b2

Tankar om bloggens framtid

Skrivet av Sara Hellström 15.01.2020 | 0 Kommentarer

Det är med lite blandade känslor jag loggar in här idag. Senast jag skrev var på juldagen, då jag skrev om Tovas första jul. Efter julen skålade vi in det nya året med alkoholfritt bubbel redan kl. 20.00. Vid tolvslaget sov hela familjen. Det blev 2020 och plötsligt föll det en känsla över mig att jag behöver se över min tid och hur jag prioriterar den. 

Jag kan med handen på hjärtat säga att jag verkligen tagit vara och tar vara på tiden hemma med Tova. Man kan nog säga att jag fortfarande lever i någon slags bebisbubbla. Jag njuter så otroligt mycket och aldrig har jag levt i nuet som jag gör nu. Men, det finns en sak som gett mig dåligt samvete redan en lång period. Tiden med Bianca. 

Innan Tova kom var Bianca mitt prio ett. Hon är fortfarande en del av prio ett, men på en väldigt delad första plats. Först Tovas behov, sedan Biancas behov, sedan familjens och till sist mina egna. Så blir det liksom av naturliga skäl. 

Att Bianca inte längre får all uppmärksamhet faller sig naturligt, men det är många dagar som min ork inte räckt till för både Tova och Bianca. Dagar då känt mig som allt annat än en bra matte. En väldigt bristfällig matte. Jag vill finnas där till hundra procent för båda, trots att jag vet att det är orimligt att sätta sådana krav på sig själv. Jag gör så gott jag kan och det borde vara tillräckligt. Men, jag har alltid satt höga krav på mig själv gällande allt. 

Då 2020 ringde på dörren sköljde en våg av dåligt samvete över mig. Vill jag verkligen sätta så mycket tid på bloggen? Bloggen går ofta ut över tid som borde vara Biancas, i och med att jag bloggar då Tova sover. Det är tid som borde vara min och Biancas.

Att bolla en vardag med en liten tjej, en hund, renoveringar, en skiftesarbetande sambo och allt det där vardagliga runt omkring är en utmaning. Att få tiden att räcka till överallt. Jag behövde glömma bort bloggen ett tag. Minska på alla sociala medier.

Förutom att det äter av värdefull tid med Bianca så märker jag att sociala medier påverkar mig otroligt mycket, inte alltid på ett positivt sätt. Jag läser knappt bloggar längre, jag har sållat bort sådant som ger mig ångest i mitt sociala flöde och jag behöver trappa ner bloggandet och totalradera allt som säger att "jag borde blogga".

Under den här perioden har jag funderat över vad jag vill. Vill jag kasta in handduken? Ja, ibland vill jag det. Vissa dagar flödar det idéer. Jag älskar att få skriva om vårt liv, med fokus på vardagen med hund, orsaken till min blogg från första början. Jag vill få tillbaka det fokuset lite mera och trappa ner på prestationskraven jag har på mig själv. 

Så, jag finns och jag stannar. Jag kommer nog skriva lite mer sällan, men för tillfället väljer jag i alla fall att stanna kvar. Jag är inte redo att kasta in handduken än. Hoppas ni vill fortsätta följa oss. Avslutar med en julbild på min tjejer, trots att julen redan är långt bakom oss. Ha en fin dag <3dec 27

Kommentarer

Ingen har kommenterat ännu

Skriv en kommentar