Mognadsskåp

Skrivet av Emelie Bergendahl 18.12.2017

OI000380Under kategorin "nödvändig köksutrustning enligt Viktor" ska vi idag behandla vårt modnadsskåp. Mognadsskåpet är ombyggt kylskåp som används till att hängmöra och lufttorka kött och det pryder just nu ett hörn i vårt kök. På grund av den mattsvarta färgen och panelen på dörren går vårt skåp mest under smeknamnet Darth Vader, då likheterna är slående! Har man mycket godsaker i skåpet kan det vara bra att ha en skräckinjagande vakthund bredvid för att hålla tjuvar borta. ;)

Mognadsskåpet har Viktor och hans pappa byggt själva av ett gammalt (men fungerande!) kylskåp och lite teknikgrejer från nätet, som behövs för att kontrollera temperatur och luftfuktighet. Det är också mycket bra att ha någon som är duktig på el till hands, om man inte är en fena på området själv. Jag tänker inte desto mera gå in på detaljerna om hur själva byggandet går till, men jag kan hänvisa till denna blogg om någon blir ivrig!

OI000376Här en närbild på displayen.

Då man vill hängmöra mindre djur, som t.ex. fåglar och rådjur går det bra att hänga dem i mognadsskåpet istället för i garaget, vedboden eller var de nu brukar hänga.

OI000072Här en bild på tuppar från ett inlägg som jag skrev i somras. Läs mera om våra tuppar här och här.

OI000378Rådjur har vi testat att hänga in både hela och uppstyckade i bogar, rygg och lår. Båda sätt funkar!

Förutom själva mörningen av kött så har även en hel del delikatesser lufttorkats i skåpet. Mycket förenklat så saltas kött eller korvar och hänger tills de tappat ca 1/3 av sin vikt. Man måste läsa på ordentligt innan man börjar med lufttorkning av charkuterier för har man inte koll på de risker som finns och hur de hanteras så kan det bli riktigt tokigt! Men det finns som tur är en hel del bra litteratur på ämnet. Vi har gjort en del lufttorkade, syrade korvar också. Dessutom har det lufttorkats älg, griskind och mycket mer. Det största vi haft hängande var ett helt vildsvinslår.

Bilderna nedan har lite varierande kvalitet. Så kan det blir då man plockar från arkiven!

25075699 10212884597442486 83917310 oGriskind som torkat drygt 2 månader.

 KorvarHösten för två år sedan hade vi skåpet fullt med olika korvar och bitar av älg på torkning.

10610987 302313283299467 258859898 nGammal mjölkko som hängt i några månader.

10890616 392035637629676 1240033951 nÄlg, ko och gris.

12519297 759609924138452 1654477601 nTorkad rulle av vitsvanshjort tung hyvlad. Den här hyveln kallas katsuobushihyvel. Japanerna kan dom!

24989338 10212882059179031 914170320 nAvslutar med detta citat från boken Expedition mathantverk! :)


Tuppslakt

Skrivet av Emelie Bergendahl 27.08.2017

Kategorier:
Taggar:

OI000072Jag måste meddela att våra tuppars saga är all. Men så var det ju tänkt ända från början. De största tupparna slaktade Viktor bara någon vecka efter att vi fått dem, medan de elva lite mindre tupparna fick bo hos oss några veckor längre. I vanliga fall är det Viktor som mest haft hand om tupparna under somrarna, men i år har dom till stor del varit på min lott eftersom jag varit hemma mera. 

På morgonen har jag släppt ut tupparna ur laggården. De har stått på rad vid dörren och väntat och minsann berättat att jag gärna kunde ha kommit bra mycket tidigare. Och på eftermiddagen då jag kommit hem från har de fått lite grönsaksrester från jobbet och lite havre som jag lånat av korna. Då kvällen närmar sig har de själva sökts sin in i sin bur och suttit där tillsammans när jag kommit för att stänga om dem. En trevlig ritual och jag saknar nu deras kacklande och galande på gräsmattan.

