Kallröken

Skrivet av Emelie Bergendahl 31.07.2018

Hej på er! Detta inlägg ska handla om hemmets senaste tillskott, en kallrök. Den är det senaste av Viktors fina hemmabyggen. Så enkelt och så genialiskt.

OI000606Själva rökaggregatet är köpt, men har man utrustning, tid och lite kunskap så går det att bygga ett själv också. Röken är ett gammalt rostfritt kylskåp som kompressorn var trasig på. Det går förstås även att använda nån annan slags låda. Det funkar t.ex. med en trälåda eller varför inte en murad rök. Huvudsaken är att det finns en öppning där röken kan komma in och en öppning där den slipper ut.

OI000603

OI000610Själva principen är ganska enkel. På utsidan sitter ett rör som fylls med rökspån.

OI000611Längst ner i röret tänder man eld. Det matar automatiskt på med spån ovanifrån.

OI000616Ett rör går rakt igenom skåpväggen och röken pumpas in i nedre ändan av skåpet med hjälp av en akvariepump. Med hjälp av pumpen justerar man även hur mycket det blåser på glöden och därmed hur mycket det brinner. 

OI000619Insidan av röken. Röret där röken kommer in längst ner och högst upp till vänster finns ett ventilationshål.

OI000613Just den här dagen hängde det lite torkade korvar och en torkad älgstek i röken. De hade hängt nån vecka i källaren innan de röktes.

Viktor har provat att röka lite allt möjligt redan, och jag har provsmakat. Tycker vi har en ganska bra deal! Till midsommar hade han bland annat rökt den annars lite svårlagade styckningsdetaljen rulle. Rullen sitter i låret och liknar lite på en filé, men dom som misstagit den för det har nog fått klia sig i skägget. Rullen är nämligen allt annat än mör och behöver långkokas om den ska ätas hel. Att kallröka den visade sig dock vara ett prima sätt att tillaga den. Rullen torrsaltades och sedan hängde den på tork i källaren någon vecka. Det är viktigt att låta köttet torka innan man hänger det i röken för annars fastnar röken bara i vätskan och rinner av! När den var rökt fick den torka vidare i källaren tills en tredjedel av vikten torkat bort. Sen kan man skiva tunt och äta!

Den kallrökta forellen blev dock inte lika lyckad. På grund av för mycket fart på akvariepumpen blev det för varmt i röken som ska vara max 28 grader för att vara kallrök, så forellen blev nånstans mittemellan varm- och kallrökt. Jag tyckte den blev god ändå och vi lagade bland annat pastasås av den, men skam den som ger sig så det blir nog ett nytt försök på riktig kallrökt fisk snart igen.

Vårt rökaggregat är, som ni kanske redan uppmärksammat, av märket Smokai, men jag vill poängtera att detta är inte ett sponsrat inlägg. Det finns aggregat av andra märken också.

P.S. Längst ner i inläggen finns nu en gilla-funktion i form av ett litet hjärta. Där kan man lämna ett litet spår så jag vet att någon läst och kanske till och med gillat det den läst. :)


Kockarnas sommarprat

Skrivet av Emelie Bergendahl 22.07.2018

I måndags sommarpratade min sambo Viktor i Ålands radio. Ni hittar hans sommarprat som podd här.

Viktor radion2Bild lånad från Ålands radios hemsida.

I år är min sambo i gott sällskap bland sommarpratarna för det verkar vara kockarnas och krögarnas år i år. Något som dom alla beskriver är hur lätt det är att jobba för mycket i restaurangbranschen och det tycker jag att är något som behöver funderas på. Det säger ju sig självt att bara de väldigt passionerade (och kanske lite smågalna) väljer att jobba långa dagar och obekväma arbetstider i en längre period av sitt yrkesliv. Och synd är det ju om många duktiga kockar väljer att byta karriär bara för att de inte pallar med arbetstrycket. Något som säkert är ett problem även i andra branscher.

