1D2

Visa inlägg taggade med 'livet'

Idag firar vi sex veckor

Skrivet av Sara Hellström 17.05.2019

Idag är det sex veckors kalas hos här oss. Eller kalas har vi inte, men vi firar lite i tankarna i alla fall. Jag var tvungen att dubbelkolla om hon faktiskt blir sex veckor, men ja det stämmer. Känner lite skräckblandad förtjusning. Man får mera kontakt med henne hela tiden och hon har börjat studera våra ansikten noga, kollar på våra ansiktsuttryck och ler tillbaka mot oss, viket är så roligt! Samtidigt som jag ju vill att hon skall vara min lilla nyfödda för alltid. 

Dagarna går så fort här hemma, även om vi mesta dels är just det - hemma. Vi har börjat få in lite rutiner och hon sover oftast ett par timmar på förmiddagen, vilket ger mig välbehövlig egentid.  Denna vecka har hon även kört sovmaraton på eftermiddagarna/kvällarna, så vi har passat på att fixa lite i trädgården varje kväll. Tova trivs väldigt bra ute i vagnen, vilket är skönt för oss som också gärna är ute på gården mycket. 

Bianca njuter av grönskan och att få ligga ute på gräsmattan då vi andra jobbar på med gårdsarbete. Hon har blivit lite modigare med Tova och vill gärna gosa med henne, men Tova får nog växa till sig lite ännu förrän hon uppskattar Biancas gos. 

Idag skall jag och Tova åka in till stan och gå på vårmarknad. Vi har bara varit hemma hela veckan (förutom ett loppisbesök), så tror det gör gott åt mammahjärnan att komma ut lite grann. Förutom det så är helgens planer ett restaurangbesök, lite fortsatt arbete i trädgården och så borde jag verkligen tvätta Bianca och göra henne lite vårfin. Vi hoppas på fortsatt fint väder så vi kan vara ute mycket. Hoppas ni också får en riktigt fin helg!Tova


Min första månad som mamma

Skrivet av Sara Hellström 10.05.2019

Att bli mamma är något jag alltid velat. Därför är jag också glad och tacksam över att jag har fått den här möjligheten och att jag idag kan kalla mig mamma till den finaste dottern. Min första månad som mamma är nu avklarad. Tänk att det redan gått en hel månad sedan vi åkte in till förlossningen, förväntansfulla inför vårt första möte med vår dotter. En månad har vår dotter Tova funnits med oss.

Den här månaden har gått så otroligt snabbt. Det har varit en dimma, en berg och dalbana, rosa moln och en massa känslor. Det har varit en spännande månad, att komma in i den här nya vardagen och lära känna varandra. För så är det ju faktiskt, även om bebisen varit i magen i nio månader så känner man ju inte varann. Man vet inte alltid vad hon vill då hon gråter eller vilka läten som betyder vad. Det vet vi ännu inte heller alltid. Det är inget man gör fel, så är det bara.

Det som har chockerat mig mest med den här tiden är hur starka mamma-instinkter man har inbyggt. Det var jag inte alls beredd på. Många saker som jag oroade mig före hon kom, har nu fallit på plats helt naturligt. Även om man är ny i uppgiften så vet man ändå någonstans inom sig vad som är rätt eller fel. Hur man skall göra och hur man skall gå tillväga. Då jag fick henne i min famn kände jag genast att jag är den bästa mamman för henne och det är jag som vet vad hon behöver. Sedan har det dykt upp saker man inte visste man skulle oroa sig för, som man grubblar på. Och såklart har det kommit stunder då jag tvivlat på mig själv och jag har nog titulerat mig själv den sämsta mamman x antal gånger redan mellan varven, men innerst inne så vet jag att det inte är sant. Jag vet att jag gör mitt bästa och det räcker. 

Under den här månaden har jag även lärt mig så mycket om mig själv. Jag har hittat nya sidor hos mig, som jag inte visste att jag hade. Jag har blivit modigare i mina åsikter och mera självsäker överlag. Det känns lättare att våga stå upp för det man tror på då man har en liten att kämpa för, inte bara sig själv längre. 

