b2

Visa inlägg taggade med 'bianca'

Glad Lucia!

Skrivet av Sara Hellström 13.12.2019

Kategorier:
Taggar:

Glad Lucia,

Vår dag har sett ut precis som vilken annan dag som helst. Vaknade redan före kl. 06, med en pigg och glad Tova. En lite mindre pigg mamma, men rätt så glad var nog jag också. Man kan liksom inte annat då Tova ler genast från morgonen och Bianca pratar av lycka hon med. Vid nio skuffade jag ut Tova i vagnen för sin första vila och vid ett sov hon fortfarande. Vanligtvis vaknar hon vid 12, men hon sov verkligen en maratonvila idag. Till sist fick jag gå och ta upp henne för att inte helt förstöra vår kommande natt. 

Hade inte alls tänkt lägga en extra tanke på den här luciadagen, men då Tova sov hittade jag en söt vit spetsskjorta i hennes garderob. Så jag kunde inte annat än att ställa igång med en liten photoshoot. Då Tova hade vaknat och vi båda ätit lunch plockade jag fram lite glitter och ett batteridrivet kronljus. Gjorde en glitterkrans åt både Tova och Bianca och förberedde mig med både babblarna och hundgodis. Jag hade en tydlig bild i huvudet hur jag ville ha bilden. 

binkkis

Men, att fota en åtta månaders som precis lärt sig att ställa sig upp (Ja, hon kan stå nuförtiden!) och en hund som tycker den där åttamånaders tjejen är lite för oberäknelig ibland är inte lätt. Inte alls. Jag gav verkligen mig själv en utmaning. Dock en ganska rolig sådan. Även om Tova mest ville krypa iväg och leka med Biancas vattenskål, vilket är det roligaste just nu, så fick vi till några riktigt lyckade bilder.

Bilden jag hade i mitt huvud, den fick jag kanske inte helt till. Hade sett framför mig att Tova och Bianca skulle sitta fint bredvid varann, Tova med ett ljus i handen och varsin glittekrans på deras huvud. Hur jag ens trodde det skulle vara möjligt kan man ju fråga sig. De flesta av bilderna blev mörka, brusiga och suddiga.

Men bilderna vi tog blev också så söta, härliga och så fina. Helt perfekta. Ett så fint minne från Tovas första Lucia. Bilderna återspeglar precis våra små lucior, precis som de är. Ena full av energi, livsglädje och nyfikenhet på livet. Andra med samma sak, men med lite bättre lydnad. Ena hölls definitivt bättre på stället där jag placerade henne, vem kan ni säkert själva gissa. Se nu på de här bilderna, hur kan man ens vara sådär glad då mamma tvingar en att sitta stilla? Vilken otrolig liten dotter vi har. LUCIA SARAMARIAEXENIA2Frågar ni mig så är detta definitivt dagens sötaste Lucior. Hur har ni firat Lucia?


Bianca återhämtar sig bra

Skrivet av Sara Hellström 04.12.2019 | 1 kommentar(er)

Kategorier:

Nu är det en vecka och två dagar sedan Biancas operation. Hennes återhämtning hittills har gått precis som den skall och hon är äntligen sitt gamla jag igen. Så härligt!

Första dygnen var lite jobbiga, hon var ganska påverkad av narkosen och hade nog lite ont. Men, nu äter hon ingen värkmedicin längre och besväras inte alls av såret längre. Nattetid har vi fortfarande kragen på, eftersom hon fortfarande inte får röra såret ännu. Dagtid brukar hon få vara utan, så länge vi håller henne lite under uppsikt.

Så skönt att ha operationen bakom oss och snart får vi också börja röra på oss normalt igen och återgå till vårt vanliga liv med promenader och utomhuslek. Ingen fysisk ansträngning på två veckor var veterinärens ordination, så vi försöker hålla oss lite lugna än. Det är dock lättare sagt än gjort, eftersom hon är så pass återställd redan. Jag känner mig väldigt nöjd med mitt beslut över att sterilisera Bianca. Det är verkligen som en sten som föll från mina axlar. Jag har så länge gått runt och oroat mig för livmoderinflammation, eftersom det är så vanligt bland tikar. Nu behöver jag inte oroa mig längre.

Jag har inte velat lämna Bianca ensam längre stunder nu sedan hennes operation, så vi har mest varit hemma. Städat, julpyntat och lekt med Lego. Tova har verkligen börjat intressera sig för Lego. Även om hon fortfarande smakar mera på det än vad hon bygger så tycker jag det är jätteroligt att man ser att hon börjar intressera sig för sådant. 