OI000418Avkoppling i svampskogen.

Förutom lite prat om arbetsbelastningen pratar Viktor även om råvaror och hur de på hans jobb i så stor utsträckning som det går endast använder åländska råvaror. Det innebär att de lagar mat enligt vad som är i säsong. Att visa respekt för råvaror genom att verkligen använda dem på bästa sätt och att slänga så lite som möjligt är också ledord. Och något av det bästa han vet är att skaffa råvaror själv genom att jaga, fiska och t.ex. plocka svamp så det får självklart plats i hans sommarprat. Men nu ska jag inte berätta allt, utan jag hoppas att ni tar er tid att lyssna. Länken hittar ni högst upp i inlägget.

20161030 110545Viktor och Balders första orre. Jag passade på att plocka tranbär på samma myr.

Stjärnkrögaren Pontus Dahlström, som drivit Michelinkrog i Norge sommarpratade på Vega den 2 juli. Det handlar bl.a. om hur han gick in i väggen. Hans sommarprat hittar ni här. Både han och Viktor verkar ha samma slags vetgirighet och nyfikenhet och jag måste erkänna att jag är lite avundsjuk. Få gånger har jag känt den där känslan som jag kan se Viktor ha. Det där som får honom att baka surdegsbröd kl 23 eller stiga upp i ottan innan jobbet för att koka ärterna till en fermentering. Exemplen är många! Men jag hoppas att jag hittar min passion någon gång jag också.

20170127 110823Vinterfiske.

20151018 082907Älgjaktsmorgon.

Även åländske kocken Micke Björklund har sommarpratat i Vega i år. Hans sommmarprat hittar ni här.

Screenshot 2018 07 22 11 44 25Viktor och Micke på gemensamt uppdrag. Med på bilden är även Johan Mörn. Foto: Therese Andersson/ Bildbyrå Blick

 

För nya läsare kan jag berätta att även jag har sommarpratat. Det gjorde jag förra sommaren och länken hittar ni här. Finns det flera sommarprat som man borde lyssna på? Kommentera gärna!

20161210 101600Här styckas ingen industrigris!


Smaken av en plats

Skrivet av Emelie Bergendahl 05.07.2018 | 1 kommentar(er)

Hej! Efter en bloggpaus är jag nu tillbaka! Det har inte varit brist på matrelaterade händelser och annat intressant som kunde platsa här på bloggen, men tiden och orken har inte riktigt räckt till. Nu i semestertider hoppas jag att skrivlusten ska flöda lite mera.

Idag tänkte jag tipsa om en intressant och välbesökt föreläsning med Ann-Helen Meyer von Bremen som jag var på för några veckor sedan. Den handlade om hur en plats påverkar smaken av maten. Inom vinvärlden har man länge pratat om detta, terroir, men nu börjar man alltmer tillämpa det även när det gäller andra livsmedel och råvaror. Det kan hända att jag skrivit något om detta här på bloggen förut. 

OI000225Smaken av det egna växthuset. Snart ska vi plocka ihop årets första skördekorg!

Terroir handlar om hur lokala omständigheter skapar smaken. Det kan vara allt från jordmånen och vädret till kulturella aspekter. Men jag tänker också att smaken av en plats handlar om att äta råvaror på den plats där de produceras. Ju närmare det är mellan producenten om mig, desto färskare är råvaran och desto lättare är det att ta redan på var och hur den framställts. Många råvaror gör sig bäst färska, speciellt frukt och grönsaker. Alla som t.ex. plockat en solmogen tomat från plantan och ätit den där på stående fot vet vad jag tänker på. Smaken är långt ifrån samma som de där orangegröna, hårda sakerna som ligger i våra grönsaksdiskar på vintern. De har plockats halvmogna, kanske nånstans i södra Europa, och varit på resa ett bra tag innan de till slut hamnat där i disken. Det tog mig ett tag att komma till insikt med det där. Man handlar ju de där tomaterna av gammal vana. Men nu har jag accepterat att det helt enkelt inte finns tomater i Finland på vintern och så frossar jag i tomater den här tiden på året istället. Och på vintern i förädlad form förstås. Åtta av våra egna tomatplantor i år har som huvdsaklig uppgift att ge oss många goda måltider med tomatsås i vinter.

