Boken Jordnära

Skrivet av Emelie Bergendahl 07.10.2018 | 1 kommentar(er)

-I samarbete med Svenska litteratursällskapet i Finland-

Jag blev tillfrågad om jag ville läsa en nyutkommen bok från SLS och skriva om den här på bloggen. Boken heter Jordnära -Etnologiska reflektioner över ny nordisk mat och redaktörer är Yrsa Lindqvist och Susanne Österlund-Pötzsch. Jag kände att detta självklart var en bok jag ville läsa. Den passar in bland mycket annat material vi har hemma i bokhyllan!jordnara omslag

Omslaget till boken Jordnära. Bilden tillhör SLS.

Innan man läser den här boken behöver man känna till den danske kocken Rene Redzepi och hans restaurang Noma eftersom han figurerar igenom hela boken. Så vet du inte vem han är kan det vara en bra idé att läsa på lite om honom innan du tar itu med Jordnära!

Boken är uppdelad i sju artiklar skrivna av olika författare. Jag tycker att detta är ett bra sätt att lägga upp en faktabok eftersom faktaböcker annars kan bli tunga att läsa. I den här boken får man läsa om olika ämnen skrivna i olika stilar, vilket gjorde att den kändes lättläst. Det är alltså en passande bok även om man inte är så van att läsa fakta. Några artiklar är översatta till svenska, medan en är på norska, en rolig utmaning! Den röda tråden är funderingar kring vad som ligger bakom en av de stora trenderna inom den nordiska mat- och restaurangkulturen just nu, nämligen att gå tillbaka till rötterna och tillaga traditionella nordiska råvaror på ett modernt sätt.

Artiklarna är hämtade från hela Norden och Estland. Allt från isländska mejeriprodukter, via den estniska blåbärsskogen till den åländska Skördefesten behandlas.

IMG 20160630 175616

Skildringen av bärplockning i Estland tyckte jag att var intressant. Att något så naturligt som en blåbärsskog kan väcka både positiva och negativa känslor på en gång är fascinerande. Att plocka bär har gått från att vara något viktigt för överlevnad, via söndagsnöje för de som har det lite bättre ställt, till att vara en viktig inkomstkälla för en del av befolkningen igen. Och de som idag plockar av nostalgiska skäl gör det ännu i skuggan av att det för inte alltför länge sedan var ett tidskrävande men nödvändigt sätt att skaffa mat.

Denna artikel väckte många tankar hos mig som är uppväxt med mor- och farföräldrar som fiskat, odlat och plockat bär som en naturlig del av livet. Jag funderade en del på likheter och skillnader mellan den estniska landsbygden och den åländska skärgården medan jag läste. Att ha eftertraktade råvaror av bästa kvalitet bakom husknuten är i dagsläget en fantastisk sak, medan det förr kunde uppfattas som ett nödvändigt ont att spendera värdefull arbetstid bland blåbärs- och lingonris.
Pumpa4

Yrsa Lindqvists artikel Mat på bild -att illustrera rena råvaror läste jag med stort intresse. Jag har länge tyckt om att fotografera mat och råvaror, men i och med att jag började blogga så började jag ställa större högre krav på mina bilder. Och jag tycker inte att det är enkelt att fånga råvaror snyggt på bild. Därför var det intressant för mig att läsa analyser av olika bilder, med bakgrund, fokus och så vidare. Även delen om kokbokens utveckling när det gäller illustrationer och bilder var läsvärd!

Skord

I boken finns också en artikel om svenska lyxrestauranger och vad som anses vara fin mat. Författaren tar upp det intressanta fenomenet att de bästa restaurangerna länge fanns i de största städerna, men att detta till viss mån har ändrats och att man nu kan hitta mat av världsklass även på orter med få invånare. En trend som jag som boende i en liten skärgårdskommun gillar!

Morot4

Jordnära är kort sagt en dokumentation över det nya nordiska köket och dess ursprung och förankring i det traditionella och ursprungliga. Boken finns nu ute i butik och känner man att man vill titta i den nu direkt så finns den även som fritt tillgänglig e-bok här!