Idag är vi hemma och väntar med spänning på dagens post. Fick nyss meddelande om att våra julkort som jag beställt borde komma med idag, så nu sitter vi med spänning och väntar. Eller jag sitter. Tova sover och Bianca ligger i sovrummet och sover hon också. Så, det är väl endast jag som är spänd inför dagens post. DSC04977


Hemma igen efter operationen

Skrivet av Sara Hellström 25.11.2019 | 1 kommentar(er)

Kategorier:

Vi är hemma igen. Bianca opererades imorse och strax efter kl.13.00 fick vi hämta hem henne. Så, vi har varit hemma ett par timmar redan. Hemma och kommit oss till ro. Bianca har vilat och vilar fortfarande och vi har bara försökt hålla en lugn stämning här hemma. Operationen var lyckad och allting gick som det skulle. Hon mår bra.

Jag sov inte mycket inatt, dels för att Tova har tänder på gång men också på grund av dagens operation. Det är lite så jag fungerar. Då någon jag bryr mig om är sjuk eller skall vara/har varit med om något släpper jag i princip allt runt omkring. Mitt största fokus blir den jag bryr mig om. I detta fall Bianca. Mina tankar var på henne och på den här dagen.

Det var en tung resa till veterinärkliniken, med flera tårar inblandade. Jag valde att Bianca skulle steriliseras i förebyggande syfte. Det var mitt beslut att söva henne och sätta henne på ett operationsbord. Självklart är man extra nervös då, för om något skulle gå på tok så var det mitt beslut att utsätta henne för det. 

Bianca somnade snabbt i min famn på golvet, invirad i sin filt. Jag klappade om henne, berättade hur mycket jag älskar henne och berättade att jag hämtar henne snart. Hon kommer sova och inte känna någonting. Allting kommer ordna sig. Veterinären sade att de ringer om det skulle vara något, annars får vi hämta henne som avtalat. Jag åkte hem och ville därför absolut inte få något samtal av dem innan vi åkte för att hämta henne. 

Att komma hem med ett koppel, utan hund, var en fruktansvärd känsla. Jag visste att det var en rutinoperation och att allting tydde på att det skulle gå bra. Men, förra gången jag var på kliniken kom jag hem med en kattbur. Ingen katt. Ingen Selma. Selma kom aldrig hem. Alla de känslorna blandat med oron för Bianca gjorde så det brast då jag steg innanför dörren. Inte ens Tovas skratt fick mig att torka bort tårarna innan de rann ner för mina kinder utan stopp. 

Att sedan få hämta hem Bianca var fantastiskt. Operationen lyckades och hon mådde bra. Sköterskan som gick igenom operationen med mig var så snäll, omtänksam och gick omsorgsfullt igenom hur vi skall sköta om Bianca under hennes återhämtning. Då hon kom ut med Bianca i famnen, invirad i samma filt jag lämnat henne i, kände jag en sådan lättnad. Bianca var något groggig, men glad att se mig. Hennes ögon lyste och svansen viftade försiktigt i sköterskans famn. 

Bianca har vilat sedan vi kom hem. Vi har bäddat åt henne i vårt sovrum, där hon får vara i lugn och ro. Hon har redan ätit med god aptit, vilket är gott friskhetstecken för Bianca. Hon är ännu lite ostadig på benen och lite ledsen. Gnyr lite grann och funderar vad som sker. Men, hon är trygg här hemma. Nu gör vi allt för att hennes återhämtning skall gå så bra som möjligt. I två veckor skall vi ta det lugnt och undvika fysisk ansträning samt hastiga rörelser. Så nu blir det lugna mysiga dagar här hos oss. Skönt att ha den här dagen överstökad, nu blickar vi framåt <376706836 582398849238344 7617863882370973696 n

 


Imorgon skall Bianca opereras

Skrivet av Sara Hellström 24.11.2019 | 2 kommentar(er)

Kategorier:

Imorgon är det dags. Tiden jag bokade för så länge sedan är nu här och imorgon skall Bianca steriliseras. 

Jag känner både en lättnad och nervositet inför operationen. Lättnad för att jag sen aldrig behöva oroa mig för att hon drabbas av livmoderinflammation längre. En oro jag gått och bärt på så länge nu. Nervositet för att hon skall sövas och opereras, det säger sig själv. Jag tror och hoppas att operationen lyckas utan komplikationer och att vi får hämta hem vår Bianca så fort som möjligt igen. Hon är ung och frisk så jag ser ingen orsak till att det inte skulle gå bra. 

