1D2

Då bägaren rinner över

Skrivet av Sara Hellström 13.01.2019 | 3 kommentar(er)

Idag hade jag och Bianca stämt träff med våra vänner Rosie, Molly och deras matte. Vi skulle åka hem och hälsa på dem i deras nya hus. Även om det kändes lite extra tungt att stiga upp ur sängen imorse, så är jag så otroligt glad att jag kom mig iväg. Jag mår så bra av träffa dem. Bianca också, även om hon var lite ur balans idag. Hon tyckte hon skulle visa Rosie klart och tydligt att jag är Biancas matte - och bara hennes. Något konstigt maktbeteende som troligen grundar sig i hormoner som spökar, tror nämligen hon har löp på gång. 

Det är nog inte bara för Bianca som hormonerna spökar, även för mig. Jag kämpar med många tankar i mitt huvud just nu, men den största kampen är nog fortfarande min sorgebearbetning av Selma. Det går upp och ner och just nu är det väldigt mycket ner. På grund av alla gravidhormoner är jag säkert ännu känsligare än vanligt, vilket gör kampen ännu lite jobbigare. Jag önskar jag kunde känna hundra procent glädje, iver och spänning inför vår kommande familjemedlem. Och givetvis känner jag allt det där, men vissa dagar kvävs det av en stor sorg. Det känns nästan förbjudet att säga det högt, men jag slits mellan en så fantastisk glädje och en fruktansvärd sorg.

Även om jag tycker det är så skönt att få skriva av mig här och lätta på hjärtat så tar det också emot. Jag har flera inlägg i utkast mappen som jag påbörjade då Selma ännu levde, men som jag nu inte ens kan gå tillbaka till. Datorn är fylld av bilder på henne. Det blir som en ond påminnelse varenda gång jag skall starta datorn och försöka komma igång igen. Det känns väldigt meningslöst att fortsätta utan Selma, även om jag vet och förstår att livet måste gå vidare.

Jag letar fortfarande febrilt efter svar på vad som egentligen hände och känner både skuld och ilska över att vi inte kunde rädda henne. Det är en process, jag vet ju det. Ikväll rann bara bägaren över och alla känslor kom som en flodvåg över mig. Bianca är verkligen den som håller mig flytande just nu och givetvis även den lilla som sparkar ivrigt i min mage. Jag hoppas jag hittar motivation och den där gnistan inom mig igen, för jag är så trött på att känna och må såhär. 

DSC04693


En dag med min favorittjej

Skrivet av Sara Hellström 07.01.2019 | 2 kommentar(er)

God kväll,

Sitter här med en tekopp och kollar konstant på klockan med funderingar om jag borde äta något ännu ikväll. Jag skall nämligen på sockerbelastning imorgon och måste vara oäten i tolv timmar. Min gravida kropp tycker inte alls om att vara utan mat speciellt länge, så jag har tankat rejält nu inför morgondagen. Jag behöver oftast äta direkt jag vaknar, så hoppas morgondagen går bra trots att jag blir tvungen att skippa frukost. 

Idag har jag varit ledig och spenderat dagen med min absoluta favorittjej. Jag behöver knappast säga vem jag syftar på. Vi sov länge, åt frukost i sängen och gick sedan ut på gården en stund. Fotograferade lite bilder och lekte i snön. Sedan tog jag mig an några små målningsprojekt, en byrå och två små hatthyllor. Vet inte om jag tog i för hårt, trots att jag tyckte jag tog det riktigt lugnt idag, men efter andra varvet målarfärg skrek min kropp vila. Så det var det jag gjorde sen. 

Jag har lite svårt att komma igång med bloggen igen, märker jag. Dels försvann en stor del av min bloggiver med Selma och dels är det nästan bara babytankar som snurrar i mitt huvud. Jag skulle gärna styra tillbaka bloggen dit den hör hemma, till mina hundrelaterade ämnen. Ni får väldigt gärna ge mig hjälp på traven, fråga om ni undrar något eller ge mig tips på vad jag kunde skriva om. Tack på förhand!

DSC04674

 


Tre månader till beräknat

Skrivet av Sara Hellström 05.01.2019

Idag är det inte vilken lördag som helst, utan vi har nu gått in i den tredje trimestern. Idag är det exakt tre månader kvar tills vår bebis är beräknad. Svårt att greppa, att vi kanske har en bebis i huset om bara tre månader.

Vi var på rådgivningsbesök tidigare i veckan och bebisen växer som den skall. Mitt järn var lite lågt, vilket kan förklara varför jag varit så otroligt trött senaste veckan. Men det skall jag nog få ordning på med lite extra järntabletter. Jag märker stor skillnad på andra och tredje trimestern, nu börjar jag verkligen känna mig gravid. Magen går inte längre att missa och den tar i lite här och var. Att böja sig eller sätta på strumporna är plötsligt en utmaning i vardagen. 