 

-I samarbete med Svenska litteratursällskapet i Finland-


Persillade

Skrivet av Emelie Bergendahl 26.07.2018

I växthuset växer nu persiljan så att det knakar och då är det dags att skörda och bevara lite av den goda smaken till årets mörka tider.OI000911Förutom att torka persilja passade jag även på att göra en persillade.

Det är en kryddblanding som består av persilja, vitlök och salt. Persilladen kan man t.ex. strö över omeletten eller fisken. Den kan också blandas i gräddfil och bli en god sås. Eller varför inte salta popcornen med persillade? Fantasin sätter gränserna.

OI000919

Såhär gör du persillade:

En stor bunt färsk persilja

2 klyftor vitlök

0,5 dl salt

Mixa allt ordentligt. Bred sedan ut smeten på t.ex. ett stort fat och låt persilladen torka. Rör gärna runt lite nu och då. Då persilladen torkat är det dags att mixa den igen. Resultatet borde nu vara ett fint, grönt pulver.

OI000935Förvara persilladen i en lufttät burk och njut av persilja även under vintern!


Kockarnas sommarprat

Skrivet av Emelie Bergendahl 22.07.2018

I måndags sommarpratade min sambo Viktor i Ålands radio. Ni hittar hans sommarprat som podd här.

Viktor radion2Bild lånad från Ålands radios hemsida.

I år är min sambo i gott sällskap bland sommarpratarna för det verkar vara kockarnas och krögarnas år i år. Något som dom alla beskriver är hur lätt det är att jobba för mycket i restaurangbranschen och det tycker jag att är något som behöver funderas på. Det säger ju sig självt att bara de väldigt passionerade (och kanske lite smågalna) väljer att jobba långa dagar och obekväma arbetstider i en längre period av sitt yrkesliv. Och synd är det ju om många duktiga kockar väljer att byta karriär bara för att de inte pallar med arbetstrycket. Något som säkert är ett problem även i andra branscher.

OI000418Avkoppling i svampskogen.

Förutom lite prat om arbetsbelastningen pratar Viktor även om råvaror och hur de på hans jobb i så stor utsträckning som det går endast använder åländska råvaror. Det innebär att de lagar mat enligt vad som är i säsong. Att visa respekt för råvaror genom att verkligen använda dem på bästa sätt och att slänga så lite som möjligt är också ledord. Och något av det bästa han vet är att skaffa råvaror själv genom att jaga, fiska och t.ex. plocka svamp så det får självklart plats i hans sommarprat. Men nu ska jag inte berätta allt, utan jag hoppas att ni tar er tid att lyssna. Länken hittar ni högst upp i inlägget.

20161030 110545Viktor och Balders första orre. Jag passade på att plocka tranbär på samma myr.

Stjärnkrögaren Pontus Dahlström, som drivit Michelinkrog i Norge sommarpratade på Vega den 2 juli. Det handlar bl.a. om hur han gick in i väggen. Hans sommarprat hittar ni här. Både han och Viktor verkar ha samma slags vetgirighet och nyfikenhet och jag måste erkänna att jag är lite avundsjuk. Få gånger har jag känt den där känslan som jag kan se Viktor ha. Det där som får honom att baka surdegsbröd kl 23 eller stiga upp i ottan innan jobbet för att koka ärterna till en fermentering. Exemplen är många! Men jag hoppas att jag hittar min passion någon gång jag också.

20170127 110823Vinterfiske.

20151018 082907Älgjaktsmorgon.

Även åländske kocken Micke Björklund har sommarpratat i Vega i år. Hans sommmarprat hittar ni här.

Screenshot 2018 07 22 11 44 25Viktor och Micke på gemensamt uppdrag. Med på bilden är även Johan Mörn. Foto: Therese Andersson/ Bildbyrå Blick

 

För nya läsare kan jag berätta att även jag har sommarpratat. Det gjorde jag förra sommaren och länken hittar ni här. Finns det flera sommarprat som man borde lyssna på? Kommentera gärna!

20161210 101600Här styckas ingen industrigris!


