b2

Visa inlägg taggade med 'mat'

Hemma igen efter operationen

Skrivet av Sara Hellström 25.11.2019 | 1 kommentar(er)

Kategorier:

Vi är hemma igen. Bianca opererades imorse och strax efter kl.13.00 fick vi hämta hem henne. Så, vi har varit hemma ett par timmar redan. Hemma och kommit oss till ro. Bianca har vilat och vilar fortfarande och vi har bara försökt hålla en lugn stämning här hemma. Operationen var lyckad och allting gick som det skulle. Hon mår bra.

Jag sov inte mycket inatt, dels för att Tova har tänder på gång men också på grund av dagens operation. Det är lite så jag fungerar. Då någon jag bryr mig om är sjuk eller skall vara/har varit med om något släpper jag i princip allt runt omkring. Mitt största fokus blir den jag bryr mig om. I detta fall Bianca. Mina tankar var på henne och på den här dagen.

Det var en tung resa till veterinärkliniken, med flera tårar inblandade. Jag valde att Bianca skulle steriliseras i förebyggande syfte. Det var mitt beslut att söva henne och sätta henne på ett operationsbord. Självklart är man extra nervös då, för om något skulle gå på tok så var det mitt beslut att utsätta henne för det. 

Bianca somnade snabbt i min famn på golvet, invirad i sin filt. Jag klappade om henne, berättade hur mycket jag älskar henne och berättade att jag hämtar henne snart. Hon kommer sova och inte känna någonting. Allting kommer ordna sig. Veterinären sade att de ringer om det skulle vara något, annars får vi hämta henne som avtalat. Jag åkte hem och ville därför absolut inte få något samtal av dem innan vi åkte för att hämta henne. 

Att komma hem med ett koppel, utan hund, var en fruktansvärd känsla. Jag visste att det var en rutinoperation och att allting tydde på att det skulle gå bra. Men, förra gången jag var på kliniken kom jag hem med en kattbur. Ingen katt. Ingen Selma. Selma kom aldrig hem. Alla de känslorna blandat med oron för Bianca gjorde så det brast då jag steg innanför dörren. Inte ens Tovas skratt fick mig att torka bort tårarna innan de rann ner för mina kinder utan stopp. 

Att sedan få hämta hem Bianca var fantastiskt. Operationen lyckades och hon mådde bra. Sköterskan som gick igenom operationen med mig var så snäll, omtänksam och gick omsorgsfullt igenom hur vi skall sköta om Bianca under hennes återhämtning. Då hon kom ut med Bianca i famnen, invirad i samma filt jag lämnat henne i, kände jag en sådan lättnad. Bianca var något groggig, men glad att se mig. Hennes ögon lyste och svansen viftade försiktigt i sköterskans famn. 

Bianca har vilat sedan vi kom hem. Vi har bäddat åt henne i vårt sovrum, där hon får vara i lugn och ro. Hon har redan ätit med god aptit, vilket är gott friskhetstecken för Bianca. Hon är ännu lite ostadig på benen och lite ledsen. Gnyr lite grann och funderar vad som sker. Men, hon är trygg här hemma. Nu gör vi allt för att hennes återhämtning skall gå så bra som möjligt. I två veckor skall vi ta det lugnt och undvika fysisk ansträning samt hastiga rörelser. Så nu blir det lugna mysiga dagar här hos oss. Skönt att ha den här dagen överstökad, nu blickar vi framåt <376706836 582398849238344 7617863882370973696 n

 


Imorgon skall Bianca opereras

Skrivet av Sara Hellström 24.11.2019 | 2 kommentar(er)

Kategorier:

Imorgon är det dags. Tiden jag bokade för så länge sedan är nu här och imorgon skall Bianca steriliseras. 