Att en liten människa utvecklas så mycket som vår lilla Tova har gjort på en månad är lite skrämmande, men samtidigt så fascinerande. Det har hänt så mycket så man hinner inte riktigt med, även om man försöker ta vara på varje stund. Utseendemässigt har hon gått från att vara en liten nyfödd bebis till en icke så nyfödd längre. Hon blir spänstigare i kroppen för var dag som går och ibland ser vi nästan hur hon förändras från morgon till kväll. Det känns också som hon börjar bli mera en egen person och man börjar se vissa personlighetdrag i henne. 

Förutom lite magknip till och från så är hon är väldigt nöjd bebis. Hon vill helst vara nära och i famnen, men ibland kan hon ligga långa stunder på golvet och prata med sina leksaker. Hon har alltid sovit rätt så bra på nätterna, men den här veckan har hon börjat bli svår att få att sova på kvällarna och hon vill helst sova bredvid mamma hela natten och inte i sitt babynest. Hon gillar att bada och sover gärna ute i vagnen ett par timmar på förmiddagen. 

Jag ser så fram emot att få följa henne och se hurdan person hon blir. Vilka av våra egenskaper hon ärvt och vilka hon själv har. Det är en spännande och härlig tid vi lever i och har framför oss. En månad som mamma bakom mig, många framför och jag ser fram emot varje stund. Älskade Tova, tack för att just jag fått den stora äran att vara din mamma.
Sara och Tova


Tumistid med Bianca

Skrivet av Sara Hellström 08.05.2019

Idag har jag och Bianca haft tumis tid, bara hon och jag. Efter en sömnlös natt på grund av en liten tjej som hade magknip så var det faktiskt riktigt skönt att komma bort hemifrån ett par timmar. Att få en liten behövlig paus och bara vara jag igen. Vara jag, vara Biancas matte för en stund. Inget annat. Älskar att vara mamma, men alla mammor där ute förstår nog vad jag menar. 

Jag och Bianca åkte in till stan på lite ärenden och på hemvägen passade vi även på att åka via Musti och Mirri för att köpa en påse av Biancas favoritben. Biancas favoritben kanske inte är helt korrekt sagt egentligen, men de benen jag helst ger henne. Mattes favoritben. De innehåller ingen råhud, utan är mjukare och mer lättsmälta än vanliga tuggben. De sägs att de skall passa för hundar med känslig mage, vilket Bianca har, och de har fungerat bra för henne.DSC08510DSC08516Det var faktiskt riktigt skönt att få åka iväg ensam med Bianca. Även om jag är hemma med henne dagligen nu, så har jag ju inte samma tid för henne som förut. Min famn är oftast upptagen av en annan liten med stort behov av närhet. Nu fick vi umgås, bara jag och hon och jag kunde ha mitt fokus på henne för en stund. Både Bianca och jag mådde nog bra av dagens utflykt. 

Då vi kom hem var Bianca alldeles trött. Att gå runt på stan och känna in alla dofter och hälsa på nya människor var ett riktigt hjärngympapass för henne. Nu sover Tova i min famn, Bianca sover i sin bädd och även jag skall försöka vila lite grann. Vi njuter verkligen av dagarna här hemma tillsammans, alla tre. Så skönt att bara ta dagen som den kommer. Utan planer, utan måsten. Bara njuta!


En lycklig Bianca

Skrivet av Sara Hellström 04.05.2019

Kategorier:

Igår både snöade det och blåste hårt, riktigt ruggigt väder var det här hos oss. Bianca, som älskar snö, var glad över den lilla snön som täckte marken. Idag vaknade vi till ett vitt vinterland och Bianca var om möjligt ännu lyckligare. Hon tog ett skuttande varv runt på gården genast på morgonen. Härligt att se henne så glad, även om jag själv inte hurrar så mycket över snön. Det ser dock ut som den smälter bort ganska snabbt. Inte mig emot, vill gärna ha våren tillbaka. DSC07849Just nu sover Tova ute i vagnen och jag hoppas hon tar igen både nattens och förmiddagens sömn som hon missade. Vanligen har hon vaknat ungefär tre gånger per natt, men ibland kommer nätter då vi vakar på grund av magknip eller så vill hon annars bara ha närhet. Inatt sov hon jättebra från 21.30-00.30, men sedan vaknade vi nästan en gång i timmen och åt eller bara myste. Hur gullig hon än är, så förstår nog alla att man blir lite snurrig efter en sådan natt. 

