måndag 11 februari 2019 - 10:16

Hänt på sistone

Vips, så hade det gått över två veckor sedan sist. Samtidigt som det nästan känns som tiden står still just nu, så går den ändå så otroligt fort. Konstig kombination av känslor.

Kanske passande att titta vad som hänt sedan sist. Det största som hänt är egentligen att jag gått och blivit sjukskriven fram tills att mammaledigheten tar över, vilket den gör den första mars. Jag mår bra och bebis mår ännu bättre, men på grund av kraftiga sammandragningar vid all fysisk ansträngning gick det inte att jobba mera. Jag trivs bra på mitt jobb och har de allra bästa kollegorna , så det var lite motvilligt jag tog emot sjukskrivningen först. Jag märker dock nu att det var det enda rätta, jag mår bättre då jag kan vila och ta allting i lite lugnare tempo. Att gå från att jobba med ett aktivt jobb i högt tempo till att vara hemma och prioritera vila är inte det lättaste, men jag försöker anpassa mig. 

Bianca njuter i alla fall av att ha matte hemma och tar gärna sovmorgnar med mig varje dag. Lite synd att jag inte kan vara desto mera aktiv med henne, vi försöker satsa på andra aktiviteter istället. 

Idag skall vi till rådgivningen för att kolla att bebisen växer som den skall, men med tanke på hur aktiv den är och hur det sparkar och boxas i min mage konstant så tvivlar jag inte på att den mår alldeles utmärkt. Sedan skall jag fortsätta rensa bland babykläderna, vi har fått ärva massor av våra vänner och bekanta så jag har nu börjat projektet rensa och tvätta igenom. Det är så kul, men samtidigt svårt att ta in att vi snart har en liten bebis som skall använda dessa kläder. 53 dagar kvar till beräknat!

51596666 2002628653139953 5859733098656169984 n

torsdag 24 januari 2019 - 18:41

Lyckade dagar hos våra mammor

Vi hade några riktigt fina dagar nere i Södra Finland hos min mamma och med alla mina släktingar. Resan gick bra, vädret var vackert och vi hann träffa alla vi ville träffa. Tyvärr blir det alltid ganska korta besök med tanke på att bara själva resan dit tar ca. sex timmar. Den här gången hade vi ändå fått alla samlade på en och samma ort, så på så sätt fick vi mera tid med var och en. 

Bianca njuter kanske inte sådär jättemycket av själva bilresan, hon tycker egentligen inte om att åka bil. Dock går det ändå väldigt bra och hon sover i princip hela vägen. Ibland måste vi dubbelkolla att vi verkligen har med henne, eftersom hon är så tyst. Då vi väl kommer fram till mamma sprudlar hon, eftersom det är där hon växt upp och där hon har sin mamma. Jag tror nog det fortfarande är som ett andra hem för henne. 

50515060 377770132802942 3270403229791289344 n

bianca hos mamma

50517250 350876308830627 6531056991194841088 n

hundarna hos mamma

Bianca fick leka och umgås med sin egen mamma Tindra (den svarta på bilderna) och även med Caisa. De pulsade i snön, jagade snöbollar och hade så kul tillsammans. Jag kan tydligt se hur bra Bianca mår med andra hundar runt omkring sig, speciellt med Tindra och Caisa, eftersom de är som hennes familj. Tindra och Bianca är väldigt lika till sättet och har samma kroppsspråk, medan Caisa är en helt egen unik variant. Det är härligt att se dem tillsammans och jag önskar verkligen de fick träffas oftare. De skall komma och hälsa på oss i februari och vi vänta redan på deras besök. 

Nu har jag och Bianca precis satt eld i kakelugnarna och väntar på att bastun skall bli varm. En lugn och skön hemmakväll på tumis, precis vad jag vill ha denna kalla torsdagskväll. Vad gör ni ikväll?

 

 

måndag 7 januari 2019 - 19:41

En dag med min favorittjej

God kväll,

Sitter här med en tekopp och kollar konstant på klockan med funderingar om jag borde äta något ännu ikväll. Jag skall nämligen på sockerbelastning imorgon och måste vara oäten i tolv timmar. Min gravida kropp tycker inte alls om att vara utan mat speciellt länge, så jag har tankat rejält nu inför morgondagen. Jag behöver oftast äta direkt jag vaknar, så hoppas morgondagen går bra trots att jag blir tvungen att skippa frukost. 