Smaken av en plats

Skrivet av Emelie Bergendahl 05.07.2018 | 1 kommentar(er)

Hej! Efter en bloggpaus är jag nu tillbaka! Det har inte varit brist på matrelaterade händelser och annat intressant som kunde platsa här på bloggen, men tiden och orken har inte riktigt räckt till. Nu i semestertider hoppas jag att skrivlusten ska flöda lite mera.

Idag tänkte jag tipsa om en intressant och välbesökt föreläsning med Ann-Helen Meyer von Bremen som jag var på för några veckor sedan. Den handlade om hur en plats påverkar smaken av maten. Inom vinvärlden har man länge pratat om detta, terroir, men nu börjar man alltmer tillämpa det även när det gäller andra livsmedel och råvaror. Det kan hända att jag skrivit något om detta här på bloggen förut. 

OI000225Smaken av det egna växthuset. Snart ska vi plocka ihop årets första skördekorg!

Terroir handlar om hur lokala omständigheter skapar smaken. Det kan vara allt från jordmånen och vädret till kulturella aspekter. Men jag tänker också att smaken av en plats handlar om att äta råvaror på den plats där de produceras. Ju närmare det är mellan producenten om mig, desto färskare är råvaran och desto lättare är det att ta redan på var och hur den framställts. Många råvaror gör sig bäst färska, speciellt frukt och grönsaker. Alla som t.ex. plockat en solmogen tomat från plantan och ätit den där på stående fot vet vad jag tänker på. Smaken är långt ifrån samma som de där orangegröna, hårda sakerna som ligger i våra grönsaksdiskar på vintern. De har plockats halvmogna, kanske nånstans i södra Europa, och varit på resa ett bra tag innan de till slut hamnat där i disken. Det tog mig ett tag att komma till insikt med det där. Man handlar ju de där tomaterna av gammal vana. Men nu har jag accepterat att det helt enkelt inte finns tomater i Finland på vintern och så frossar jag i tomater den här tiden på året istället. Och på vintern i förädlad form förstås. Åtta av våra egna tomatplantor i år har som huvdsaklig uppgift att ge oss många goda måltider med tomatsås i vinter.

Att råvarorna och maten dessutom ofta är bättre för klimatet ju kortare de rest mellan producent och konsument är en annan fördel med att äta lokalproducerad mat.

OI000148Klassisk terroir: vin. Här vinrankor på en vingård på Malta där jag verkligen upplevde smaken av en plats då jag fick en alldeles egen rundtur på gården och i vinkällaren av ägaren. Sen provade vi vin och tillagade nyslaktad kyckling från grannen medan vi pratade om allt mellan himmel och jord i flera timmar.

20180614 102847Nu till föreläsningen. Såhär introducerades den av Lena Brenner, landsbygdsutvecklare på Åland:

"Jordbruk är vårt viktigaste verktyg för att ta hand om planeten. Att satsa på en livskraftig matproduktion där vi bor är därför det bästa sättet att sköta om vår plats på jorden. Om man vill göra världen lite bättre och lite mer hållbar, är den egna platsen det bästa stället att börja på. Att utgå från platsens möjligheter och begränsningar skapar inte bara en hållbar matproduktion utan formar också en egen matkultur. Det är motsatsen till en global handel med anonyma livsmedel som smakar likadant världen över. Det är motsatsen till ett industrialiserat jordbruk som lägger matens verkliga kostnader någon annanstans och orsakar stora miljöproblem. 
Att vårda och utveckla en egen matkultur kräver ett livskraftigt lantbruk och en levande landsbygd. Ett hållbart lantbruk som bidrar till en rik biologisk mångfald, både tam och vild, är en förutsättning för en gastronomisk mångfald, men också ett vackert landskap. Precis som det behövs många och engagerade matmedborgare, snarare än passiva konsumenter. 
Lantbruk, landskap, natur- och miljövård, maten på tallriken och vår matkultur, liksom en levande landsbygd – allt hänger ihop och går inte att brytas loss i enstaka bitar. Vår matproduktion är ett komplext system som berör många delar av vår tillvaro. 
Åland håller nu på att forma sin egen livsmedelsstrategi (nu finns den att läsa här) och har tagit fasta på komplexiteten. Ålands Producentförbund har insett att jordbruket är vårt viktigaste verktyg för att sköta om vår plats på jorden. Men också att det handlar om god mat, god på många sätt.

