Jag kan inte skydda er mot allt

tisdag 13 november 2018 - 17:00 | 0 Kommentarer

I lördags kväll åkte hade jag och Bianca stämt träff med våra vänner vi inte har träffat på evigheter. En vän som är, precis som mig, en otroligt passionerad hundägare. Vi har mycket gemensamt, men en av de största sakerna är nog kärleken till våra djur. Jag har verkligen inte många vänner som är på samma nivå som mig då det gäller djuren, men det här är en vän som förstår mig då jag säger att Bianca är så mycket mera än en hund för mig. Eller att Selma är så mycket mera än en katt. Hon förstår, för hon känner precis samma för sin hund.

Vi kom in på ganska djupa samtalsämnen angående djuren, både glada och mer ledsamma sådana. Vi pratade mycket om då djuren är sjuka och hur vi agerar i sådana situationer. Hur livet stannar upp och det enda som är viktiga är att de skall börja må bra igen. Hur man sover på golvet med dem veckotal om det behövs, handmatar dem eller sjukanmäler sig om det så behövs. Allt för dem. Det är inte många som förstår detta eller många som skulle agera på samma sätt. För mig finns inget annat sätt. 

Bianca har tyvärr varit med om ganska mycket tråkigheter i sitt liv och nu även Selma likaså. Jag hann bara publicera inlägget om att Selma är friskförklarad igår, då hon fem minuter senare kom in med en brutalt blodig tass. Det var ingen rolig kväll vi hade igår kan jag säga. Det var bokstavligen blod, svett och tårar, men mer orkar jag inte skriva om det just nu. Vi är tillbaka på mediciner och krage på huvudet, men hon kommer nog att bli bra. Veterinären har sagt att vi kan sköta såret hemma ett par dagar och blir det inte bättre måste det visas upp, men vi hoppas det läker av sig själv. 

Man önskar verkligen man kunde skydda dem mot allt ont i världen. Bädda in dem i en liten bubbla av bubbelplast och bomull så att ingenting kunde skada dem. Gud så man önskar det! Men det kan man ju inte. Man måste bara försöka skapa de bästa förutsättningarna för att de skall ha det bra och sedan finnas där då de behöver en lite extra.

Jag undrar ibland varför just våra djur råkar ut för så mycket. Jag är så matt över allt detta nu. Låt mina djur vara friska! Klandrar ofta mig själv då de råkar ut för saker, även om jag vet att det inte är mitt fel. Jag försöker tänka att det beror på att just jag tar så bra hand om mina djur då de är sjuka. Jag finns här för dem, sköter om dem och ger dem vad de behöver. Det är nog inte något alla skulle göra. 

Jag kan inte skydda er mot allt, även om jag så gärna vill. Jag kan bara finnas här för er och ge er mitt allt. Älskade, älskade flickor. 

DSC04572

0

Kommentarer

Inga har kommenterat på denna sida ännu

Skriv kommentar