Jag fascineras verkligen av vad kroppen klarar av och det faktum att det växer en människa i min mage. Att känna sparkar och rörelser är så häftigt. Vi har en mycket aktiv liten bebis i magen, får se om den är lika aktiv utanför om tre månader.

Såhär långt in i graviditeten mår jag ändå bra. Förutom hudinfektionen (som visade sig vara hormonell) och alla vanliga tillhörande krämpor har jag haft en jättefin graviditet. Jag har fått  må bra för det mesta och orkat med det jag vill. Nu märker jag att jag behöver börja lyssna på kroppen allt mera och att jag inte orkar hålla på i samma tempo som tidigare. 

Vi väntar ivrigt på mammalådan som borde komma så småningom, men förutom det börjar vi faktiskt ha det mest nödvändiga införskaffat. Vi har fått väldigt mycket fina och begagnade saker från olika håll, vilket vi är mycket tacksamma över. Dessa tre månader kommer jag fokusera på att förbereda mig och oss så gott vi kan. Då dagen kommer, att bebisen vill ut i världen, vill jag vara så förberedd och påläst som jag kan. 

Nu skall jag och Bianca gå en promenad och önskar er alla en fin lördag <3

DSC04661

 


Välkommen 2019 !

Skrivet av Sara Hellström 04.01.2019

Vem hade trott vi skulle välkomna det nya året med en sparkande bebis i min mage? Det här året, ursäkta, förra året förde verkligen med sig stora livsförändringar. Även om det hände en massa fina och fantastiska saker så är det tyvärr ett år jag kommer minnas som tungt, motigt och det testade verkligen vad vi gick för. Hur mycket vi klarade av. Det var väldigt påfrestande psykiskt för mig. 

Första halvan av 2018 minns jag knappt. Jag blev faster, det vet jag. Men utöver det är det ganska blankt. Sambon påminde mig om att vi gick på en massa husvisningar och lade ner mycket tid på det, eftersom vi gärna ville hitta ett egnahemshus under året. Jag tror det var i mars någongång som vi fick nys om huset vi bor i idag, vårt nuvarande hem.

Våren och sommaren gick åt att packa, städa, rensa och flytta. För att inte tala om alla bank- och försäkringsmöten vi gick på. Att köpa hus var så mycket mer än bara ett köpebrev. Vi köpte hus, flyttade till en annan kommun och bytte även bank och försäkringsbolag. Allt på en och samma gång. 

Samma dag jag fyllde 28 år, den 29 Juni, flyttade vi äntligen in i huset! Det var även dagen vår älskade lilla Selma flyttade hem. För mitt i all flyttstress hade vi ju även bestämt oss för att skaffa katt. Selma var uppväxt nästan i grannhuset, så det kändes verkligen som det var meningen hon skulle flytta hem till oss. 

Från den dagen framåt gick sommaren åt att packa upp lådor, få ordning på livet, renovera, lära känna Selma och lära sig livet med kattunge. Vi försökte njuta av sommaren där mellan varven, ibland lyckades det bättre och ibland lite sämre. Vi besökte Gotland och gick på flera bröllop och dop under sommaren. Det var en fullspäckad sommar, minst sagt. 

Då saker och ting äntligen kändes som det började falla på plats drabbades jag av en riktigt fruktansvärd hudinfektion. De få människor som såg mig då vet hur grymt det var, andra kan inte ens föreställa sig. Ansiktet svällde upp, blev förvrängt, varbölder som var flera centimeter stora och det både blödde och varade och ingen hjälp fanns att få. Jag blev sängliggande och ville bara krypa ur min egen kropp. Samtidigt hade vi nyss fått reda på att det växer en liten krabat i min mage. Det var så många känslor på en och samma gång och man visste knappt i vilken ände man skulle börja bena ut dem. 

Jag försökte hålla mig positiv genom hela hudinfektionen och försökte se det som en lärdom. Plus att vi hade lilla knytet att glädjas över, vilket jag verkligen försökte fokusera på. Vardagen rullade på, med mot- och medgångar. Mest motgångar kändes det som. Sedan rann bägaren över då Selma blev sjuk i omgångar och till sist förlorade vi henne plötsligt och tragiskt i vad vi tror var en akut och eventuellt medfödd virusinfektion. Då rasade allt. 

Året gav oss den största glädjen och den största sorgen samtidigt, vilket varit en kamp. Är en kamp. Aldrig har jag varit så redo att välkomna ett nytt år. Att behöva göra det utan Selma är fortfarande något jag sörjer och kämpar med och kommer troligen kämpa med det ett bra tag än. Att få göra det med en sparkande bebis i magen är däremot något vi är mycket glada och tacksamma över. Vi har ett otroligt spännande år framför oss och är mer än redo att få inleda det.