Ann-Helen Meyer von Bremen är journalist med inriktning på lantbruk, livsmedel och mat, ofta med en koppling till miljöfrågor. 
Hon har skrivit boken ”Jorden vi äter” (2012) tillsammans med Gunnar Rundgren som även getts ut på tyska (2014) ”Foodmonopoly”. Tillsammans med Anders Ingvarsson skrev hon boken ”Makten över matkassen” (2015). Hon fick 2016 Gastronomiska Akademiens ”Guldpenna” för sitt skrivande på det gastronomiska området. 2006 Änglamarkspriset för bästa miljöjournalistik. Hennes blogg finns på: http://www.hungryandangry.se/ "

Föreläsningen finns att se i sin helhet här. Passa på att titta om ni har en knapp timme till övers i hängmattan eller under filten en regnig dag. Och passa på att njuta av alla underbara råvaror som nu är i säsong här hos oss! Själv sörjer jag lite att den åländska sparrissäsongen nu är över och att jag nu måste vänta ett helt år, men snart mognar  t.ex körsbärstomaterna, och man kan gå och äta dem som godis mellan vattning och ogräsrensning i växthuset.

 OI000129 1Kor som går ute och äter gräs skapar mjölk med terroir. Även köttet får en annan smak. På bilden Dora och Primadonna.


Påsken 2018

Skrivet av Emelie Bergendahl 05.04.2018

OI000487Precis som förra påsken så lyckades vi i år med både ett projekt och grillpremiär med lamm. Två mycket bra traditioner!

Förra året tog vi tag i växthuset och sedan en fin middag i vårvädret. I år fick båthuset lite välbehövlig hjälp och sedan blev det middag med lite mindre vårkänslor än ifjol.

I år var det mycket kallare än ifjol, men är det påsk så är det grillpremiär! I år blev det ett helt, urbenat lammlår som hamnade på grillen. Ekologiskt och uppfött här på Brändö naturligtvis! Viktor kryddade med färsk timjan och salvia samt citronzest och -saft och lite olja.

OI000503Doften och ljudet av årets första grillning är ett underbart vårtecken. Observera snön i nederkant på bilden. Halva terassen var fortfarande snötäckt!

OI000513Till lammet serverades lite goda ugnsrostade rotsaker; jordärtskockor, potatis, rödkål och morot. Och så hade vi också rökt lamm från Dansos i  grannsocknen. Jättegott!

Ja, som ni märker så är jag och datorn back in business. Blogginlägg om FM i Mathantverk är på kommande. Imorgon ska jag på trädgårdsmässan i Åbo så det kanske blir en liten rapport därifrån också. Stay tuned! :)

 


Vinterfiske: att hugga ut nät

Skrivet av Emelie Bergendahl 25.02.2018 | 2 kommentar(er)

Fiske8 2017En av mina favoritupplevelser i skärgården på vintern är att röra mig på isen. På något sätt känns det som en ännu större frihet än att åka båt. Man får nya vägar att gå på hundpromenad på, härliga rutter att ta sig fram på skidor på och är det riktigt bra isvintrar så kan man ta sig till och från t.ex. fasta Åland utan att behöva passa färjtider för en gång skull. Jag har också ett par nyinköpta långfärdsskridskor som ligger och väntar på att få användas.

Det var bra många år sen som vi hade en riktigt bra isvinter runt Brändö, men tack vare de senaste veckornas riktiga vinterväder så är det nu riktigt skapliga isar. Vi högg ut fyra nät redan i slutet av januari, men det kom en period av blidväder efter bara några dagar och vattnet kom upp på isen såpass mycket att vi var tvungna att ta upp näten igen. För en par veckor sedan gjorde vi ett nytt försök och nu är det riktigt fin och stark is. I viken där vi har näten är det ungefär 30 centimeter is just nu, vilket betyder att man kan köra ända ut till näten med bil om man vill det.