Veterinärkliniken hon skall opereras på är en klinik jag verkligen litar på. Vi har alltid gått där med Bianca och gick även där med Selma. Nu har jag inte varit där sedan Selma gick bort, så det kommer nog bli ganska känslosamt att gå in genom deras dörrar igen.  Får en gnutta obehagskänsla nu redan då jag tänker på det. Senast jag var där stod jag vid deras betjäningsdisk och hyperventilerade, grät och hade panik. Dock hanterade dom hela den situationen väldigt bra och tog bra hand om oss och Selma ända till slutet. Morgondagen blir nog lugnare än så, på alla sätt och vis, hoppas jag verkligen. 

Bianca har opererats en gång förr, men det är flera år sedan. Det är aldrig roligt att överlåta någon som betyder så mycket för en i någon annans händer, men detta är för hennes bästa. Jag måste bara tänka så. Allt kommer att gå bra och hon kommer återhämta sig utan problem. IHåll tummarna för att morgondagen går bra för oss <3IMG 7438

 


En vecka med fyra hundar och en bebis

Skrivet av Sara Hellström 20.10.2019 | 2 kommentar(er)

Kategorier:

Vi har haft besök. Tovas mormor har varit här en hel vecka, tillsammans med sina tre hundar. Dessutom var även min mormor i stan ett par dagar, så vi har minst sagt haft fullt upp. Imorse packade de ihop sina väskor och åkte söderut igen. Fick precis meddelande att de kommit lyckligt fram. 

Vi har bara umgåtts och haft det bra en hel vecka tillsammans. Tova tog ett stort språng i sin utveckling och lärde sig nästan krypa under veckan hennes mormor var här. Eller nästan, hon kröp flera steg faktiskt. Än går det ganska långsamt, men jag tror inte det tar många dagar nu innan hon får ordentlig koll på tekniken och sätter fart åt alla håll. Hon börjar också sitta allt stadigare och har hittat ytterligare tonlägen i sin röst. Härligt! Extra roligt att min mamma fick vara med och se vår vardag här hemma och få se hur Tova utvecklats och utvecklades under veckan.

Bianca har fått njuta av hundsällskap hela veckan hon också. Min mamma har i dagsläget tre hundar. Tindra, som är Biancas mamma. Sedan har hon Caisa och Caisas dotter Bonnie. Det är alltså två upplagor mor och dotter-hundar nu då vi ses. Det är så intressant att se hur lika Bianca & Tindra är och hur lika Caisa & Bonnie är. Man ser absolut vilka hundar som hör ihop. IMG 7489IMG 7557Som ni kanske märker så har jag uppdaterat min bloggheader. Det är fina Emily på PR byrån E.Lithen som gjort den. Hon gjorde så många fina, så hade verkligen svårt att välja vilken som skulle vara först ut. Kände att det behövdes en ny header, eftersom denna blogg inte enbart fokuserar på livet med hund längre. Jag känner att jag har så mycket bebis-relaterat jag gärna skriver, så nu behöver jag inte känna att det inte platsar här. Livet med hund och barn, bloggens nya nisch. Vad tycker ni om min nya header?IMG 7306Tova sover sin andra dagsvila ute i vagnen, Bianca sover även hon. Båda lika trötta efter veckans besök. Jag skall ta itu med lite tvätt och andra hushållssysslor så länge de sover. Ikväll skall vi träffa våra vänner och imorgon skall jag och Tova åka norrut till Jakobstad. Vi skall träffa en liten tjej (med mamma) som är exakt lika gammal som Tova, spännande! Hundar och barn öppnar verkligen dörrar till att hitta nya bekantskaper och vänner även som vuxen.

Ha en skön söndag!


Jag har bokat operationstid åt Bianca

Skrivet av Sara Hellström 04.10.2019 | 2 kommentar(er)

Kategorier:

Jag har precis gjort en sak jag så länge funderat på. Grubblat på och faktiskt dragit mig lite för att göra. Jag vet att jag vill göra det, men samtidigt skrämmer det mig så. Jag har skjutit på det länge redan, men nu är det gjort. Jag har bokat en tid för operation för Bianca. Hon skall steriliseras. 