Jag hade ju verkligen tänkt vara med då det vankades tuppslakt i år, men dels så befann jag mig på Brändö då Viktor hade en passlig dag att ta tag i saken och dels kände jag ärligt talat att jag tyckte lite för mycket om dem för att kunna drämma dem i huvudet. Jag har ju lärt känna tupparna under sommaren och vissa hade riktigt speciella personligheter.

Om ni undrar hur en tuppslakt kan gå till så kommer här en kort beskrivning:

Börja med att värma upp en stor gryta varmt vatten, man skall kunna doppa ner fåglarna i den. Fånga därefter en tupp. Om man tar tag i fötterna och svänger tuppen upp och ner så blir den disorienterad och slutar vanligen flaxa. Lägg snabbt tuppen med huvudet på till exempel en huggkubbe och slå den med ett vedträ eller något annat lämpligt verktyg hårt i huvudet. Det ska vara ett hårt och bestämt slag utan den minsta tvekan så att tuppen garanterat blir hjärndöd av slaget.

Skär sedan upp halsen på tuppen så att den blöder ur. Detta har samma funktion som att hugga huvudet av tuppen, men med mycket mindre muskelryckningar och blod som sprättar omkring. Upplevelser som huvudlösa tuppar som springer omkring eller flyger upp på taket klarar man sig utan. 

Efter det är det dags att få bort fjädrarna och här kommer det varma vattnet in i bilden. Det skall inte koka, utan hålla sig på 70-80 grader för annars blir skinnet kokt. Doppa tuppen några gånger tills det stora fjädrarna på vingarna lätt lossnar, då lossnar de andra fjädrarna också enkelt. Har man inte så många fåglar så kan man bra plocka dem utan skållningen, det tar bara lite längre tid.

Sen tar gör man ett snitt i buken och tar ut inälvorna samt sköljer ur. Ta vara på muskelmagen, levern och hjärtat.

Eftersom vi har ett mognadsskåp för kött så fick tupparna hänga där några dagar innan de åkte ner i grytan och in i frysen. Jag ska återkomma till mognadsskåpet i ett annat blogginlägg.

Tupp skiljer sig mycket från butikens broiler både i smak och konsistens och mår bra av en längre tillagningstid. Här kommer några exempel på vad vi tillagat av tupp de senaste månaderna:

IMG 20170714 182810 399Helgrillad tupp. Vi hade ingen grill så det fick bli grill av en gammal traktorfälg. Gott blev det!

OI000071Stekt tupp och stekt tupplever med grönsaker, kantareller och hemgjord pasta.

OI000037Några tuppar styckade Viktor ner och lät sjuda på svag värme i gjutjärnsgrytan en hel natt.

OI000035Dagen efter fick några bitar gå en stund i ugnen med bl.a. lite morot och så åt vi den med årets färska vitkål.

OI000040Här är också ugnsstekt tupp med lite god sallad och sås.

Ja, som ni märker så går tupp att tillaga på så många andra sätt än tupp i vin, även om det också kan vara gott!


Nygårds skogsgrisar

Skrivet av Emelie Bergendahl 08.05.2017

OI000051

Våra bekanta här på fasta Åland började med grisar förra året. Och nu pratar vi inte industrigrisar, utan grisar som lever som grisar ska leva. Ute året om och med massor med plats att böka och springa runt. Förstås har de mysiga små hus att vistas i när vädret är ruggigt! Mesta delen av tiden bor de på beten som delvis består av skog och därmed har företaget fått namnet Nygårds skogsgrisar.

OI000061

Personligen har jag inte ätit mycket griskött de senaste åren för det smakar helt enkelt inte när jag vet hur grisar hålls idag. Inte ens ekoskinkan som jag kom hem med till julen 2015 smakade riktigt, även om den fötts upp under något bättre omständigheter. Hela släkten höll dessutom på att få slag när jag berättade vad jag betalat för den. Men ska man köpa bra kött så kostar det helt enkelt.