Ifjol vid den här tiden hade vi näten ute i fem veckor och njöt av många härliga förmiddagar ute på isen. Det bjöds också på många kalla förmiddagar då jag trodde att jag skulle förlora ett finger eller två då dom var stela, värkande och blöta av att t.ex. kämpa i 20 minuter för att få loss en stor intrasslad forell, men av någon anledning glömmer man just dom stunderna ganska snabbt. Jag har nu börjat ha tunna vantar med plasthandskar utanpå för att slippa frysa händerna av mig då jag drar nät. En del fiskare är kanske lite tuffare och vittjar utan vantar/handskar, men jag ogillar att frysa om händerna.

OI000502Då man fiskar på vintern så har man helt enkelt nätet under isen mellan två vakar. Vid varje vak är nätet fäst vid t.ex. ett kors gjort av två käppar. För att vittja nätet knyter man loss nätet vid den ena vaken och fäster ett långt, tunt snöre. Snöret måste vara längre än nätet. Sedan drar man upp nätet vid den ena vaken, medan snöret åker ner under isen. Då man vittjat nätet färdigt så drar man helt enkelt ut nätet under isen igen genom att dra tillbaka snöret. Jag tänkte gå lite mera in på själva vittjande i ett senare inlägg så håll utkik!

Jag tänkte nu förklara hur vi gör då vi hugger ut ett nät.

Man behöver en isbill, en spade, en nätutdragare, ett nät, ett snöre som är längre än nätet samt något att fästa repet i vid varje vak.OI000511OI000510Börja med att hugga en vak. Detta är bra träning för axlarna!

OI000497Sedan behöver man en nätutdragare. Det finns lite olika varianter. Näturdragaren "vandrar" under isen med ett långt snöre fäst i sig. Den har oftast en gäll färg så att man kan se var den är genom isen. Den hörs också ganska bra, vilket underlättade för oss nu när det var en del snö på skrovlig is.

OI000506Skjutsa ner utdragaren i vaken med önskad riktning. På vår variant av utdragare knycker man i snöret för att få den att vandra framåt. Sedan stegar man ut den ungefärliga längden på nätet och försöker lokalisera utdragaren när den är ungefär på rätt ställe. Om det är blankis syns den förstås hur bra om helst, men som i vårt fall så får man leka lite detektiv.

OI000522Då man tycker att utdragaren är på lämpligt avstånd från vaken så hugger man en till vak och plockar upp utdragaren. Om man tittar noga på bilden kan man ana en viss nyansskillnad på isen där som utdragaren ligger. Då utdragaren har gjort sitt jobb har man ett snöre under isen mellan vakarna. Sedan är det bara att fästa nätet i ena ändan av snöret och dra i andra ändan av snöret så att snöret kommer upp ur den ena vaken och nätet dras ner under i isen via den andra vaken.

Vi hugger oftast ut två nät efter varandra. Det gör att man bara behöver hugga tre vakar. Då gör man en lite större vak i mitten som man använder för att dra upp näten, ett i gången förstås. Den andra två vakarna kan vara lite mindre eftersom det bara är snöret som ska upp och ner genom den vaken och inga storfångster.


Odlingsåret 2017: misslyckanden

Skrivet av Emelie Bergendahl 25.01.2018

21074071 10154635035486433 1851773852 nI ett skede såg det ledsamt ut bland vår pak choi. Alla trädgårdsmänniskors skräck mödarsnigeln satt där och mumsade (växthuset är ännu ganska förskonat, men dom är på väg med besked!) och dessutom tror jag att den här delen av växthuset hade besök av jordloppor. Rätta mig gärna om jag har fel på den punkten! :) Otroligt nog gick det slutligen bättre än väntat och vi skördade våra sista pak choi i december och de hamnade i nyårsmiddagen.