Jag känner både en lättnad och nervositet inför operationen. Lättnad för att jag sen aldrig behöva oroa mig för att hon drabbas av livmoderinflammation längre. En oro jag gått och bärt på så länge nu. Nervositet för att hon skall sövas och opereras, det säger sig själv. Jag tror och hoppas att operationen lyckas utan komplikationer och att vi får hämta hem vår Bianca så fort som möjligt igen. Hon är ung och frisk så jag ser ingen orsak till att det inte skulle gå bra. 

Veterinärkliniken hon skall opereras på är en klinik jag verkligen litar på. Vi har alltid gått där med Bianca och gick även där med Selma. Nu har jag inte varit där sedan Selma gick bort, så det kommer nog bli ganska känslosamt att gå in genom deras dörrar igen.  Får en gnutta obehagskänsla nu redan då jag tänker på det. Senast jag var där stod jag vid deras betjäningsdisk och hyperventilerade, grät och hade panik. Dock hanterade dom hela den situationen väldigt bra och tog bra hand om oss och Selma ända till slutet. Morgondagen blir nog lugnare än så, på alla sätt och vis, hoppas jag verkligen. 

Bianca har opererats en gång förr, men det är flera år sedan. Det är aldrig roligt att överlåta någon som betyder så mycket för en i någon annans händer, men detta är för hennes bästa. Jag måste bara tänka så. Allt kommer att gå bra och hon kommer återhämta sig utan problem. IHåll tummarna för att morgondagen går bra för oss <3IMG 7438

 


Saker ni inte visste innan ni skaffade hund

Skrivet av Sara Hellström 04.09.2019

Kategorier:

För ett tag sedan bad jag mina följare på Instagram dela med sig av saker de inte visste innan de skaffade hund. Något som chockerade, som de inte var förberedda på. Jag hörde mig även för i min bekantskapskrets och fick in många olika svar på saker man inte visste. Tänkte dela med mig av de svaren idag och samtidigt kommentera svaren lite. Du får också väldigt gärna skriva här i kommentarsfältet ifall det är något du inte visste innan du skaffade hund. Då kör vi!

1. Att hundar lär sig förstå så många ord, de snappar upp så mycket. 

- Om hundar verkligen kan förstå orden i sig eller bara tonfallet är ju lite omdiskuterat. Min åsikt är också att hunden kan lära sig ord och ja, de kan verkligen snappa upp så mycket. Bianca vet exakt vad skramlet av hussses nycklar betyder (att dom skall gå ut) och min mammas hundar låter inte ordet "godis" gå förbi obemärkt. Speciellt om man pratar mycket med hunden i vardagen, så tror jag den lär sig otroligt mycket. Hundar märker också såklart av sinnestämning och läser av vårt kroppspråk bättre än oss själva många gånger. 

2. Hur dyrt det faktiskt är & Hur dyrt det är med vaccinationer.

- Att ha hund är inte billigt. Först och främst kostar ju hunden, mer om det är en rashund och mindre om det är en blandras. Mat, koppel, hundbäddar, leksaker. Hobbyn så som kurser och annan aktivitet. Försäkring och veterinärbesök med bland annat vaccinationer. Kostnader som en hund innebär är absolut något man bör förbereda sig på innan man skaffar hund. Det är så mycket mer än bara själva köpet av hunden.

3. Hur bunden man är och hur mycket tid det faktiskt tar.

- Många vet nog att man blir mera bunden och att en hund tar tid, det pratas det alltid mycket om. Man förstår nog kanske ändå inte hur bunden man faktiskt är innan man väl är där i situationen. Man kan inte stanna på en spontan kaffe i stan efter jobbet, man kan kanske inte ens åka och handla efter jobbet för att hunden är ensam hemma. Ingen sista minuten resa utan att först skaffa hundvakt och inga sena nätter på krogen. Plus att hunden skall rastas, matas, tränas och tas hand om på alla tänkbara sätt. Det tar tid, men är så värt det om man frågar mig och förhoppningsvis alla andra hundägare också. 