Att råvarorna och maten dessutom ofta är bättre för klimatet ju kortare de rest mellan producent och konsument är en annan fördel med att äta lokalproducerad mat.

OI000148Klassisk terroir: vin. Här vinrankor på en vingård på Malta där jag verkligen upplevde smaken av en plats då jag fick en alldeles egen rundtur på gården och i vinkällaren av ägaren. Sen provade vi vin och tillagade nyslaktad kyckling från grannen medan vi pratade om allt mellan himmel och jord i flera timmar.

20180614 102847Nu till föreläsningen. Såhär introducerades den av Lena Brenner, landsbygdsutvecklare på Åland:

"Jordbruk är vårt viktigaste verktyg för att ta hand om planeten. Att satsa på en livskraftig matproduktion där vi bor är därför det bästa sättet att sköta om vår plats på jorden. Om man vill göra världen lite bättre och lite mer hållbar, är den egna platsen det bästa stället att börja på. Att utgå från platsens möjligheter och begränsningar skapar inte bara en hållbar matproduktion utan formar också en egen matkultur. Det är motsatsen till en global handel med anonyma livsmedel som smakar likadant världen över. Det är motsatsen till ett industrialiserat jordbruk som lägger matens verkliga kostnader någon annanstans och orsakar stora miljöproblem. 
Att vårda och utveckla en egen matkultur kräver ett livskraftigt lantbruk och en levande landsbygd. Ett hållbart lantbruk som bidrar till en rik biologisk mångfald, både tam och vild, är en förutsättning för en gastronomisk mångfald, men också ett vackert landskap. Precis som det behövs många och engagerade matmedborgare, snarare än passiva konsumenter. 
Lantbruk, landskap, natur- och miljövård, maten på tallriken och vår matkultur, liksom en levande landsbygd – allt hänger ihop och går inte att brytas loss i enstaka bitar. Vår matproduktion är ett komplext system som berör många delar av vår tillvaro. 
Åland håller nu på att forma sin egen livsmedelsstrategi (nu finns den att läsa här) och har tagit fasta på komplexiteten. Ålands Producentförbund har insett att jordbruket är vårt viktigaste verktyg för att sköta om vår plats på jorden. Men också att det handlar om god mat, god på många sätt.

Ann-Helen Meyer von Bremen är journalist med inriktning på lantbruk, livsmedel och mat, ofta med en koppling till miljöfrågor. 
Hon har skrivit boken ”Jorden vi äter” (2012) tillsammans med Gunnar Rundgren som även getts ut på tyska (2014) ”Foodmonopoly”. Tillsammans med Anders Ingvarsson skrev hon boken ”Makten över matkassen” (2015). Hon fick 2016 Gastronomiska Akademiens ”Guldpenna” för sitt skrivande på det gastronomiska området. 2006 Änglamarkspriset för bästa miljöjournalistik. Hennes blogg finns på: http://www.hungryandangry.se/ "

Föreläsningen finns att se i sin helhet här. Passa på att titta om ni har en knapp timme till övers i hängmattan eller under filten en regnig dag. Och passa på att njuta av alla underbara råvaror som nu är i säsong här hos oss! Själv sörjer jag lite att den åländska sparrissäsongen nu är över och att jag nu måste vänta ett helt år, men snart mognar  t.ex körsbärstomaterna, och man kan gå och äta dem som godis mellan vattning och ogräsrensning i växthuset.

 OI000129 1Kor som går ute och äter gräs skapar mjölk med terroir. Även köttet får en annan smak. På bilden Dora och Primadonna.