Idag har jag varit ledig och spenderat dagen med min absoluta favorittjej. Jag behöver knappast säga vem jag syftar på. Vi sov länge, åt frukost i sängen och gick sedan ut på gården en stund. Fotograferade lite bilder och lekte i snön. Sedan tog jag mig an några små målningsprojekt, en byrå och två små hatthyllor. Vet inte om jag tog i för hårt, trots att jag tyckte jag tog det riktigt lugnt idag, men efter andra varvet målarfärg skrek min kropp vila. Så det var det jag gjorde sen. 

Jag har lite svårt att komma igång med bloggen igen, märker jag. Dels försvann en stor del av min bloggiver med Selma och dels är det nästan bara babytankar som snurrar i mitt huvud. Jag skulle gärna styra tillbaka bloggen dit den hör hemma, till mina hundrelaterade ämnen. Ni får väldigt gärna ge mig hjälp på traven, fråga om ni undrar något eller ge mig tips på vad jag kunde skriva om. Tack på förhand!

DSC04674

 

onsdag 10 oktober 2018 - 18:00

En onsdag i vårt liv

Ni önskade mera vardagsinlägg, så nu ger jag det ett försök. 

Det är något jag har väldigt svårt med, att sitta och skriva (precis såhär som jag gör nu) utan att veta vartåt det bär av. Att en helt vanlig onsdag försöka publicera något om dagen som inte har något extra ordinärt innehåll. Oftast då jag skriver har jag ett mål, en tanke eller ett ämne jag skriver om. Men jag skall bli försöka bli bättre på att även skriva lättare och mer vardagliga inlägg. 

Idag har det varit ett rätt så vanlig dag. Jag och djuren steg upp kring 7-tiden, åt frukost och lekte på gården en stund. Så som vi i princip gör varenda morgon. Jag hade lite kortare arbetsdag idag och jobbade endast 11-16, men åkte iväg redan strax efter åtta på lite ärenden före jobbet. Efter jobbet svängde jag in via Citymarket för att handla bland annat mjölk och små söta godispåsar för 1 euro styck. Och blommor och choklad åt min sambo. Jag fick en bukett rosor igår, så tyckte att även han förtjänade något fint idag. 

Påväg hem slank en av de där godispåsarna jag fyndade på rea ner i magen (bra middag, jag vet) och då jag kom hem möttes jag av en sambo och Bianca som fixade med veden på gården. Och där mellan varven hann jag prata ett värdefullt samtal med en vän i telefonen. 

Just nu sitter jag här med en tekopp och väntar på ett samtal av min mommo. Då nästan hela familjen och många av ens vänner bor på annan ort eller i annat land, så blir det många och långa stunder i telefonen. Ibland, det går lite i perioder såklart. Ibland rings man mera och ibland räcker det med ett meddelande nu och då. Bianca ligger vid mina fötter och är ganska nöjd efter att ha lekt med en aktiveringsleksak en stund. (Tips till alla hundägare, behöver du en stund för dig själv - ge hunden en aktiveringsleksak)

Om jag orkar skall jag försöka spackla väggarna lite i vårt blivande sovrum ännu ikväll, men har haft lite ryggont till och från hela dagen idag så vi får se vad jag orkar med. Där är en hel del skruvhål och annat som måste spacklas på väggarna innan vi målar. Helst skulle man ju bara måla genast, men tyvärr går det inte. 

Så har min dag varit, hur har din dag varit?

 DSC04157

måndag 8 oktober 2018 - 11:03

Startar veckan med en ledig dag

Varje gång jag loggat in här senaste dagarna och sett rubriken "Livet med hund", så har jag nästan fått dåligt samvete. För mitt och Biancas liv just nu innehåller inget intressant. Inget hundrelaterat, annat än det vanliga. Förutom ett rutinbesök hos veterinären har vi inte gjort något annat än gått promenader, lekt, myst och klippt klorna ungefär. Inte så kul att läsa om det varenda dag. 

Men i vårt liv i övrigt händer det minsann grejer. Förutom att vi fyller vedlidret så mycket vi hinner så har vi fortfarande pågående renoveringar i flera knutar här i huset. En del framskrider snabbare och en del stampar lite på ställe. Störst fokus ligger just nu på vårt blivande sovrum. Tanken är att vi till jul skall byta sovrum och det är även till det sovrummet jag funderade på tapeter senast. 

Tack förresten för alla tips angående tapeterna! Vi har kunnat konstatera att det här med tapeter verkligen är en smaksak, men att huvudsaken är att det känns rätt för en själv. Fick tipset om att tejpa upp alla tapetprover på väggen, vilket jag gjorde och det ändrade verkligen på saker och ting. Vi har äntligen bestämt oss för en tapet och det blev ingen av de jag tidigare visade. Tapeten kommer att gå i en brun nyans och väggarna i beige. Jordnära, varmt och precis som vi vill ha det. 