4. Att det finns så mycket valmöjligheter bland hundtillbehör och mat.

- Det är en djungel! Selar, koppel, mat, godis, leksaker, burar, bäddar o.s.v. Bäst är nog att fråga i affärer, fråga uppfödaren, vänner och andra hundbekanta och prova sig fram till vad som fungerar för just din hund.

5. Att det skulle ta så lång tid att få hunden rumsren.

- Det här är något jag tror många förvånas över. Hur mycket jobb det ofta är att få en valp rumsren och hur mycket det kräver av en själv. Hur länge det tar varierar massor från hund till hund, för Bianca tog det ungefär åtta månader innan hon var helt rumsren. Personligen tror jag det beror mycket på hur aktiv och konsekvent man själv är. Går man ut med valpen eller låter man olyckor ske inomhus? En valp behöver ofta rastas efter vila, lek och mat. En bra tumregel att komma ihåg!

6. Hur svårt det är att veta vad som är "normalt".

- Då man skaffar sin första hund så vet man troligen inte hur det "ska" vara. Vad som är normalt och inte. Här är det väldigt bra om man t.ex. kan fråga uppfödaren därifrån man tog valpen, eller någon annan hundkunnig i ens närhet. Om man aldrig haft hund är det klart man kanske inte vet hur ofta en hund skall rastas? Vad gör man då den biter? Varför kan den inte gå fint i koppel? Kan dyka upp en massa frågor och man behöver inte veta allt genast, det kan man inte. Men, det är bra om man läser på lite och frågar sig fram längs vägen.

7. Hur kär hunden faktiskt kan bli. 

- Den sista punkten och allra finaste. Visst vet man kanske att man kommer tycka om sin hund, men jag tror nog det är många hundägare som förundrats över hur kär hunden faktiskt blir. Vilken stor plats i familjen den tar. Hur hunden faktiskt blir en stor och mycket viktig familjemedlem. Människans bästa vän <3

kimitoc3b6n saramariaexenia wordpress 21Jag med min mammas Caisa för ett par år sedan. 


Tumistid med Bianca

Skrivet av Sara Hellström 08.05.2019

Idag har jag och Bianca haft tumis tid, bara hon och jag. Efter en sömnlös natt på grund av en liten tjej som hade magknip så var det faktiskt riktigt skönt att komma bort hemifrån ett par timmar. Att få en liten behövlig paus och bara vara jag igen. Vara jag, vara Biancas matte för en stund. Inget annat. Älskar att vara mamma, men alla mammor där ute förstår nog vad jag menar. 

Jag och Bianca åkte in till stan på lite ärenden och på hemvägen passade vi även på att åka via Musti och Mirri för att köpa en påse av Biancas favoritben. Biancas favoritben kanske inte är helt korrekt sagt egentligen, men de benen jag helst ger henne. Mattes favoritben. De innehåller ingen råhud, utan är mjukare och mer lättsmälta än vanliga tuggben. De sägs att de skall passa för hundar med känslig mage, vilket Bianca har, och de har fungerat bra för henne.DSC08510DSC08516Det var faktiskt riktigt skönt att få åka iväg ensam med Bianca. Även om jag är hemma med henne dagligen nu, så har jag ju inte samma tid för henne som förut. Min famn är oftast upptagen av en annan liten med stort behov av närhet. Nu fick vi umgås, bara jag och hon och jag kunde ha mitt fokus på henne för en stund. Både Bianca och jag mådde nog bra av dagens utflykt. 

Då vi kom hem var Bianca alldeles trött. Att gå runt på stan och känna in alla dofter och hälsa på nya människor var ett riktigt hjärngympapass för henne. Nu sover Tova i min famn, Bianca sover i sin bädd och även jag skall försöka vila lite grann. Vi njuter verkligen av dagarna här hemma tillsammans, alla tre. Så skönt att bara ta dagen som den kommer. Utan planer, utan måsten. Bara njuta!