Foodly och bloggen 1 år!

Skrivet av Emelie Bergendahl 15.03.2018

Grattis Foodly på ettårsdagen! Tänk att det redan gått ett år sedan jag började blogga! Ett utmärkt tillfälle att minnas tillbaka på året som gått. Jag har hunnit uppleva och lära mig så mycket om mat och råvaror sen mitt första inlägg publicerades. Jag har även blivit färdig mathantverkare. Nu återstår bara att börja jobba med det lite mera på riktigt också, hehe. Vi här på Foodly har valt att fira ettårsdagen med en blogglista. Min första blogglista någonsin kommer här:

 

MINA FAVORITER FRÅN FOODLY

Mitt bästa inlägg:OI000238Jag väldigt nöjd med många av bilderna från dagarna då jag jobbade på Silverskär och Veuve Clicquot var på besök. Det var utan tvekan förra sommarens mest intensiva dagar, både arbetsmässigt och upplevelsemässigt. Jag kommer nog aldrig någonsin att se så mycket champagne igen i mitt liv!

Ett recept jag provat:

I samband med min födelsedag i januari ville mina kollegor ha något gott och nyttigt till kaffet så jag testade Flow Kitchens blåbärskaka. Jättegott!

Mitt favoritrecept på dryck:

Det är kanske inte riktigt ett recept, men då krafterna tryter tar jag fram en flaska björksav ur frysen och dricker ett litet glas varje morgon med en skvätt pressad havtorn i!20170423 181602

Det här skulle jag baka som Foodlys födelsedagstårta:

Jag tycker att Foodly är en pigg, fräsch och färgglad ettåring så kanske min favoritcheesecake med havtornsspegel.

En annan grym bloggare på Foodly:SKM C25818031415520Helt klart min mycket kära vän Madde, som sen några veckor tillbaka har bloggen Madeleines recept här på Foodly. Madde och jag är småkusiner, vänner sedan blöjstadiet och har gått i samma klass ända till nian. Jag tycker det är jätteroligt att vi nu också bloggar tillsammans! Vi har upplevt många gemensamma matminnen genom åren. Släkten har t.ex. svårt att glömma min mammas födelsedag då två små busungar tyckte att det var en bra idé att i smyg ute i köket skala bort och äta upp marsipanen på en hel prinsesstårta. Varför skulle man inte äta bara det goda på tårtan liksom? Jag tror våra matupplevelser är värda ett helt eget inlägg.

Ett recept jag ofta återkommer till:

I somras jobbade jag på kafé och bakade otaliga pajer med pajdegen som Jessica/Made from scratch skrivit om.

 

Jag hoppas att det kommande året bjuder på många matupplevelser, nya nörderier i köket, fantastiska lokala råvaror och mycket mera ost! Och förstås hoppas jag både gamla och nya läsare följer min blogg. Jag vet att alla skriver det, men det är verkligen trevligt med feedbacken av olika slag som jag får.

20170205 174039

20170720 164248

 

 


Landsbygdsgalan 2018

Skrivet av Emelie Bergendahl 14.03.2018

Kategorier:
Taggar:

Screenshot 2018 03 04 15 46 52Foto: Ålandstidningen

Förra lördagen var det Landsbygdsgala här på Åland. Det är precis vad det låter som, en gala som uppmärksammar landsbygden. En gala för jordbrukare, fiskare, skogsägare och livsmedelsförädlare. De som ser till att det finns närproducerad mat och närproducerat virke på marknaden helt enkelt.

28661385 1791830990862211 5270723343762502822 nFoto: Lena Brenner

Jag tycker att det är en fantastiskt bra idé att samla alla dessa människor under ett och samma tak för en kväll. I år gick galan dessutom av stapeln i en hall där det till vardags finns bl.a. lök och äpplen. Förvånansvärt vad man kan göra med lite tallar, fiberduk på väggarna och dämpad belysning. Att det doftade lite kyllager var bara charmigt.

