Tankar om att få en bebis till en hundfamilj

tisdag 15 januari 2019 - 21:00 | 3 Kommentarer

Jag fick en fråga om hur vi tänker kring den kommande bebisen och Bianca. Den frågan tänkte jag försöka svara på idag. Det korta svaret skulle nog vara att vi inte har någon speciell plan för det, utan tänker att både Bianca och bebis kommer klara det utan problem. Men, tankar finns det givetvis ändå och jag tänkte jag kunde utveckla dem lite grann. 

Bianca är inte så van med barn och om vi har barn på besök som är ett par år och springer runt och leker kan hon bli lite osäker och stressad, med tanke på deras oberäkneliga rörelsemönster. Jag tror dock att hon kommer vänja sig vid det lilla liv som växer upp hos oss och som blir en del av vår familj. Jag tror hon kan känna sig säkrare då i och med att hon får se den lilla växa upp och lära känna han eller hon på ett helt annat sätt om man har ett barn på besök ett par timmar.

Jag tror Bianca kommer vara nyfiken men försiktigt över vår nya familjemedlem. Hon har redan varit väldigt intresserad av alla bebissaker som smygit sig in i vårt hem. Givetvis måste man alltid vara lite försiktig då det gäller hund och barn, för en hund är ändå alltid en hund. Längre fram tycker jag även det är viktigt att både barn och hund lär sig vad som är rätt och fel gällande varandra. Att barnet lär sig respekt för Bianca och tvärtom. Ett levande djur är inte ett barns leksak och det är väldigt viktigt för mig att det fungerar då barnet blir äldre och börjar röra på sig.

DSC04729

Det som jag kanske funderar mest över just nu är om Bianca kommer uppleva svartsjuka och om jag kommer behöva tampas med ett evigt dåligt samvete. Att min kärlek till Bianca skulle förändras efter att bebisen kommit, det tror jag absolut inte. Bianca är och kommer alltid att vara det hon är för mig, oavsett vilka andra som kommer in i vårt liv. Sedan att tiden behöver prioriteras om lite är ju ett faktum och också att det kommer finnas en annan som behöver min famn, men det får vi helt enkelt ta som det kommer. Vi är ändå två i hemmet och jag tror det mesta går att lösa bara man vill.

Sen, förutom dessa tankar finns det ju även praktiska tips som att låta hunden dofta på en filt som bebisen haft på bb före man själv kommer hem med bebisen. Det är nog något vi kommer göra tror jag. Det känns som ett bra sätt att förbereda Bianca på vem som kommer att komma hem till oss. Hundar avläser ju så otroligt mycket ur en doft. Har ni andra bra tips ett råd att tänka på angående hund och bebis? Eller hur gjorde ni?

Jag själv är uppvuxen med hund och även med andra djur och vet hur värdefullt det kan vara. Så att vårt barn skall få växa upp sida vid sida med Bianca är något jag ser fram emot att få se <3 

 

Kommentarer

  • Johanna

    16.01.2019 07:36 (38 dagar sen)

    När vi kom hem med vårt första barn och märkte efter en tid att hunden började vara svartsjuk. Då lade vi babyn i soffan och hunden med (nu hade vi en chihuahua) och sa 'vakta, om babyn säger något så kommer du till oss'. Vi satt i köket och drack kaffe (självklart hade vi ögenen på dem båda två), direkt babyn gnyde till blev hunden till sig av oro och kom till oss och visade att nu säger babyn något. Efter det blev de bästa vänner.


  • Christina

    16.01.2019 20:50 (37 dagar sen)

    Jaa, jag har ju läst en del om det och tror nog att det kommer gå bra. Men som sagt Doris är också väldigt reserverad mot andra barn, med en rätt inställning tror jag ändå att det kommer gå bra.


  • saara

    17.01.2019 11:24 (36 dagar sen)

    Jag minns då vår hund (labrador) mötte en liten för första gången. Då var han själv fortfarande väldigt mycket valp, och vi tänkte att han kommer väl att knocka omkull den lilla killen (under 2) som skulle komma på besök. Inte då, vår hund var så snäll och försiktig, och "lekte" så fint med den lilla besökaren, det var inga problem! Sen några år senare då vi kom hem från BB med vår första så märkte man på honom att han var väldigt nyfiken, men samtidigt stressad och osäker på vad det var för en krabat som kommit till hans hus. Då vårt andra barn kom så var reaktionen lite mer "aha, en såndär nu igen" :D Försiktig var/är han, och om han nu har knuffat omkull dem (numera 3 barn) någon gång så har det varit ett rent misstag. Någon speciellt stark beskyddarinstinkt eller något barnvaktsbeteende har inte vår hund haft, han håller på sitt eget utrymme och tycker helt tydligt att barnen inte är hans ansvar, bra så, kunde lätt bli jobbigt om en så pass stor hund skulle börja uppfostra eller beskydda barnen för (inbillade) faror.


Skriv kommentar