På shopping med hundarna

Skrivet av Sara Hellström 27.02.2019 | 2 kommentar(er)

Då min mamma var här hade hon givetvis även med sig sina hundar, Tindra och Caisa. Tindra är Biancas mamma och Caisa är den svenska blondinen i gänget. 

Jag är uppväxt med hund och även ärvt hundintresset av min mamma, det kan nog alla se som känner oss båda. Att dela ett sådant fint intresse med varann är verkligen roligt och givande. Att min mamma dessutom är utbildad inom djursjukvården är ett stort plus!

Under veckan då mamma var hos oss, åkte vi med hundarna till Seinäjoki eftersom Caisa skulle besöka veterinären där. Caisas besök gick jättebra och allt var i sin ordning. Efter veterinären besökte vi djuraffären Musti & Mirri. Hundarna fick hälsa på personalen och inspektera alla varor. Caisa var nog mest intresserad av maten, medan Bianca gärna ville ha en leksak och Tindra hängde med i svängarna lika snällt som alltid. Personalen trodde även vår nästan 10-åriga Tindra var en valp, så det var lite roligt. 

52864501 252692348974421 7881009587929743360 n

52890018 295461161137796 9118114796590333952 n

Caisa fick ett ben som belöning för sitt duktiga beteende hos veterinären. De andra två fick nöja sig med att agera fotomodeller framför världens sötaste leksakshylla. Är inte dessa pastelliga hundleksaker bara för ljuvliga? Hundleksaker är definitivt en av mina svagheter. 

Dagen efter vår utfärd till Seinäjoki, då vi ändå hade vanan inne, besökte vi även Musti & Mirri i Vasa. Jag och Bianca fyndade lite kattgodis på rea (tycker de är bättre storlek än nästan all hundgodis) och Caisa och Tindra fick visst också något gott med sig hem. 

Bästa shoppingfynden gjorde vi nog ändå i Hööks i Seinäjoki, fyndade massa nedsatta varor som var ytterligare nedsatta. Förutom att jag och mamma delar intresset för hundar, så delar vi nog även intresset att fynda saker på rea och erbjudanden. Kanske visar jag våra fynd i ett annat inlägg. 
djuraffar

53012098 303224000391317 4237281993974349824 n

Att shoppa med hundarna (och till hundarna) är så roligt. Att få gå in i en affär och veta att de faktiskt är lika välkomna som oss. Synd bara att det är så få affärer som tillåter hundar. Veckohandlingen skulle bli så mycket roligare om man fick ha en liten Binkkis med i vagnen. Men, jag vet. Mat och allergier och andra tråkiga praktiska saker sätter stopp. Man kan ju i alla fall leka med tanken. 


Därför är Bianca min bästa vän

Skrivet av Sara Hellström 14.02.2019

Glad Vändag eller Alla hjärtans dag!

Jag och Bianca har nyss vaknat och ätit frukost. Idag skall vi bara ha en lugn dag här hemma tillsammans och ikväll skall jag och Biancas husse gå på familjeförberedelsekursen som börjar idag. Dagen till ära tänkte jag dela med mig av några tankar kring varför hunden är människans bästa vän och i mitt fall - varför Bianca är min bästa vän. För det är hon verkligen, det finns ingen som kan ge mig det hon ger mig. 

DSC04955

♥ Hon är lojal

Jag kan alltid räkna med Bianca, hon finns alltid där. Hon älskar mig lika mycket oavsett om jag är uppiffad från topp till tå eller just stigit upp ur sängen, kanske till och med lite mer för det sistnämnda. Hon är pålitlig och dömer mig aldrig. 

♥ Hon sprider glädje

Efter en dålig dag eller en usel natt behöver man bara mötas av hennes viftande svans, så blir man glad. Hon får oss att le med sin blotta närvaro (och alla hennes busiga påhitt) varje dag. Hon lyser verkligen upp våra liv med så mycket glädje och så många skratt!