För ett tag sedan fick jag önskemål om att visa mer av vår vardag här på bloggen, vilket jag skall försöka göra nu. Intressant eller ej. Mycket tid går åt till huset just nu, men kanske ni är helt okej med att den här hundbloggen fokuserar på annat en stund? 

Nu skall jag gå ut en stund med flickorna och sedan åka in till stan för att beställa tapeterna och handla målarfärg till väggarna. Ikväll skall jag och Bianca ha spelkväll med mina kolleger och vänner från jobbet. Att starta veckan med en ledig dag är inte så tokigt ändå.  

DSC04142

En bild från en jättefin söndagsmorgon för ett tag sedan. Hittar ni vår lilla Selma på bilden?

måndag 10 september 2018 - 18:15

Fem bra saker som händer i veckan

Känslan av att börja komma tillbaka till livet är allt härlig och är precis känslan jag känner nu. Jag är redo att lägga allt som heter sjukdomar bakom mig och blicka framåt. Fokusera på det positiva och på sådant som får mig att må bra i vardagen. Jag tänkte kicka igång min come back med fem trevliga saker som händer i veckan. 

Igår gick vår bastuugn sönder, inte så roligt. Men i skrivande stund håller sambon och svärfar på att installera en ny. Förhoppningsvis är den nya snabbare, effektivare och sedan kan jag redan säga att den är mycket snyggare. Plus att vi idag fått en massa viktiga samtal gjorda, alltid skönt att få sådant undan.

Imorgon har jag tid hos hudläkaren. Något jag faktiskt väntat på och ser som en positiv sak, eftersom hon då kan säga ifall jag skall fortsätta med samma behandling eller om jag får någon ytterligare medicin. Mitt eget ansikte börjar återvända, och även om min två månaders antibiotika kur gör mig både trött och slut så äter jag den gärna till slut om det fortsätter gå åt rätt håll. 

På torsdag skall jag hålla en kurs på Arbis i Vasa. Ja, du läste rätt! Jag håller en Manikyr- och Pedikyr kurs med start denna torsdag. Kursen planerades redan i våras, men ändå känns det som att det kom väldigt plötsligt på då jag satt i halv panik och började planeringen i söndags. Kursen är nästintill fullsatt och det kommer dock bli riktigt bra, det är jag säker på. (kanske någon av mina läsare är påväg?)

DSC02060

På lördag skall jag äntligen få träffa några andra Sevendays bloggare. Jag har alltid haft förhinder då det har ordnats evenemang eller träffar, vilket alltid känts väldigt synd. Men nu ser jag verkligen fram emot att få träffa ett par stycken på annat vis än via bloggarna!

Och på söndag har jag en LEDIG dag utan planer. Kanske går vi en skogspromenad, kanske fixar vi något här hemma eller kanske gör vi absolut ingenting. Oavsett ser jag fram emot dagen. 

Det känns verkligen kul att jag börjar känna mig som mig själv igen. Att man orkar lite mer än det som man verkligen måste, att man orkar tänka lite längre en några timmar framåt och att fram för allt att man vill hitta på saker. Härlig känsla. En trevlig vecka önskar jag er alla <3

 

onsdag 18 juli 2018 - 21:13

Skumppakväll i trädgården

Ni som hängt med på Sevendays instagram idag vet jag har jag pysslat med. För er som inte vet så kan jag ju berätta att jag städat och grejjat hela dagen, inomhus. Det har varit för varmt för att vara ute på vår gård. Verkligen stekhett. Jag har vädrat huset så gott det går (fast det hjälper ju ingenting) och fokuserat på insidan idag. 

Har faktiskt fått en hel del gjort här inne, även om det fortfarande finns saker som söker sin rätta plats. Vissa dagar kan jag ta det här flyttkaoset med ro, men jag andra dagar bara vill vifta med trollspöet så allt blir som det skall vara. Vi har egentligen inte så många lådor att packa upp längre, utan nu handlar det mera om att göra ett hem av det hela. Vilket är roligt, men också lite tungt just nu. Saknar inspirationen.

Största orsaken till att jag fick tummen ur och fixade här inne var för att några av mina härliga arbetskolleger har varit här ikväll. De har väntat ivrigt (tror jag) på att få komma och se på huset som jag snarvlat om dag ut och dag in på jobbet. När man får besök vill man ju gärna att de skall kunna röra sig fritt utan att snubbla i grejjer, så vilken tur att de kom hit så jag var tvungen att reda upp lite.