Kvällen bestod av trevlig samvaro, närproducerad trerätters middag och prisutdelning i ett antal kategorier. Extra fint tyckte jag förstås att det var att Viktor var nominerad i kategorin Ålands matambassadör 2018 med nomineringen "influencer och idéspruta som serverar mat i världsklass i Ålands skärgård". Övriga kategorier var Ålands unga entreprenör, Ålands miljösatsning 2018, Ålands innovation 2018 och Ålands landsbygdsföretagare 2018. Man kan läsa om alla de som var nominerade här. I den lilla värld som Åland är så kände jag flera av de nominerade så det var många att hålla tummarna för. 

20180303 221208Och visst fick vi fira och hurra vid bordet då Viktor vann sin kategori med motiveringen:

"Viktor värnar om det rena, enkla och etiska, det lokalt producerade och det hållbara. Han följer Ny Nordisk Mats köksmanifest i sin matlagning och har en hållbar inställning till produktion och råvaror som sporrar producenter att växa och pröva nya idéer."

Nu är jag ju kanske en liten aning subjektiv, men jag tycker förstås att han är en väldigt värdig vinnare! Som sambo kan jag intyga att det lagas mat, bakas bröd och funderas på råvaror och nya projekt under en stor del av dygnets timmar.
20180303 224142Här står alla vinnare! Extra grattis till Nygårds skogsgrisar som jag tycker att gör ett så fint jobb med sina grisar! Och grattis till vinnaren i bonuskategorin Böndernas Bonde som vi, nästan lite väl ivrigt, hejade fram vid bordet.

Det är fint med en gala där även mycket små producenter lyfts fram. Jag tycker ibland att de större producenterna lätt glömmer bort de små. Det är ju trots allt så att det är de småskaliga som ofta går i bräschen eftersom de kan jobba med produkter som inte ryms in i industrins standardmallar. Mathantverkare är ju ett ypperligt exempel på detta.

Om två år är det dags för nästa Landsbygdsgala. Jag ser med spänning fram emot vad som hunnit hända inom dessa branscher tills dess!


Surdegen Aina

Skrivet av Emelie Bergendahl 11.03.2018

Taggar:

OI000142Här kommer historien om vår surdeg och varför den heter Aina.

Aina var en tant som bodde i ett torp nära min mormor och morfar. Ainas man gick bort ganska tidigt och enda sonen, Emil, åkte till Amerika och kom aldrig hem igen. Då Aina gick bort i början av 1960-talet tillföll torpet och allt som fanns där min mormor och morfar eftersom Aina inte hade några nära släktingar och torpet stod på mina morföräldrars mark. Några har kommit och gått lite sporadiskt i huset efter Ainas död, men allt stod ganska orört ända tills min kompis undrade om han fick köpa det för ungefär 10 år sen. Det fick han och därför plockade vi ut de möbler och saker som vi tyckte att vi ville ha kvar. Uppe på vinden, som man bara nådde via en lucka från utsidan, hittade jag några mindre saker som jag tyckte var värda att behålla. Där fanns bland annat en blå så i trä som sett sina bästa dagar, men som jag ändå tyckte att var fin. Alla möbler och saker placerades in i föxet (ladugården) och där har dom sedan stått. Ända tills det härom året blev prat om surdeg och att man ju främst bakade med surdeg innan industrijästen kom. För att baka surdegsbröd behöver man aktivera en kombination av mjölksyrebakterier, enzymer och jästsvampar m.m. som finns i luften och i mjölet. När man fått till ett bra bak lämnades alltid lite deg kvar i bunken, på så vis fick man en snabbare start nästa gång. I dagsläget förvarar man oftast sin surdegsrot i aktiv form i kylskåpet, medan man förr hade den i torkad form i degtråget. Antagligen funkar båda sätt lika bra.