DSC04995

♥ Hon är det bästa sällskapet 

Med Bianca vid min sida behöver jag aldrig känna mig ensam, jag har alltid sällskap och det betyder väldigt mycket för mig. Jag har alltid en vän vid min sida, oavsett om det handlar om att slappa i soffan, gå en skogspromenad eller varför inte ta en kaffe på ett café. Hon hänger med oss på det mesta!

♥ Hon får mig att må bra

Bianca behöver inte göra annat än att finnas i mitt liv, för att få mig att må bra. Hon gör mig lycklig. Hon påminner mig om att vara snäll med mig själv och får mig att må bättre i mig själv. Jag upplever att jag funnit mera ro och kommit långt på vägen med att hitta mig själv sedan Bianca kom in i mitt liv. 

♥ Hon och jag är oskiljaktiga

Min och Biancas relation är svår att beskriva, nästan omöjlig att sätta ord på. Den är något alldeles speciellt och jag har aldrig upplevt något liknande med någon annan. Det är som att vi skulle ha ett osynligt band mellan oss det tar fysiskt ont i mig då jag inte är med henne. Hon är mig väldigt kär och betyder allt för mig. Det har alltid varit hon och jag och kommer alltid vara det. 
DSC05002Dessutom är hon världens bästa fotomodell och ställer upp på alla knasiga idéer jag har. 

Världens bästa Bianca! Vi önskar er alla en riktigt fin dag <3 

 


Fem saker du kanske inte visste om oss

Skrivet av Sara Hellström 18.01.2019

Kategorier:

Det är fredag och helgen är på intågande. Vi kommer spendera den här eftermiddagen och kvällen i bilen ner mot Södra Finland. Vi skall hälsa på min familj där under helgen. Under tiden vi tar oss neråt i landet tänkte jag ni skulle få ta del av en liten lista jag sammanställt till er. En lista med några saker ni kanske inte visste om oss, här varsågoda! 

 

Fem saker du kanske inte visste om mig och Bianca:

 

1. Bianca fick något som heter Slipped Tendon eller Sheltiehäl då hon var åtta månader gammal. Kort förklarat innebär det ungefär att akillessenan hoppar ur led och behöver opereras. Bianca opererades i Seinäjoki, där opererade man båda hennes bakben samtidigt. Det är rätt så ovanligt att de får åkomman på båda benen samtidigt och tydligen ännu ovanligare (inte hört om någon annan) att man opererar båda benen samtidigt. Operationen lyckades och hon hade bandage i ungefär sex veckor, eller var det åtta? Minns inte exakt. Vi hade en lång rehabiliteringsprocess med gymnastik, simning och regelbundna besök hos fysioterapeut. Idag är hon helt återställd! 

2. Då jag och Bianca var med om en djurkommunikationssession tillsammans med Susanne på IVAR Energy fick vi veta att vi troligen levt tillsammans i ett tidigare liv. Jag har alltid känt ett så otroligt stark band till Bianca, så det är definitivt något jag kan tro på att vi gjort. Sessionen var en helt fantastisk upplevelse jag alltid kommer bära med mig i hjärtat. 

DSC01481

3. Jag och Bianca tappade bort oss i blåbärsskogen en gång. Bianca tyckte mest det var kul, men jag hann nog få lite panik då jag insåg att vi gått omkring i flera timmar och jag hade inte den blekaste aning om var någonstans vi var. Det löste sig dock med lite telefonhjälp av vår personliga kartguide, husse. Pinsamt nog var vi inte alls långt bort från varken vägen eller vårt dåvarande hem. Men sedan dess är jag lite försiktigare med att gå ut i skogen ensam och lite mera uppmärksam på min omgivning. 