Jag hade förberett en liten bricka med frukt och saltigt, jordgubbar och blåbär. De kom med skumppa och bra stämning. Vi satt i trädgården och drack skumppa, snackade och bara umgicks. Det var så varmt ännu efter kl. 18 så att svetten bokstavligen rann. Trots svetten var det en riktigt härlig kväll. Flickorna fortsatte med ett kvällsdopp här i närheten, men jag nöjde mig med att doppa tårna. Jag är verkligen en badkruka, trots denna hetta.DSC03863

DSC03850

DSC03854

DSC03865

Tjejerna hade även med sig ett päronträd som inflyttningspresent, så kul! Älskar att få sådana presenter, sådana som man verkligen kan ha nytta av. Ett frukträd är ju helt perfekt hit till vår gård. Nu får vi bara leta upp en passande plats där det kan växa sig fint och stort. Jag lovade tjejerna att bjuda på päronfest sedan då det växt till sig.

Verkligen tacksam för att få jobba med så fina tjejer, att få jobba med människor jag kan kalla mina vänner. Det är inget jag tar för givet och det underlättar verkligen vardagen då det är kul att gå till jobbet. En riktigt fin och härlig kväll! Jag hoppas detta var en av många skumppakvällar vi kommer ha i vår egna trädgård. Hoppas ni haft en lika fin dag som mig <3 

 

måndag 25 juni 2018 - 16:35

Vi håller på att flytta

Ja, vi flyttar! Och det är det enda vi gör just nu. Från tidiga morgnar till sena kvällar har vi jobbat på. Packat ner, lastat på, packat upp, städat, röjt och så vidare. Det är ett fortgående projekt kan man säga, som inte lämnar speciellt mycket tid åt annat. Vi börjar bli trötta i både kropp och sinne, men vi kämpar på.

För en vecka sedan (två dagar efter att jag kommit hem från min semesterresa) gick första flyttlasset. En vecka tidigare än planerat, men det är vi bara glada för. I lördags tömde vi i princip hela lägenheten. Vi hade egentligen inte tänkt tömma slätt i det här skedet, men samtidigt fanns det nog ingen orsak att dra ut på det. Vi har endast vår säng, matbordet och lite kläder kvar här. Och Biancas säng, såklart.

Vi har spenderat hela midsommarhelgen vid huset och verkligen tagit vara på den lediga tid vi haft. Vi hade tre lediga dagar gemensamt och det har verkligen varit guld värt med tanke på den här flytten. På midsommarafton flyttade jag och sambon ensamma i stormen, men resten av helgen har vi haft stor hjälp av vänner och familj. Så tacksam för all hjälp vi har fått.

DSC4

 

Många har frågat mig hur det känns. Känslomässigt är det en berg och dalbana. Ibland vill man bara kasta in handduken och gråta hejdlöst, eftersom det känns för överväldigande. Det känns lite som hela ens liv, ens trygghet har rivits upp och blivit utspridd över ett stort område. Man kan inte riktigt greppa det och jag har inte den kontrollen jag gärna vill ha. Att ha sitt liv i lådor, där du knappt vet vilka lådor du har vad i är tungt. Det känns skrämmande, vemodigt och visst kändes det lite chockartat första gången vi låste upp dörren till huset själva.

Det känns också spännande, overkligt och underbart. Det känns rätt. Det är ett fantastiskt ställe och ett hus med stort hjärta vi hittat. För varje låda vi packar upp så känns det bättre. Mera hemma. Snart har vi ett hem igen där var sak har sin plats och ett hem där vi lever vår vardag precis som förr. 

Vi bor ännu i vår gamla lägenhet den här veckan till slut, eftersom vi har närmare till jobbet och vi vill inte heller lämna Bianca ensam i nya huset då vi jobbar. Bianca har givetvis hängt med hela helgen och börjar sakta mak känna sig hemmastadd i nya huset, men hon är fortfarande tryggare i vårt gamla hem.

Nu skall vi åka och hämta en kökssoffa jag fyndade på loppis igår och sedan vidare mot huset. Det finns ännu mycket kvar att göra innan vi bosätter oss där. Egentligen skulle jag bara vilja kasta mig på soffan och sova bort hela kvällen, men eftersom vi inte har någon soffa kvar här så existerar inte ens möjligheten. Jag skall uppdatera lite mera bara tiden och orken finns, just nu räcker inte riktigt tiden till allt. Men snart, vi hörs!

torsdag 14 juni 2018 - 07:30

En liten semesterresa

Jag har semester den här veckan, kanske nämnde jag det redan i förbifarten. Att ha semester på hemmaplan där vi ligger mitt i ett flyttkaos var inte så lyckat. I alla fall inte om man vill ha semester och göra ingenting. Eller vila upp sig. Det gick inte hemma. På min tredje semesterdag hade jag redan varit på tre möten, tömt ett rum, packat ner hela köket och haft en lägenhetsvisning. Så passligt nog lämnade jag det där igår och åkte ner till Södra Finland.