På förmiddagen brukar hon även sova ett par timmar, men idag fick hon inte riktigt ro att sova. Dock sov hon massor igår, så det varierar. Hon utvecklas ju massor hela tiden och går igenom en massa olika faser så man får bara anpassa vardagen efter henne, så som det skall vara.DSC07854Annars har vi inga planer för idag. Dagarna flyter på och ser rätt så lika ut för oss, oavsett om det är tisdag eller lördag. Jag skulle vilja hinna slutföra städningen jag påbörjade igår, men vi får se vad Tova har för planer. Sedan har jag också börjat pyssla med ett fotoalbum om vårt första år i huset, kanske får jag lite tid för det också. Eller så sitter jag bänkad framför serier med Tova. Vi får se. Ha en fin lördag <3 


Dagens rådgivningsbesök

Skrivet av Sara Hellström 03.05.2019

Idag hade vi tid till rådgivningen med lillen. Hittills har vi bara haft hembesök, så detta var första gången vi åkte dit med henne. Senast jag var där var tre dagar före beräknat. Det var lite konstigt att sitta där med fokus på något annat än min mage. Man hann ju bli rätt så van med proceduren där och att det är magen som är i fokus. Dagen till ära blev det ju såklart snöstorm här hos oss, hård blåst och snö på marken. Som tur är så bor vi rätt så nära rådgivningen. 

Allting var bra med henne och hon hade växt på alla fronter. Hon är ganska lång för sin ålder (om man nu ens kan säga så då hon bara är en månad gammal) och väldigt spänstig i kroppen. Jag tror att hon även är ganska aktiv och rörlig för att bara vara en månad, fast jag vet egentligen inte hur de brukar vara i den här åldern. Då hon ligger på golvet svänger hon sig från rygg till sida och har liksom börjat röra sig med benen så hon hamnar lite utanför lekmattan. 

Vi ser att hon mår bra, men det var ändå skönt att få det bekräftat att hon faktiskt utvecklas och växer som hon skall. Man är fortfarande lite osäker såhär i början och grubblar på det mesta, så det känns skönt med regelbundna besök till rådgivningen. 

Sambon och Bianca trotsade nyss snöstormen och gick ut på promenad. Lilla tjejen sover och jag borde passa på att ta tag i lite städning och annat, så länge jag har händerna fria. Det här med att vila då hon vilar har aldrig varit min starka sida. 

Trevlig helg från oss!58814548 419373328841008 2685788628105297920 n


Bianca är den bästa storasystern

Skrivet av Sara Hellström 29.04.2019 | 1 kommentar(er)

Före vår dotter kom till världen var jag redan bergsäker på att Bianca skulle hantera sin nya uppgift som storasyster med bravur. Jag tvivlade egentligen aldrig, men lite nervös var jag nog ändå. Speciellt inför deras första möte och ifall Bianca skulle ta avstånd till mig på något sätt. Tycka att jag sviker henne liksom. Nu då vår dotter är här och jag har facit i hand, så att säga, så kan jag konstatera att Bianca hanterar uppgiften bättre än jag någonsin kunnat hoppats på.

Vi hade en filt med oss till sjukhuset, som vår dotter fick ha då vi låg på BB. Sambon tog sedan hem filten till Bianca, så att hon skulle få bekanta sig med vår nya familjemedlem genom dofterna på filten först. Hon hade varit väldigt glad och entusiastisk då hon fick filten. Till viss del doftade den säkert mig, men jag tror nog hon också kände igen den andra doften på något vis. 