 

4. Då Bianca var valp tuggade hon sönder fem koppel. Inget annat dock, bara sina egna koppel. Fem stycken. 

5. Då Bianca var valp hade hon en lång period då hon bet mig i händerna. Inget vanligt valpbitande, utan verkligen gick till attack. Heela tiden! Det var riktigt jobbigt och jag hade så svårt att få kontroll över det trots att jag försökte allt. Nu i efterhand förstår jag ju att hon såg det som en väldigt rolig lek, medan det blev psykiskt jobbigt för mig. Kände mig som en värdelös matte, då jag inte ens kunde gosas med min valp utan att händerna blev sönderbitna. All hennes vakna tid gick åt att attackera mina händer som om de var en god köttbit. Det slutade bums då hon var ca. 4-5 månader efter att hennes husse med bestämd röst sade att nu får det räcka. Då förstod hon äntligen att detta inte var en lek som matte uppskattade.

Det var de fem punkterna. Det skulle vara kul att veta ifall detta var helt ny info för er eller om ni redan hade stenkoll på alla punkter. Berätta gärna! Och om det är något annat om oss ni gärna skulle vilja veta. Jag har några timmar att döda här bredvid förarsätet, så kommentera på!

 


Brunch på Restaurang Bacchus/Svenska Klubben i Vasa

Skrivet av Sara Hellström 19.09.2018

Det finns ett nytt brunchställe i Vasa, hurra! Brunch måste ju vara den bästa måltiden, så att Vasa får flera brunchställen är verkligen värt att hurra för. Jag tycker utbudet på brunchställen varit lite skralt hittills, men nu verkar det växa och många verkar haka på idén med att servera brunch. 

I lördags hade Svenska Klubben/Restaurang Bacchus premiär för sin brunch. De kommer att servera brunch varannan lördag framöver (nästa brunch tillfälle är 29.9). Jag och ett gäng andra bloggare från Sevendays och Foodly fick möjligheten att prova på deras brunch i lördags och vi blev inte besvikna. Men innan jag berättar mera om brunchutbudet vill jag skriva några rader om själva restaurangen. 

Svenska Klubben/Restaurang Bacchus hittas på Strandgatan 4 här i Vasa. Svenska Klubben är byggt år 1863 och är ett av Vasas äldsta kvarvarande bostadshus efter branden i Gamla Vasa. Det är alltså en byggnad med mycket historia i väggarna, vilket märks genast man stiger innanför dörren. På Svenska Klubben serveras det lunch på vardagar, där man som många i Vasa känner till får pannkaka på torsdagar och bearnaisesås på fredagar. I källarvåningen hittar man a´la carte restaurangen Bacchus. Har ni inte besökt Bacchus skall ni absolut göra det, mysigare miljö att äta en middag i hittar du inte. Förutom lunch- och kvällsservering erbjuder även Bacchus olika beställnings- och cateringstjänster. 

DSC03952

bacchus brunch 4

DSC03989

Men nu till Restaurangens nyaste tillskott bland tjänster, brunchen. Då man stiger in i restaurangen möts man genast av vacker inredning, hemtrevlig känsla samt en trevlig personal som tar varmt emot dig. Vi fick en välkomstdrink i form av uppfriskande havtornssaft. Jag som inte ens är så förtjust i havtorn tyckte till och med det var en bra och frisk start. Vi fick sitta i ett helt eget kabinett och jag tror jag sade flera gånger till resten av gänget hur mysigt och perfekt det kändes att få sitta där inne medan regnet piskade mot fönstret utanför. 

Trots att där var en hel del gäster, så upplevde jag stämningen som väldigt lugn och harmonisk. Många gånger tycker jag det lätt kan bli lite stökigt på restauranger då alla gäster kommer på samma gång, men här upplevde jag inte det. Man hörde musiken i bakgrunden och människor gick i lugn takt och tog åt sig av den fantastiska buffén. En väldigt fin stämning. Gästerna bestod av både barnfamiljer, par, vänner och åtminstone ett gäng bloggare med kamerorna i högsta hugg.

bacchus brunch

DSC03968

DSC04045

DSC04058

Brunchutbudet var mångsidigt, fräscht och kändes genuint och nytänkande. Jag uppskattade speciellt mycket att det fanns så mycket annat än vad man vanligen ser på ett brunchbord. Jag är så trött på det här klassiska man ser precis överallt och på många ställen känns brunchutbudet mer som frukost, tycker jag. De två fenomenen har liksom flutit lite ihop.