Jag har precis vaknat i Pargas hos min bror och hans familj. Jag kom hit igår kväll och spenderade kvällen med min underbara brorson, min bror och hans sambo samt alla deras hundar. Hann också träffa en vän en stund. Alldeles strax skall min mamma komma hit på frukost. Därefter är tanken att jag och mamma skall plocka upp mommo och flyga iväg till Gdansk ett par dagar. gdansk 22

gdansk 321

gdansk 13

Då det först var tal om att åka till Gdansk mitt i vårt flyttkaos, var jag lite skeptiskt. Osäker på om jag skulle ha tid eller överhuvudtaget orka. Men med facit i hand kan jag säga att det kunde inte komma mer lägligt. Det var precis det här jag behöver. Ett avbrott. Att åka till ett ställe där jag inte kan packa, där jag inte kan tänka på flyttlådor eller annan byråkrati. Bara vara. Ha semester.

Att få spendera några dagar i min mammas och mommos sällskap ser jag fram emot. Vi reste ofta tillsammans förr, men nu är det flera år sedan vi gjort en liknande resa. Vi brukar ha väldigt roligt och skratta en hel del. Jag tvivlar inte en sekund på att denna resa kommer bli minst lika bra som våra tidigare.

gdansk 2

gdansk 11

gdansk 25

Jag har faktiskt varit i Gdansk en gång förr, för fyra år sedan (bilderna i detta inlägg är från den resan). Minns inte så mycket, mest att vi åt Gofrys (våfflor) och drack Tyskie öl. Och så åkte vi ett pariserhjul och åkte runt på hyrcyklar. Samt att vi under sista dagen åkte till grannstaden Sopot samt gick på en äkta polsk marknad. Mindes visst ganska mycket ändå. 

Jag tror dock den här resan kommer bli lite annorlunda än den jag gjorde med sambon för fyra år sedan. Vi har lite andra mål nu än sist, bland annat tror jag shopping och Gamla Stan står högt upp på listan. Om du sitter inne på bra Gdansk tips, tar jag gärna emot. Så tipsar jag er tillbaka sedan då jag kommit hem igen. Deal?

fredag 8 juni 2018 - 08:02

Då allt kommer ikapp en

Efter att i söndags skrivit att jag funnit ett lugn inom mig vet jag inte vad som hände. Ett lugn fann jag definitivt, men även en ofattbar trötthet. Jag har känt mig så matt, speciellt på morgnarna och kvällarna. Allt från den senaste tiden har börjat komma ikapp mig och jag blir lite smått panik då jag inser att vi skall genomföra en flytt om bara några veckor. 

Jag har känt mig som en usel matte hela veckan. Bianca har varit orolig och rastlös, dels för att husse jobbat natt och dels för att hon nog inte riktigt fått aktiviteterna hon behövat. Jag har inte orkat. På nätterna har hon legat och väntat ivrigt på husse och inte riktigt fått ro att sova. En oro som säkert även smittat av sig på mig. 

Vårt liv är nerpackat i lådor och jag förstår verkligen inte hur vi skall orka flytta alla dessa saker på endast sju dagar. Hur vi skall klara det, samtidigt som vi båda jobbar. Det känns överväldigande och jag vill bara ha det överstökat. På sidan av allt detta skall man besluta sig för vilket försäkringsbolag vi skall välja, teckna elavtal plus att jag i samma veva dessutom böt bank. För att nämna några saker. Känns lite som hela min vardag och allt jag kände till bara vändes rakt upp och ner på samma gång. 

Innerst inne så vet jag att vi kommer klara det, utan desto mera problem. Det kommer lösa sig och snart kommer vi sitta där i vårt nya hus utan flyttlådor och med både försäkring och elektricitet. Jag behöver bara få panikera en stund och känna känslan av hopplöshet, för att sedan komma tillbaka med ny styrka. 

Det är också med lättnad och glädje jag kan säga att vi åker ut till stugan ikväll efter jobb. Där skall vi vara hela helgen och bara njuta. Bianca skall få springa och leka så mycket hon bara orkar. Jag skall sova, slappa och basta. Äta choklad och lyssna på poddar. Då vi kommer hem har jag en vecka semester framför mig, en hel vecka. Det kommer lägligt och är nog precis vad jag behöver.

- Sådär, panik slut. Semester, hej!

bild 11