag, tror jag), den här beskriver verkligen Bianca till punkt och pricka. Hon älskar att vara utomhus och hon ser alltid lika förstörd ut då man ber henne komma in. "Kom in" finns inte i hennes vokabulär, speciellt inte sommartid. Jag kan dock berätta att jag inte klarade av att tvinga in henne med denna sorgsna min, så vi stannade ute en stund till.

Instastories 2

Sista bilden, ena bilden är från en söndag då vi åt årets första bollglass. En solig, ledig söndag då vi åkte till glasskiosken hela familjen. Den andra bilden är från en annan solig och ledig söndag då vi tog en promenad med Knut. Min arbetskollega var hundvakt åt Knut, så vi passade på att promenera till hundparken tillsammans med hundarna. Bianca tyckte Knut var lite för ivrig och Knut tyckte nog Bianca var ganska tråkig då hon inte ville leka. Men en fin förmiddag hade vi ändå. 

Instastories 3

Det var några små vardagsinblickar från den senaste tiden. Är detta något ni gillar att se? Kommentera gärna eller tryck på hjärtat, så jag vet vad ni gillar att läsa <3

söndag 6 maj 2018 - 19:08

En dag i skogen med sirap i svansen

Imorse packade jag och Bianca en stor ryggsäck med lite ved och tidningar, kokade en stor termos med kaffe och packade ner lite tallrikar och bestick. Vi skulle möta upp två av mina vänner (som dessutom är mina arbetskollegor) vid Molnträsket här i Vasa.

Vid molnträsket finns massa olika naturstigar att välja mellan, vi hade planerat att gå en sväng där och sedan sätta oss på ett passligt ställe för att steka plättar och grilla korv. Har du inte besökt Molnträsket tidigare, då tycker jag att du genast skall sätta det på din att-göra-lista. Där är hur fint som helst. Jag hade ingen kamera med mig idag, men jag knäppte några halvbra med telefonen sådär i förbifarten.31960654 10214524662723855 42757683626901504 n

31964179 10214524663363871 4690236391836090368 n

31955920 10214524663043863 9202685971118686208 n

Det var verkligen en fin dag idag, varmt och skönt. Nästan som sommar. Bianca fick givetvis följa med och blev full av iver då hon insåg att vi skulle promenera i skogen. Ganska snabbt hittade vi en bra plats att sätta oss på. Där var alldeles lugnt, inga människor överhuvudtaget. Mina duktiga vänner fixade upp eld och började steka plättar. Vad jag gjorde under tiden vet jag inte riktigt, trallade nog mest runt på stenarna tror jag. 

Vi satt där i solskenet i över två timmar. Pratade, åt både korv och plättar och drack kaffe. Så trevligt, avslappnande och bara härligt. Härliga människor och härlig miljö. Vi konstaterade att detta är definitivt något man borde göra oftare och det är absolut något vi skall göra igen, nästa gång skall vi ta med vår sista kollega som tyvärr inte kunde komma idag. 

Jag är väldigt tacksam över att ha så trevliga arbetskolleger som jag dessutom kan kalla mina vänner, det är inget jag tar för givet och det glädjer mig verkligen att ha fått lära känna dessa människor. Vi är alla olika och kommer alla från olika bakgrund, vilket är helt fantastiskt. Jag har lärt och lär mig hela tiden mycket av dessa vänskaper och de har öppnat mina ögon för många nya saker. Tänk att vi inte ens jobbat tillsammans i ett år än och ändå hunnit bygga upp så fin vänskap sinsiemellan. Fantastiskt. 

31949093 10214524662883859 7583274118439501824 n

31949088 10214524662963861 2134284281491488768 n

Dock var det kanske inte precis så här idylliskt som det låter, inte hela tiden. Vanligtivs är Bianca väldigt lätt att ha med sig i skogen och naturen, eftersom hon fullständigt älskar det och trivs bra. Idag hade hon verkligen myror i brallan och var så rastlös. Gick runt och gnydde och hade svårt att hitta ro. Förutom det var hon verkligen högt och lågt och överallt. 

En stund hade hon nosen i gräddburken och nästa sekund hade hon slukat en halv korv. Och gud vad hon tiggde korv (innan hon stal en), hon brukar aldrig tigga på det där sättet. Sedan satte hon svansen ner i sirapsburken, med följden att hon gick och släpade på en massa stora kvistar som fastnade i hennes sirapssvans. Därimellan slickade hon av våra plättallrikar och puffade ner besticken mellan stenarna. Hörseln hade hon lämnat hemma och ja, hon var inte riktigt lika behändig som hon brukar. 

Då vi kom hem fick hon sig en ordentlig dusch och sedan dess har hon sovit skönt i sin säng. En trevlig dag hade vi tillsammans med tjejerna och även om Bianca ger mig lite gråa hår ibland, så älskar jag henne ovillkorslöst ändå. Hon förgyller våra dagar med alla sina påhitt. Även om det var mindre kul i stunden, kommer jag nog alltid minnas då den där enorma kvisten kladdat fast sig i hennes sirapssvans. Det går ju omöjligt att bli sur på en sprallig sötnos som denna, eller hur? Älskade skogsmulle, du är verkligen en speciell hund.31960523 10214524663443873 5713447113849831424 n