Det fanns mycket glutenfritt, veganska alternativ men även massor för sådana som mig, helt utan dieter. Där fanns allt från husets egna fröknäckebröd till pajer, korvar, grönsaker, färsk frukt och husets egna havrekross med blåbär (såå god!). Hummus, rökt fiskröra, nutella och smoothies i alla de färger. Som pricken på i:et fanns det ännu ett maffigt dessertbord, även där med flera veganska alternativ. Utbudet kändes varierat, stort men ändå inte för mycket. Väl genomtänkt och väl utfört. Där fanns något för alla, helt enkelt. Maten i kombination med den fina miljön får tio av tio möjliga.Bacchus

DSC4001

DSC3994

DSC04063

DSC03959

DSC03961

DSC4067

DSC04010

DSC04021

Förutom att stämningen var varm och maten var god var det även riktigt roligt att äntligen träffa några andra ur Sevendays och även Foodly gänget. Jag har inte haft möjlighet att delta i de evenemangen som ordnats tidigare, så det var verkligen kul att nu få chansen att prata med i alla fall några stycken. 

Restaurang Bacchus/Svenska Klubben hittas på facebook och instagram och HÄR kan du hålla koll på när nästa brunchdukning hålls. Jag kan varmt rekommendera deras brunch, med familjen, vännerna eller varför inte dina bloggkolleger. Tack till tjejerna jag fick avnjuta brunchen med och tack till Bacchus!


Världens sämsta matte

Skrivet av Sara Hellström 12.09.2018 | 1 kommentar(er)

Det är något som tyngt mig ända sedan vår flyttrumba drog igång. Först var det ett evigt packande, flyttande och körande fram och tillbaka. Tiden var knapp och det var stressigt och tungt, sådär som det är då man flyttar. Sedan kom sommaren och vi var inflyttade med hade hela sommaren fullbokad med diverse saker. Knappt någon ledig tid och rutinerna var som bortblåsta. Sedan möttes vi dessutom av sjukdomar och elände. Ända sedan vår flyttrumba drog igång har jag känt mig som en dålig matte. Riktigt usel.

 

Världens sämsta matte. Det är jag. 

 

Jag har haft (och har) så dåligt samvete för att Bianca inte varit högsta prioritet under denna period. För det har hon inte, om jag skall vara riktigt ärlig. Såklart har hon fått mat, rastning och aktiviteter i den mån vi klarat av och allt sådant. Men hon har inte fått allt det jag egentligen vill ge henne.

Först var prio ett att flytta. Sen att packa upp och göra stället beboeligt. Sen blev jag sjuk och totalt utmattad. Då jag var som sjukast klarade jag inte ens av att gå ut med henne. Jag klarade inte ens av att gå en promenad med min egen hund. Hur skulle hon förstå det? Varför hennes promenader uteblev? Tycker jag det är okej? Nej, men så blev det.

Vi har inte träffat hundvänner (förutom mammas hundar) på i princip hela sommaren. Vi har inte tränat. Inte gått någon kurs. Inte simmat med henne. Inga långa skogspromenader. Ingen hundpark. Vi har inte gjort något av det här hon verkligen älskar. Världens sämsta matte - mitt samvete skriker!

IMG 5016

Samtidigt så vet att det är ibland är okej att ha sådana perioder. Ibland behöver man prioritera annorlunda och ibland kommer livet emot på ett annorlunda sätt än man tänkte. Bianca mår bra, det ser jag ju med egna ögon. Hon har kanske varit lite mera rastlös än vanligt, men samtidigt har hon idag en helt egen gård att springa av sig på nu plus att hon och Selma leker mycket med varann.  