Då vi kom hem, efter tre dagar på BB, så var Bianca glad och ivrig. Det var nog också vad jag hade förväntat mig, däremot var jag inte beredd på att hon skulle vara så försiktig gentemot mig. Det var som att hon visste att jag var lite skör och vad jag hade gått igenom. Hon hälsade, men väldigt försiktigt. Snusade lite på bebisfötterna, men gick sedan och la sig i sin bädd. Som att det vore världens naturligaste sak att den här bebisen kom hem till oss. Som att hon redan kände henne. 

Det var verkligen häftigt att se hur naturligt Bianca tyckte detta var. Då insåg jag nog ännu mer att hon har faktiskt vetat hela tiden vad som händer och vem det är som skall komma till oss. Jag tror faktiskt hon visste mycket mer än oss, hela tiden. 

Nu, efter tre veckor och två dagar hemma tillsammans, är Bianca fortfarande lika snäll och förstående. Hon är nyfiken på sin nya lillasyster, men väldigt försiktig. Precis som hon alltid varit. Ibland kommer hon och berättar för oss om bebisen gråter och hon ligger gärna nära och tittar på henne, men gör inget mer. I hjälpköket där vi har skötbordet har även Bianca fått en bädd, så att hon skall ha en trygg plats även där. I början vågade hon inte komma med då vi gick för att byta blöja, men nu vågar hon. Hon ligger oftast där i sin bädd och övervakar. 

Att min famn numera oftast är upptagen av en liten bebis istället för Bianca, det hanterar hon också väldigt bra. Som att hon förstår. Mitt samvete angående det är dock inte lika förstående, men det är en annan historia. Bianca har verkligen anpassat sig otroligt bra och hanterar nog den här nya situationen bäst av oss alla. Jag är så stolt över henne, så otroligt stolt. Hon är den bästa storasystern. IMG 0929


Livet i bebisbubblan

Skrivet av Sara Hellström 25.04.2019 | 1 kommentar(er)

Här kommer ett hej från bebisbubblan ! Jag har påbörjat detta inlägg flera gånger, men aldrig lyckats skriva det klart. Det har alltid varit någon som varit hungrig, velat ha en ny blöja eller bara velat mysa i mammas famn - alltså precis som det skall vara just nu. Dagarna går så snabbt och detta är sambons sista vecka hemma som pappaledig, sedan tar en ny vardag vid. 

Vår dotter växer och utvecklas i en rasande fart. På fredag blir hon tre veckor. Aldrig kunde jag tro att det kunde hända så mycket på tre veckor. Känns som hon har gått från en nyfödd till en bebis, om ni förstår vad jag menar. Hon har verkligen blivit medveten om sin omgivning och följer med blicken. Hon tittar på oss och lyssnar till ljud. Hon är väldigt spänstig i kroppen och stark i nacken. Igår tyckte jag till och med att hon nästan log tillbaka då jag log åt henne. Det går så snabbt, lite för snabbt. För tre veckor sedan låg hon i min mage och nu ligger hon här och tittar på mig med sina stora vackra ögon. Hon är så underbart söt så jag smälter varje gång hon ser på mig.IMG 0864Vi har också börjat landa lite i vår roll som föräldrar. För varje dag blir man lite säkrare och lite tryggare. Man börjar komma ur den där rosa bubblan lite grann och börjar inse att detta är på riktigt och detta är vår vardag nu. I början hade jag ganska hög press på mig själv och kände mig flera gånger dålig och misslyckad. Antagligen på grund av hormoner men också på grund av att det är en sådan ny situation. Det har blivit bättre nu och jag har förstått det självklara, att man såklart inte kan eller ens behöver veta och kunna allting genast.

Rutiner kan man nog inte säga att vi har fått ännu, utan dagarna ser alla lite olika ut. Vissa dagar sover hon mycket och äter regelbundet andra dagar äter hon konstant och sover inget. Nätterna likaså. För det mesta trivs hon ute i vagnen och sover gärna en stund där varje dag. Vi har även börjat ha henne på golvet och hon ligger gärna där och tittar på sina färggranna leksaker. En stund, sedan är det nog mammas eller pappas famn som är den tryggaste platsen igen. Hon vill helst vara i famnen och det skall gärna gungas fram och tillbaka på rätt sätt, sådär som det var i magen. 