Tråget man bakade surdegsbrödet i kallas på Brändö för surdegsholk. Och plötsligt inser jag att vi ju har "surdegsholtchin" från Aina står ute i föxet. Den fina blåa sån som verkligen sett sina bästa dagar och som jag inte hade en aning om vad var när jag plockade den med mig.

OI000143Insidan var milt sagt något dammig efter ca 60 år på en öppen vind. Vi fick tvätta tråget ganska ordentligt, men ändå utan att skrapa bort för mycket av den gamla degen. Det var ju den vi ville åt. Viktor blandade sedan en lös smet av rågmjöl och vatten och smetade på insidan av tråget. Tråget fick stå på köksbänken i 3 dygn inne i en plastsäck och sedan skrapade vi ur innehållet och matade det med mjöl och vatten, så som man gör med en surdeg. Följande morgon var det full fart i burken!

OI000141En maskäten spatel hör till surdegsholken.

OI000140De rostiga banden hålls inte riktigt uppe längre och färgen har till stor del nötts av, men jag tycker den är fin ändå! 

Vi har nu bakat bröd med vår surdeg Aina i över två år och hon är still going strong. Karaktären har naturligtvis redan hunnit ändra en del eftersom den påverkas var många saker, bland annat vilket mjöl man använder då man matar den, jästsvampar i luften osv. Så skedde ju även på 1950-talet då Aina antagligen bakade senast. Men det finns ännu torkad deg kvar i den slitna blåa degkaret om man vill starta en lite mera ursprunglig variant någon gång.

Denna helg var det surdegskurs inom Kustens mats mathantverksutbildning på Åland och Viktor var där med mjölkvarnen och surdegen. Alla deltagare fick en bit av Aina med sig hem! Kul att kunna dela med sig av en liten bit av hemknutarnas terroir.


Sommarprat om hantverksmat

Skrivet av Emelie Bergendahl 01.06.2017 | 1 kommentar(er)

Kl 09.45 i förmiddags var jag kallad att infinna mig på Ålands Radio. Orsaken är att jag har fått äran att vara sommarpratare denna sommar. Alla sommarpratare som hade möjlighet skulle vara med i ett en timme långt direktsänt program där vi presenterade oss och berättade lite om vad vi skulle prata om. Väl på plats visade det sig även att det hela skulle sändas direkt i Åland egna lilla tv-kanal. Träffade flera bekanta i studion så det var en väldigt avslappnad stämning trots direktsänd radio och alla tv-kameror. Ganska många av årets sommarpratare har anknytning till Brändö på ett eller annat sätt, vilket jag förstås tycker är mycket trevligt!

Mitt sommarprat ska naturligtvis handla om Brändö och om mathantverk. Eftersom min tur i etern är först den 8 augusti så har jag ännu inte börjat planera mitt prat alltför mycket, men jag vet att jag kommer att ha en hel del att säga om mathantverk, råvaror osv.

Här kan ni lyssna på vad några av de övriga sommarpratarna hade att säga om sina program samt hitta presentationer av alla. Jag misstänker att tv-sändningen också kommer att bli tillgänglig via radions hemsida så småningom. Kunde konstatera att det finns väldigt många intressanta historier att berätta här på lilla Åland. Det är många sommarprat som jag definitivt kommer att lyssna på!

alands radio sommarpratare 2017 webb

Här är jag och de andra sommarpratarna som var på plats idag.

Bilden är lånad från Ålands Radios hemsida.


Mat­hantverks­dagar i Kimito

Skrivet av Emelie Bergendahl 23.04.2017 | 1 kommentar(er)

Ursäkta min långa frånvaro! Det var varit fullt upp från morgon till kväll på sista tiden och dessutom var jag på vift torsdag-lördag. Då gick nämligen Finlands första mathantverksdagar av stapeln!