DSC00620

 


Vi väntar bebis

Skrivet av Sara Hellström 29.12.2018 | 3 kommentar(er)

Kategorier:
Taggar:

Man brukar säga att en bild säger mera än tusen ord, så är det nog i detta fall också. Det växer en liten bebis i min mage. Hur overkligt det än låter, så får vi nog börja inse att det verkligen är sant. Vi skall bli föräldrar!DSC04651

Det är nu under 100 dagar kvar tills den lilla är beräknad. Samtidigt som tiden har gått otroligt snabbt, så känns det även som vi vetat om detta i evigheter. Magen växer nu i rasande fart och sparkarna blir allt kraftigare och intensivare. Det är verkligen så otroligt fascinerande, ett litet mirakel som växer. Vår bebis <3 


Lucka 24 - God Jul!

Skrivet av Sara Hellström 24.12.2018

Den tjugofjärde december och julafton är här! Så även den sista luckan i årets julkalender. Så här snabbt har nog aldrig december månad gått, eller vad tycker ni?

Vi kommer att fira jul här hemma hos oss med familj. Det kommer att bli Kalle Anka, mycket mat och att bara umgås med varann. Den sista luckan är från fjolårets kalender och visar er hur det såg ut under filminspelningens gång. Tack för att ni har följt med i vår julkalender och hoppas ni har tyckt det har varit lika roligt som vi!

Jag och Bianca önskar er alla en riktigt God och fridfull jul <3 


Lucka 23 - Saker din hund inte bör äta

Skrivet av Sara Hellström 23.12.2018

Dagen före dopparedagen, imorgon är det julafton! Vilket även betyder att denna bloggjulkalenders näst sista lucka är här. Jag hoppas ni tyckt om att få ta en blick tillbaka på mina tidigare julkalendrar tillsammans med mig. Att ni fått mycket tips, idéer och inspiration. 

Under julen äter vi människor en hel del saker som är opassande och till och med farligt för hunden. Choklad är giftigt, skinkan är allt för fet och salt köttbullar med lök är även det farligt. Egentligen hade jag tänkt skriva ett helt skilt inlägg om detta. Men, här på sevendays (klick) finns ett videoklipp som tangerar just detta ämne och även på yles hemsida (klick). Så jag tipsar er om de två artiklarna och ger er även dagens lucka som är ett klipp från år 2015, vilket tangerar samma ämne. 

Skippa julmaten för din pälskling och ge den något den faktiskt mår bra av istället! 


Lucka 22 - Julmys

Skrivet av Sara Hellström 22.12.2018

Godmorgon,

Idag skall jag inleda den här julledigheten med en julbrunch med några av mina härliga kolleger/vänner. Tar därför en liten stunds paus från det där med att glida runt i pyjamas som jag nämnde igår, men det gör jag så gärna. 

Vi pyntade ju granen redan igår, men har ännu en del förberedelser kvar inför den stundande julafton (som vi firar med familj hemma hos oss). Kanske är ni även flera som pyntar granen först idag eller imorgon. I dagens lucka får ni därför följa med på lite julförberedelser vi hade för två år sedan!


Lucka 21 - Gör ditt eget hundschampo

Skrivet av Sara Hellström 21.12.2018

Dagens lucka kommer lite sent på grund av att vi hade en julgran i vardagsrummet då jag kom hem från jobbet. Ja, ni läste rätt! Var inte ens helt säker på om vi skulle få en gran i år, eftersom jag och sambon knappt sett varandra under veckan på grund av olika skiften på jobbet. Men där stod den, så vi var såklart tvungna att pynta den genast. 

Med en pyntad julgran i vardagsrummet, en sprakande brasa, julmusik i bakgrunden och ett nio dagars jullov framför kan jag verkligen känna julefriden inom mig. Nio dagar då jag planerat glida runt i pyjamas, äta choklad och njuta! 

Men, dagens lucka - Lucka nummer 21. Ett DIY-tips på hur du kan göra ditt eget hundschampo. Pinsamt nog testade jag det aldrig själv, så kan inte uttala mig desto mera om hur effektivt det är. Jag bjuder på en dos inspiration i alla fall, hoppas jag! 


Lucka 20 - Lär din hund att buga

Skrivet av Sara Hellström 20.12.2018

Då jag gått igenom mina gamla julkalendrar för att välja ut de tjugofyra jag anser vara värda att dela igen, så var jag bara tvungen att ta med denna. Tycker faktiskt jag varit riktigt finurlig och lustig i denna video. Tipset är alltså att lära din hund tricket "att buga". Ett roligt partytrick att visa upp vid passande tillfällen. Hoppas ni får er ett litet skratt på köpet idag också!