Det känns så häftigt att se henne utvecklas. Hon ändrar verkligen dag för dag nu. Lite rädd blir jag då jag ser hur snabbt det går, så jag försöker verkligen ta vara på varje dag och njuta fullt ut. Den här tiden kommer aldrig igen och jag vill inte se tillbaka och tycka att jag inte tog vara på den. Nu skall vi gå ut i det härliga vädret på en vagnpromenad, Vi hörs <3

 


Bebisförberedelser

Skrivet av Sara Hellström 21.03.2019

Roligt att ni var så många som ville vara med och gissa på föregående inlägg. Ingen bebis har kommit till världen än. Någon gissade att bebisen föds redan nästa måndag, vi får väl se. Tyvärr en fråga som ingen kan svara på, vi får vänta med spänning. 

I tisdags var det dags för rådgivningsbesök igen och den här gången blev det lite mera verkligt att det faktiskt kan ske när som helst nu. Förutom de vanliga undersökningarna och proverna så kollade vi även att allt pappersarbete var klappat och klart inför bebisens ankomst. Det är en hel del papper som skall fyllas i och skickas hit och dit, men som tur är sköter rådgivningen det mesta. 

På rådgivningen frågade hon hur jag mått och den natten hade jag nog inte sovit mer än fyra timmar, utspritt över hela natten. Jag nämnde mina sömnlösa och smärtsamma nätter, det är främst på nätterna all värk och alla onda sammandragningar kommer. Så länge bebisen mår bra så är det huvudsaken sade jag. Jag kämpar mig såklart igenom detta. "Man får klaga, Sara". - sade vår rådgivningstant. Och det får man väl, men det känns så fel och tjatigt då bebisen har allting jättebra där i magen, vilket är huvudsaken. 

Det känns som min kropp förbereder sig inför den stora uppgiften och övar sig så mycket den hinner. Jag har varit väldigt hungrig de senaste dagarna och min kropp skriker - tanka energi! Så jag tankar energi och vilar mig så mycket det går. 

Bebisens huvud hade sjunkit neråt och är fixerat där det skall vara, vilket känns jätteskönt att veta. Förutsättningarna för att allting skall gå som det skall ser lovande ut och överlag har hela min graviditet nog varit så nära ett skolboksexemplar man kan komma. Aldrig något avvikande. 

Igår hade vi den sista kvällen i profylaxkursen vi gått i Vasa. En jättebra kurs som jag skulle rekommendera åt alla som väntar barn. Den har verkligen gett oss en massa verktyg att använda före, under och även efter förlossningen samt även stärkt oss som par. Överlag är jag väldigt glad över att vi gått alla kurser som erbjudits, för det har gett oss så otroligt mycket. 

Dagarna hos oss ser alltså ganska likadana ut nu, beroende på mitt mående. Vi försöker förbereda oss både praktiskt och mentalt. Idag har jag faktiskt en fotvårdstid, vilket skall bli så otroligt skönt! Jag både kan och brukar sköta mina fötter själv, men nu är där en mage i vägen så då är det bättre att låta någon annan sköta det. 

Här skiner solen, njut av dagen <3 

IMG 9182


Tre saker vi gjorde förra veckan

Skrivet av Sara Hellström 12.03.2019

Kategorier:

I och med att jag är hemma på heltid nu så flyter alla dagar liksom lite ihop. Det spelar ingen större roll om det är måndag eller fredag. Vissa dagar har jag haft mera program, medan andra dagar varit riktiga latdagar. Att prioritera vila är ett måste just nu, så för det mesta har jag och Bianca bara lugna dagar här hemma tillsammans. Vilket faktiskt är något jag trivs riktigt bra med just nu! Förra veckan hade sambon vintersemester och hade dessutom födelsedag, så då såg veckan lite annorlunda ut. Tänka därför visa er några glimtar från veckan som gick.