Bianca skall inte ha valpar, det har vi vetat ända sedan hon blev diagnostiserad med slipped tendon. Båda hennes bakben är opererade och då anser i alla fall inte jag att man bör avla på henne. Att vi kommer att sterilisera henne har jag därför alltid vetat. Att låta andra människor söva ner och operera ens hund är ju ändå något man helst undviker. Hur rutinoperation det än är så vet även jag att en operation alltid innebär vissa risker, det är väl därför jag skjutit på det.

Orsaken till att jag i somras bestämde mig för att vi skall göra det inom detta år är dels för att jag är hemma nu och dels för att jag vill göra det innan hon blir ännu äldre. Jag tänker att en ung Bianca är säkrare att söva än en äldre Bianca. Man rekommenderar även att göra operationen mellan två löptider, så detta är den rätta tiden för oss.Hemma hos 14.6.2019 by Rebecka Hagert Photography 207Varför vill jag då sterilisera henne? Jo, Visste du att livmoderinflammation är väldigt vanligt hos tikhundar? Jag läste till och med någonstans att det är den vanligaste sjukdomen bland tikar och att i genomsnitt var fjärde tik drabbas. Det är hur mycket som helst! Livmoderinflammation är allvarligt och dödligt om det inte behandlas. Jag har märkt att jag på sistone gått och oroat mig för detta så mycket och nästan letar tecken på Bianca. Konstant orolig att hon skall bli sjuk, så därför vill jag sterilisera henne. Då behöver jag inte gå runt och vara orolig längre. Livmoderinflammation kan nämligen snabbt bli väldigt allvarligt och jag vill absolut inte vänta tills det eventuellt blir akut. 

I slutet av November har vi nu tid. Bokade en tid då vi inte har något annat inplanerat och bara kan vara hemma med henne båda två de första dagarna. Usch, jag har redan en klump i magen. Jag vill verkligen inte överlåta henne i någon annans händer och utsätta henne för detta. Men, jag har beställt tid till en klinik och veterinär jag litar på och jag tror inte det kommer bli några som helst komplikationer. Ändå känns det tungt. Hemma hos 14.6.2019 by Rebecka Hagert Photography 209Fotona är tagna av Rebecka Hägert.


" Hej, vi kom lyckligt fram "

Skrivet av Sara Hellström 16.09.2019

Jag lovade ett er Hej då vi kommit fram till vår destination här i Söder. Nu har vi varit här nästan en vecka och fortfarande har det inte kommit något Hej. Här kommer det, Hej på er, vi kom lyckligt fram! Tiden går så snabbt och imorgon åker vi hem igen. För er som undrat så gick resan väldigt bra. Jag hade inte alls behövt vara nervös. Tova sov större delen av resan och vi tog två lite längre pauser så hon fick sträcka på sig och skutta runt i famnen en stund. Bianca visste jag knappt att var med, hon var så lugn hela vägen. Och bilen höll ända fram.

Vi har umgåtts med vänner, familj och bara haft det bra. Tova har fått hoppa från famn till famn och Bianca har fått leka med min mammas hundar. Bianca, som annars är ensamhund, stortrivs med att ha så många vänner omkring sig. Min mammas nytillskott Bonnie (längst till höger) kommer också bra överens med Bianca och de har haft riktigt roligt tillsammans. Bianca har inte så många lekkompisar där hemma längre, så det är alltid extra roligt då hon busa med mammas hundar.DSC02486Den svarta hunden på bilderna är Tindra, Biancas mamma. Tindra är världens bästa hund och Bianca har ärvt många av hennes egenskaper och personlighetsdrag, men Bianca är nog lite mera sprallig än mor sin. Min dröm var faktiskt att någongång få en valp av Tindra och för fem år sedan kom Bianca till världen med buller och bång. Det är roligt att se dem tillsammans och konstatera hur lika de faktiskt är på så många plan. DSC02499DSC02476Vi skall ännu spendera den här dagen med familj, innan vi packar bilen och åker hem igen imorgon. Det har varit riktigt roligt att få träffa alla igen och speciellt roligt för den närmsta familjen att få se Tova igen. Dock kan jag nog erkänna att det skall bli skönt att komma hem också, hem till egna rutiner och den egna vardagen. Då man är på resande fot blir allt som heter rutiner lite rubbat. Och så saknar vi pappahusse såklart. Han väntar på oss och vi väntar på att komma hem till honom. Önskar er en trevlig start på veckan!