Under mathantverksdagarna 21-22 april samlades ett femtiotal mathantverkare och andra intresserade på Storfinnhova gård på Kimitoön. Vi lyssnade på föreläsningar, gjorde studiebesök, minglade och åt god mat. 

P4211659

Margot från Tackork bär och grönsaker i Nagu berättade om livet som mathantverkare, gav tips och peppade oss alla. Driftigare kvinna får man leta efter!

P4211674

P4211672

Jag och Jennifer från Mattas gårdsmejeri smet sedan iväg på eget studiebesök till Herrgårdsglass i Tenala. Sofia berättade om företaget och svarade på alla våra frågor och så åt vi glass så att det stod ut genom öronen. En mycket trevlig eftermiddag! Stort tack till dig Sofia! Resultatet av vårt besök kan ni förhoppningsvis njuta av på Åland i sommar. :)

Kvällen avslutades med en middag komponerad av tre kockar.

P4211689

Mitt kuvert och de goda aptitretarna.

P4211698

Potatispujrosoppa med kirskål.

P4211703

Gäddwallenbergare med potatismos.

OI000160

Ostbricka med guldmedaljörer från FM i Mathantverk, nämligen hårdosten Mattas Annie från Mattas gårdsmejeri och chèvren Syjrähyppy från Saloniemen juustola. Den tredje osten var gjord av husets egen kock. Ostarna serverades med tre olika sylter och marmelader från Tackork.

P4211710

Efterrätten var havtorn i olika former.

P4211699

Till huvudrätten serverades ett lokalt öl.

Dagens efter fortsatte föreläsningarna bland annat med surströmmingskungen Reuben Madsen från Ulvön. Det ordnades även en marknad där de mathantverkare som ville fick sälja sina produkter. Jag kom hem med ganska många vackra burkar fyllda med smaskigt innehåll. Perfekta gåvor till bland annat hundvakterna och till mig själv!

 OI000158

Vackra och goda produkter från Kullas gård.

P4221719

Satu från Linnan Marenki lagar fantastiska maränger och en jättegod lingonsirap med rosmarin.

P4211686

Avslutar detta inlägg om mathantverksdagarna med en bild på mitt lilla nattkvarter. Vi var sju damer som delade hus. Med ett enda badrum. Vi klarade det dock utmärkt tack vare ordentlig badrumstidtabell noggrant planerad under en gemensam fruktstund kring soffbordet.

Jag är mycket glad att jag åkte på denna välarrangerade tillställning. Tack till alla gamla och nya bekantskaper som gjorde dessa dagar så trevliga och givande. Och förstås extra mycket tack till mina mathantverkskollegor från Brändö, Marja och Anneli, som även gjorde bilresorna roliga!20170421 105149

 

 


Examensmiddag: sushi!

Skrivet av Emelie Bergendahl 26.03.2017

OI000105

Igår var mathantverksutbildningens allra sista dag. Vi fick lyssna på 2-3 kursdeltagare från varje region som berättade om sin resa och om sin slutprodukt. Det var verkligen jätteintressant! Tusan vad det har kokats och bakats och ystats runt om i Svenskfinland under året! Som avslutning gick vi några stycken och åt en våffla tillsammans, våffeldagen till ära, och sen for jag hem.

Därhemma möttes jag av detta:

OI000118

Blommor och examenspresent! Jag blev jätteglad och överraskad! 

Efter en promenad med hundarna började vi fixa kvällens middag. Efter en examen som till stor del handlar om att ta vara på det lokala så är det kanske lite märkligt att vi lagade sushi, men vet ni, det är så gott med sushi så ibland måste man unna sig! Och vi lyckades få med en hel del lokalproducerat i skapelsen.

Att laga sushi är mycket enklare än vad många tror. Allt man behöver är sushiris, mirinsås, risvinäger, lite socker, wasabi, soja och valfri fisk eller annat att sätta på/i sushin. Och noriark (sjögräs) om man vill laga rullar.

