1D2

Visa inlägg taggade med 'kattmatte'

Åtta veckor som kattägare

Skrivet av Sara Hellström 24.08.2018

Kategorier:

För åtta veckor sedan flyttade vi in i huset, skaffade katt och så fyllde jag också tjugoåtta år. Allt på en och samma dag. Nu, efter åtta veckor som kattägare tänkte jag uppdatera lite grann om livet med vår lilla Semlabulle. 

Selma växer och är ingen liten kattunge längre. Inte är hon speciellt stor till växten, men det märks tydligt att hon blir äldre och mognare. Hon har anpassat sig till sitt nya hem väldigt bra och det tog inte länge innan hon var en självklar del av vår familj. Idag känns det som om hon alltid funnit med oss.

Första veckan hon bodde hos oss höll hon till på övre våningen och ville inte vara någon annanstans än där, men idag rör hon sig fritt i hela huset och har redan hittat flera favoritställen. Idag får hon också gå fritt utomhus, helt på egna villkor. Fortfarande rör hon sig bara på tomten och är inte borta speciellt länge. Hon kommer alltid då vi lockar på henne och vill alltid in på dagen för en tupplur samt till natten. 

Hon är väldigt sällskaplig och kramgo. Har nog aldrig träffat en katt som är så familjekär som Selma. Hon vill vara med där det händer och sover alltid med oss i sovrummet. Denna vecka har hon tagit över Biancas bädd i sovrummet, så Bianca har varit lite ifrån sig då hon så gärna skulle vilja sova i sin egen bädd. En morgon då jag vaknade hittade jag dem båda där, så gulligt! (Även om Bianca såg lite besvärad ut där i sitt lilla hörn) Nu har vi löst problemet med att ta in en bädd till, en åt vardera. 

Selma och Bianca

Selma är jättesnäll, varken klöser eller biter. Väldigt försiktig av sig, men ändå nyfiken. Hon berättar för oss om hon är hungrig, vill ut eller om hon har något annat på hjärtat. Hon låter oss veta. 

Bianca och Selma kommer väldigt bra överens. De leker med varann, springer efter bollar tillsammans och busar. Sover med varann, dricker vatten tillsammans. De har verkligen funnit varann. 

Något som hänt den senaste veckan i Selmas utveckling är att hon blivit en riktigt höjdare på att jaga möss. Jag vet inte hur många möss hon kommit bärande på senaste veckan. Hon vill gärna hämta in dem till familjen och blir lite småsur på mig då jag kastar ut dem tillbaka. Hon jamar högt och tydligt då hon fångat ett och käkar sedan upp dem. Något jag fortfarande inte vant mig vid att se. Bianca vill gärna vara delaktig i Selmas fångster och det har hänt sig att Bianca gått och snott mössen från Selma, i tron om att det varit en riktig skatt. Något vi starkt nekat henne att göra, räcker med ett djur som käkar möss. Selma och Bianca 2

Livet med Selma går bra helt enkelt. Det känns så självklart att just hon kom till oss. Den lilla kissen som "vi bara skulle åka och titta på". Hon är nu vår och vi är hennes. Vår lilla Semlabulle.