 

Det stora baket

Jag tycker egentligen inte om att baka och gör det ganska sällan, men en kväll förra veckan fick vi för oss att baka bullar. Sagt och gjort, vi bakade flera olika sorters bullar och har nu frysen full med bland annat kanel- och vaniljbullar. Perfekt att ta upp ur frysen sedan då gästerna börjar droppa in för att få träffa vår lilla nykomling. Dagen efter då jag såg att vi hade ytterligare ett jästpaket kvar fick jag för mig att baka ytterligare något. Det blev semlor och ostscones (som förresten var  löjligt enkla att göra och supergoda!)


DSC05562

DSC05577

 

Grillning på gården

En annan dag gick vi ut på en kort promenad i solskenet och grillade sedan korv på gården. Då vi kom tillbaka från promenaden hade solen redan börjat gå ner, men det var ändå inte så tokigt att sitta på egen gård och grilla korv och dricka te. Och äta färska bullar och semlor! Extra lustigt blev det då vi kom på att stället vi satt på var vår lilla odlingsplätt i somras, vi satt alltså mitt bland eller i alla odlingslådor. 

Vi satt och diskuterade och planerade vad vi skulle göra på gården i sommar. Hurdana projekt vi skulle ta oss an och vad vi skulle odla var. Det blir spännande att se då snön smälter och allt kommer fram igen vad vi egentligen hittar på. 


DSC05627

grillning

 

Firade 30-år

Sambon fyllde år, 30 år! Det skulle givetvis firas ordentligt. Jag och Bianca överraskade honom med skumppafrukost och presenter på sängen. Bianca gav honom en drake, ni vet en sådan där som man flyger med. Den var omtyckt, både av sambon och Bianca själv.

Dagen fortsatte med spabesök, lunch och sedan gick Bianca och han på en promenad medan jag vilade mig inför kvällens familjeförberedelsekurs. Det var en väldigt givande och bra kurskväll och efter kursen blev det en mysig tre rätters middag här hemma. Helgen efter firade vi honom ytterligare med tårta och kalas. 

 

DSC05654

DSC05658

Det var verkligen roligt att ha sambon hemma hela veckan, då jag och Bianca oftast är för oss själva. Nu är han tillbaka på jobbet och jag och Bianca har återgått till våra tumis-dagar. Idag skiner solen och det skall vi ta vara på. Ha en fin dag <3 


Hänt på sistone

Skrivet av Sara Hellström 11.02.2019

Vips, så hade det gått över två veckor sedan sist. Samtidigt som det nästan känns som tiden står still just nu, så går den ändå så otroligt fort. Konstig kombination av känslor.

Kanske passande att titta vad som hänt sedan sist. Det största som hänt är egentligen att jag gått och blivit sjukskriven fram tills att mammaledigheten tar över, vilket den gör den första mars. Jag mår bra och bebis mår ännu bättre, men på grund av kraftiga sammandragningar vid all fysisk ansträngning gick det inte att jobba mera. Jag trivs bra på mitt jobb och har de allra bästa kollegorna , så det var lite motvilligt jag tog emot sjukskrivningen först. Jag märker dock nu att det var det enda rätta, jag mår bättre då jag kan vila och ta allting i lite lugnare tempo. Att gå från att jobba med ett aktivt jobb i högt tempo till att vara hemma och prioritera vila är inte det lättaste, men jag försöker anpassa mig. 

Bianca njuter i alla fall av att ha matte hemma och tar gärna sovmorgnar med mig varje dag. Lite synd att jag inte kan vara desto mera aktiv med henne, vi försöker satsa på andra aktiviteter istället. 

Idag skall vi till rådgivningen för att kolla att bebisen växer som den skall, men med tanke på hur aktiv den är och hur det sparkar och boxas i min mage konstant så tvivlar jag inte på att den mår alldeles utmärkt. Sedan skall jag fortsätta rensa bland babykläderna, vi har fått ärva massor av våra vänner och bekanta så jag har nu börjat projektet rensa och tvätta igenom. Det är så kul, men samtidigt svårt att ta in att vi snart har en liten bebis som skall använda dessa kläder. 53 dagar kvar till beräknat!

51596666 2002628653139953 5859733098656169984 n