Om man lagar till två personer så brukar det räcka med ca ett halvt paket ris och 400-500 gram fisk. Fisk som torsk kan man marinera lite innan om man vill, t.ex. i mirinsås. Låt fisken stå  framme en stund innan monteringen så att den inte är kylskåpskall när den ska ätas. Vill man laga rullar så kan man gärna låta de vila en stund innan man skär dem i bitar så håller allt ihop bättre.

Laga riset enligt anvisningarna på förpackningen och låt det svalna under t.ex. en kökshandduk.  Skär fisken i tunna skivor och montera. Klart! Jag hann inte ta så mycket bilder eftersom jag stod med händerna fulla med ris och fisk, men det finns säkert utmärka instruktionsvideor på nätet. Här nedan står Viktor i alla fall och skär lite regnbågsforell. Förutom det hade vi åländsk torsk och lite norsk kungskrabba på vår sushi.

OI000115

Vi provade också att halstra några bitar med en kolbit från öppna spisen. Det gick sådär, men var i alla fall godare än när man bränner med gasbrännare.

OI000109

 Och sedan, taadaa, resultatet:

OI000107

OI000108

OI000105

De gröna bladen på bilderna är ängssyra. Den hade redan kommit upp vid husknuten och vi hade den istället för den picklade ingefäran som annars brukar höra till sushi. Mycket godare om ni frågar mig. Och i allra högsta grad lokalproducerad. ;)

Till detta drack vi ett franskt naturvin av druvan Sauvignon Blanc. Finns som beställningsvara på Alko, men man hittar det även på hyllan i vissa butiker. 

OI000104

 


Mathantverk, mathantverk, mathantverk

Skrivet av Emelie Bergendahl 24.03.2017

Kategorier:
Taggar:

OI000101

Denna dag har handlat om mathantverk från att jag steg upp i morse tills nu, när jag sitter nersjunken i soffan med ett glas vin, tittar på Skavlan och försöker samla ihop några tankar här på bloggen.

OI000095Idag var crescendot av mathantverksutbildningen som jag och mina studiekamrater påbörjade i mars ifjol. Först på dagens schema var en minimässa där vi ställde ut våra produkter. Själv har jag varken ett företag, snyggt utformade etiketter eller marknadsmaterial (ännu), men jag gjorde en liten utställning med min ost och lite knäckebröd som jag bakade härom veckan. Och så lånade jag en burk marmelad av Marja, Brändöbo och mathantverkskollega. Något vi lärt oss detta år är vikten av samarbete oss mathantverkare emellan. :)

OI000093Medan vi pysslade med vår mässa och tog gruppbilder (på bilden ovan är vi samlade hela gänget!) satt en smakpanel och bedömde våra produkter.

Sedan var det dags för oss att presentera våra produkter och få utlåtandena från smakpanelen. Mycket roligt och lärorikt!

Jag

Här står jag och presenterar min produkt! Mitt bidrag var en lactiqueost, vilket är en dränerad färskost. Osten är gjord på mjölken av en ko som heter Tiffany. Känner mig mäkta privilegierad över att ha tillgång till sådan mjölk! Smakpanelen fick prova en variant inlagd i kallpressad rapsolja från Överängs kvarn här på Åland. Den har både god smak och härlig färg tycker jag. Och så är den ju lokalproducerad förstås!

OI000100

Och här, slutligen, en närbild av min ost. Vill även passa på att tacka föreningen Naturkultur r.f. som sponsrat den snygga pärtan som min ost ligger på!

Nu är det bara för mig att krypa ner under täcket för vi är faktiskt inte riktigt färdiga med utbildningen riktigt ännu. Imorgon ska vi nämligen få lyssna på några produktpresentationer från de andra regionerna och så ska tre av oss berätta för de övriga. Så mera roligheter imorgon alltså,

God natt på er!

Edit: Radion var på besök under vår minimässa och här hör ni min kurskamrat Agneta berätta lite om året som gått.