Att ge Bianca allt och lite till är det absolut viktigaste för mig. Att hon skall få göra det hon älskar och mår bra av. Att hon skall få leva det livet hon vill. Jag har inte levt upp till de orden i sommar. Det har jag verkligen inte! Jag har inte gett henne allt det där.  Och det river mitt hjärta itu. 

Nu då allting börjar lugna sig och jag börjar bli frisk igen så hoppas jag vi kommer tillbaka till våra promenader i skogen. Till våra hundträffar. Kanske kan vi gå någon kurs. Kanske hittar vi tillbaka till våra rutiner och vår vardag. 

Mitt samvete skriker att jag varit en dålig matte. Nu har jag erkänt det för både mig själv och för er. Då är det kanske dags att svänga på steken och göra något åt saken. Bianca är lika förstående, förlåtande och glad som alltid. Kanske är det dags att jag tar lärdom av henne, förlåter mig själv och blir det som nog Bianca tycker jag är och har varit ändå.

Världens bästa matte. 


Åtta veckor som kattägare

Skrivet av Sara Hellström 24.08.2018

Kategorier:

För åtta veckor sedan flyttade vi in i huset, skaffade katt och så fyllde jag också tjugoåtta år. Allt på en och samma dag. Nu, efter åtta veckor som kattägare tänkte jag uppdatera lite grann om livet med vår lilla Semlabulle. 

Selma växer och är ingen liten kattunge längre. Inte är hon speciellt stor till växten, men det märks tydligt att hon blir äldre och mognare. Hon har anpassat sig till sitt nya hem väldigt bra och det tog inte länge innan hon var en självklar del av vår familj. Idag känns det som om hon alltid funnit med oss.

Första veckan hon bodde hos oss höll hon till på övre våningen och ville inte vara någon annanstans än där, men idag rör hon sig fritt i hela huset och har redan hittat flera favoritställen. Idag får hon också gå fritt utomhus, helt på egna villkor. Fortfarande rör hon sig bara på tomten och är inte borta speciellt länge. Hon kommer alltid då vi lockar på henne och vill alltid in på dagen för en tupplur samt till natten. 

Hon är väldigt sällskaplig och kramgo. Har nog aldrig träffat en katt som är så familjekär som Selma. Hon vill vara med där det händer och sover alltid med oss i sovrummet. Denna vecka har hon tagit över Biancas bädd i sovrummet, så Bianca har varit lite ifrån sig då hon så gärna skulle vilja sova i sin egen bädd. En morgon då jag vaknade hittade jag dem båda där, så gulligt! (Även om Bianca såg lite besvärad ut där i sitt lilla hörn) Nu har vi löst problemet med att ta in en bädd till, en åt vardera. 

Selma och Bianca

Selma är jättesnäll, varken klöser eller biter. Väldigt försiktig av sig, men ändå nyfiken. Hon berättar för oss om hon är hungrig, vill ut eller om hon har något annat på hjärtat. Hon låter oss veta. 

Bianca och Selma kommer väldigt bra överens. De leker med varann, springer efter bollar tillsammans och busar. Sover med varann, dricker vatten tillsammans. De har verkligen funnit varann. 

Något som hänt den senaste veckan i Selmas utveckling är att hon blivit en riktigt höjdare på att jaga möss. Jag vet inte hur många möss hon kommit bärande på senaste veckan. Hon vill gärna hämta in dem till familjen och blir lite småsur på mig då jag kastar ut dem tillbaka. Hon jamar högt och tydligt då hon fångat ett och käkar sedan upp dem. Något jag fortfarande inte vant mig vid att se. Bianca vill gärna vara delaktig i Selmas fångster och det har hänt sig att Bianca gått och snott mössen från Selma, i tron om att det varit en riktig skatt. Något vi starkt nekat henne att göra, räcker med ett djur som käkar möss. Selma och Bianca 2

Livet med Selma går bra helt enkelt. Det känns så självklart att just hon kom till oss. Den lilla kissen som "vi bara skulle åka och titta på". Hon är nu vår och vi är hennes. Vår lilla Semlabulle.