Nåväl, till julen 2016 när det var dags att skicka de första grisarna från Nygårds skogsgrisar på slakt så fick Viktor uppdraget att ta hand om styckningen. Det lokala slakteriet sköter alltså bara själva slakten och uppfödaren får tillbaka kropparna ostyckade. På detta sätt man kan anpassa styckningen enligt beställningarna från kunderna och så får man även en bättre inblick i alla delar av sin djuruppfödning. Man ser väldigt tydligt på köttet hur ett djur har levt och mått. Jag var med och styckade de tre första grisarna som kom från slakt ifjol och fick alltså stycka min egen julskinka till förra julen. Och visst märktes det att det inte var någon industriskinka som stod på bordet på julafton!

Men nu är det långt till julen och i grishagarna finns nu inga slaktsvin utan istället 30 griskultingar och deras mammor som glatt skuttade omkring och njöt av solen. Tror bilderna nedan säger allt.

OI000048

OI000052

Två suggor gick tillsammans med sina två veckor gamla kultingar i en större hage. Man kan verkligen se vilka fantastiska markberedare grisarna är. Även dom små nassarna hade jättestarka trynen!

OI000047

Härligt grisliv fyllt med glädjeskutt!

OI000050

Dom små var väldigt nyfikna och kom fram och provsmakade på skorna medan mamma gris inte brydde sig speciellt mycket.

OI000053

I hagarna bredvid var det matpaus både för kultingarna och hästarna.

OI000056

Och efter att de små hade ätit var det mammas tur!

OI000060

En knappt två veckor gammal kulting. Så söt!

OI000055

Denna praktfulla dam är beräknad att grisa idag, måndag. Hon höll som bäst på med att boa in sig i sin koja genom att släpa in halm och bädda.

OI000054

Viktors ben var tydligen rysligt skönt att klia sig på!

Om man vill hälsa på skogsgrisarna kan man t.ex. åka på grissafari. Mera info hittar man på deras Facebooksida.

 


Påskmiddag

Skrivet av Emelie Bergendahl 27.04.2017

OI000018Påsken gick i arbetets tecken då vi försökte hinna göra så mycket som möjligt på växthuset inför säsongen. Inlägg om det projektet kommer! Antalet påskrecept från min sida har därför varit obefintliga. Tack till mamma och mormor som såg till att vi fick varm mat i magen dessa dagar!

På lördag kväll gjorde vi dock ett undantag då Viktors bror med flickvän var hem till oss på middag. Och eftersom det var påsk så kunde vi inte låta bli att laga lamm. Samtidigt blev det grillpremiär här hemma.

OI000023

OI000011

Påsklördagens middag blev grillad lammsadel fullproppad med rosmarin och vitlök och till det grillade vi även lite lök, potatis och kål. Vi skördade även lite blomsterkål, både själva buketterna och blad, som vi fräste på lite i stekpannan.

Det var egentligen en ödets nyck som gjorde att vi hade denna lammsadel i vår frys. Några bekanta som har en liten fårskock hade hämtat in sitt gäng från en holme på hösten. Dock var det ett bagglamm som vägrade följa med resten av skocken. Han hette Pelle. Och hur dom än lockade med havrehinkar och allt möjligt så ville Pelle inte följa med. Och alla förstår ju att man inte kan lämna ett ensamt djur ute på en holme över vintern, så lammet fick helt enkelt möta sitt öde där han stod. Och som tack för att vi hjälpte till med hanteringen så fick vi en del av köttet. Tänk, att få äta lamm som både fötts, levt och mött sitt öde i samma by som det sedan äts. Fantastiskt! För att göra historien snäppet intressantare så kan jag tillägga att vi hade kroppen på hängmörning i ett båthus. Hur spännande låter det inte med helgrillad båthusmörad lammsadel?! :)

OI000019
OI000033

OI000035

Vi grillade lammsadeln tills den var färdig. Sedan skar vi den i mindre delar och lade bitarna på en bädd av grönsakerna. Efter en liten stund i ugnen var det färdigt att servera.