 


Det här händer hos oss idag

Skrivet av Sara Hellström 05.09.2019

Hej på er i denna regniga torsdag,

Regnet har öst ner hela dagen här hos oss, så vi har bara myst inomhus hela dagen. Förutom Tova som tog sin vanliga förmiddagstupplur på ca. 2 timmar ute i vagnen. Ända sedan hon var ungefär två veckor gammal har hon sovit ute i vagnen och det är där hon sover allra bäst. Desto sämre väder, desto bättre sover hon. Nu har hon nyss vaknat från sin andra tupplur, som hon tog i min famn. Så mysigt!

Så, Vad har hänt hos oss på sistone?

Tova fick smaka palsternacka igår, hon gillade det! Nu har hon smakat potatis, morot, broccoli, palsternacka, äppel och päron. Hon har gillat päron och broccoli bäst, men jag tror palsternacka tar en fin andra plats hittills. På tal om Tova så har hon även börjat dra sig upp på alla fyra och det är nuförtiden hennes favoritposition. Det är så roligt att se hennes glädje då hon inser vad hon lärt sig. 

Bianca börjar ha svårt att skilja på Tovas nallar och sina nallar. Hon har ju varit van att alla mjukisdjur har varit hennes, så det är säkert lite förvirrande. Igår tog hon en nalle av Tova faktiskt, så jag fick rycka in och reda upp saken. Dessutom börjar Biancas vallnings instinkter börjar komma fram mera hela tiden då Tova sparkas och sprattlar på golvet. Får se hur vi löser detta längre fram då Tova börjar röra sig ännu mera. Förutom det går allt fortfarande väldigt bra. 

Jag har börjat lossa så mycket hår. Har hört att man inte lossar hår under graviditeten och ett par månader efter förlossningen istället lossar massor. Tänkte redan att jag kanske hade tur och slapp detta, men nej. Får se om det lämnar något kvar på huvudet överhuvudtaget.

Pappan i huset blir ledig idag, så idag blir det helg hos oss kan man säga. Om jag får min röst hörd skall vi äta gott, ta en scrabble turnering och lyssna på regnet så smattrar mot taket. Och så skall vi såklart fira Tova som blir fem månader idag. Hurra!

Vi önskar er en trevlig kväll! 69579316 2435386926556005 7207188914937790464 n70610447 356576211956429 8010686745223888896 n


Jag vägrar fyrverkerier!

Skrivet av Sara Hellström 30.08.2019 | 2 kommentar(er)

Imorgon är det villaavslutning, veneziansk afton eller forneldarnas natt som man kallar det där jag kommer ifrån. Då jag var barn betydde forneldarnas natt att vi åkte till en gård där Marthaförbundet (tror jag?) ordnade program och kvällen avslutades med att man såg på forneldsbrasan de tände i vattnet. Sen flyttade jag till Österbotten och då har det betytt att man åker ut till stugan en sista gång för säsongen. 

Så, programmet har sett lite annorlunda ut beroende på ålder och boplats. Den största skillnaden har ändå varit att man på min hemort tände brasor, medan man här i Österbotten skjuter fyrverkerier. Första året jag bodde här förstod jag inte varför det smällde i knutarna under villaavslutning, det som jag då fortfarande kallade forneldarnas natt. 

Sen Bianca kom in i mitt liv har högtider som villavslutning fått en annan betydelse. Det betyder att man sitter och hoppas att människor omkring en inte skall skjuta så mycket raketer. Att alla andra också skall strunta i de där dyra, skräpiga och skrämmande fyrverkerierna. Många hundar lider, plånböckerna lider och inte mår naturen bra av det heller. 

Vi köper inga raketer längre, varken på nyårsafton eller villaavslutning. Första året vi hade Bianca köpte vi några, för att jag ville att hon skulle få se dem och lyssna på under kontrollerade omständigheter i hopp om att  hindra henne från att bli rädd för dem. För jag visste ju att jag omöjligt skulle kunna skydda henne från dem för alltid. Hon var inte rädd då. Idag, fem år senare, är hon tyvärr rädd ändå.  

Villaavslutning går rätt så bra, men nyårsafton är värre. Vi måste alltid försöka rasta henne så mycket som möjligt på dagen, för på kvällen vägrar hon gå ut. Hon är orolig, vankar fram och tillbaka och ser ut som om någon skall attackera henne varje gång det hörs en smäll. Jag lider med henne. Tyvärr vet jag också att många hundar har det betydligt värre än Bianca. Många hundar skakar av rädsla, har panik och jag har för mig att vissa till och med måste ge lugnande åt sina hundar. Hundar rymmer på grund av rädsla, sliter sig från koppel och springer iväg. Är det okej? Är det verkligen okej, för att vi skall få se ljus på himmelen några sekunder? 

Att åka iväg på en fest på nyårsafton eller villaavslutning utan Bianca finns inte på vår världskarta. Jag skulle aldrig utsätta henne för det. Att sitta ensam hemma och inte förstå vad som händer omkring henne. Aldrig. 

Så, vad tycker jag om fyrverkerier? Hur är det att ha hund då människor smäller upp sina pengar i luften? Då himmelen fylls av skrämmande ljus och ljud? Det är inte kul. Man lider med sin hund och önskar resten av samhället skulle tänka som en själv. Fyrverkerier är skräp, både för djur och natur. Det finns definitivt andra sätt att fira på. Fyrverkeriernas tid är förbi. bianca2

Jag vägrar fyrverkerier, gör det du också!

Ett ljud som garanterat får dig ur sängen på nolltid

Skrivet av Sara Hellström 15.08.2019 | 1 kommentar(er)

Kategorier:

Ni som har hund vet att det finns nog ingenting som får dig så snabbt att vakna som ljudet av en hund som spyr. Det var det ljudet jag vaknade av idag, kl. 06.30. Tova hade ganska nyss ätit och jag visste att Bianca låg i fotändan av sängen. Vi har försökt hålla henne på golvet i sin egen bädd, men det har inte lyckats sådär jättebra. Jag hörde det där äckligt bekanta ljudet och flög upp i hopp om att kunna stoppa henne från att spy i sängen. Men det hann jag inte. 

Först och främst fick jag flytta över Tova i egen säng, eftersom hon låg bredvid mig. Hon vaknade såklart, men låg glatt och jollrade i sin säng så medan jag tog mig an situationen. Sedan fick jag försöka få Bianca under kontroll och då hon lugnat sig var det städjobbet kvar. 

Ända sedan sitt första levnadsår har Bianca haft problem med magen, jag har nog nämnt det lite nu som då här på bloggen tror jag. Hon är känslig för vad hon äter och vi gjorde långa utredningar på henne under en period då det var som värst. Hon betedde sig ett tag som om hon fick blodsockerfall och det såg verkligen dramatiskt ut. Månader av matvägran och nästan tvångsmatning och en massa jobbiga saker. I slutändan visade det dock sig att hon led av sura uppstötningar och magkatarr, som jag själv har kommit fram till att hon nog lider lite kroniskt av. 

Med tiden lärde vi oss hur vi skulle hantera hennes problem och vad hon mår bäst av. Då vi väl fick hennes mage under kontroll så har vi i princip behandlat henne för hennes problem regelbundet. Ibland med hjälp av medicin och hela tiden med rätt val av mat. Hon blev och är idag mycket bättre och mycket tåligare, men helt klart inte helt återställd. Eftersom det var dessa symptom hon fick den här morgonen igen. 

Då allting började och vi inte visste vad hon hade för fel, då det var det väldigt skrämmande och jag blev alltid lika rädd då jag såg symptomen. Det såg verkligen inte trevligt ut och hon såg väldigt sjuk ut. Hon kunde spy fragga, hulka sig, sjunka ihop och lägga sig och sitta upp om vartannat. Såg ut som att hon vinglade och hon såg helt enkelt bara väldigt sjuk ut under sina "anfall". Att få mat eller medicin i henne då var en kamp, men idag åt hon gladeligen mat bara hennes "anfall" var över. Så det är mycket lättare i dagens läge. 

Just nu mår hon bra igen, men harklar sig lite och håller på. Så det kan hände jag behöver ge henne lite medicin i förebyggande syfte i alla fall. Vet inte varför hon fick ett anfall nu, vi har inte gett henne något utöver det vanliga och hon har fått mat precis som vanligt. Vi håller tummarna för att det inte är så långvarigt och att det endast var den här morgonen hon behövde må dåligt. Vår lilla Binkki. 

Klockan är åtta. Jag har redan matat både hund och barn x antal gånger, bytt sängkläder, lagt på en tvättmaskin och hängt upp tvätt, bytt två blöjor, ätit frukost själv, bloggat och nu är det dags för morgonens första promenad. Vad har du gjort den här morgonen? 67942068 1267027713463927 965649115046215680 n