Det var en hel del som inte gick enligt plan förra odlingssäsongen. Och det är ju något man får räkna med när man odlar. Alltid nånting som får för lite vatten, för lite kärlek, för lite sol, för mycket ohyra eller något annat. Ett stort problem jag hade i år, förutom dåligt med tid att vattna, gödsla och rensa, var för lite insekter i växthuset vilket ledde till att många plantor led av dålig pollinering. Detta berodde dels på att jag inte riktigt tog mig tid att odla blommor som drar till sig insekter, men dels kanske också på att växthuset var betydligt tätare än året innan så de kanske inte hade lika lätt att hitta in.21246098 10154646840286433 955933583 oKålen får i princip alltid påhälsning av kålfjärilen. 2017 var dock bättre än 2016, men som ni ser så var det ingen brist på dem här heller. På grönkålen är det bara stjälken kvar om det får jobba en stund. Som tur är hade jag ju grönkål från säsongen 2016 och jag offrade några små plantor så att 2017-års kål fick växa i fred.

Här kommer en rapport över årets floppar.

Squash och pumpaOI000130Odlingsåret 2016 var squashens och pumpornas år. Squashplantorna sprutade ut squash och vi åt så att jag till slut var ganska trött på det. Jag odlade två sorters pumpa och alla plantor gav flera stora fina frukter så att vi hade pumpa långt in på vintern. I år var det däremot annorlunda. På bilden ovan ser det visserligen ganska lovande ut, men faktum är att detta var den enda av tre-fyra plantor som gav skörd och det var inte så länge. Då plantan ger små squash som sedan plötsligt ruttnar så kan vara ganska säker på att det är dåligt pollinering som är boven.

OI000215Jodå, på bilden ovan ligger en liten vintersquash av sorten Blue Ballet. I väntan på att den skulle växa till sig och mogna ordentligt hann den dock ruttna. Ingen av de andra plantorna gav någon skörd alls. Förutom Blue Ballet hade jag plantor av sorterna Lemon Squash, Baby Bear och nakenfröpumpa. Ingen sort levererade. Många plantor blommade inte ens och de som gjorde det utvecklade inga pumpor eller squash. Nya tag om någon månad! 

Pumpa20162016 såg det ut såhär bland plantorna av sorten Baby Bear.

Gurka och djungelgurka20170717 140705Gurkplantorna var inte alls på humör i år. Några gurkor fick jag, men sen stod dom bara där och såg vissna och ledsna ut. Året innan var ett riktigt gurkår så jag blev lite besviken när man inte fick frossa i hemodlad gurka i år. Gurkplantorna hade nog en lite för hård barndom för att återhämta sig när dom väl kommit i jorden. Inte heller djungelgurkorna lyckades, men det tror jag mest berodde på att jag inte hann sköta om dom alls.

20170928 150738En av årets få djungelgurkor.

Aubergine

OI000092Året började så bra för mina auberginer. På bilden ovan står det en i mitten med stora matta blad. Plantorna växte och blev stadiga och frodiga precis som jag ville. Men sen hände något. En dag upptäckte jag att den ena hade blivit angripen av ohyra och innan jag hann agera så var alla plantor angripna. Trots att jag försökte spraya med såpvatten och andra tips som jag hittade då jag panikgooglade så var det till slut bara att kassera allihop. Jättetråkigt. Senare lärde jag mig att de ganska lätt får ohyra så man ska gärna hålla aubergineplantorna lite skilt från andra plantor och se till att få dom utplanterade så fort som möjligt.

20160924 163334Drömmer mig tillbaka till aubergineplantorna år 2016 och hoppas att 2018 blir lika bra!

VattenmelonOI000037 3Precis som auberginen så fick vattenmelonplantorna en bra start i livet, men plötsligt började de se hängiga ut och så förtvinade dom bort. Jag har ingen aning om vad som hände. Om någon har nån idé så tar jag gärna emot tips. Måste läsa på inför kommande säsong.

PotatisOI000011Sist men inte minst en rapport från potatislandet. Och jag hoppades ju verkligen att potatisen skulle platsa i ett annat inlägg än det om årets misslyckanden, men icke. Jag bestämde mig i våras för att odla potatis sådär på egen hand för första gången och då odla utan att gräva ner potatisen utan istället täcka dem. Du kan läsa om det här. Ett riktigt dåligt experiment då det blev en torr och kall sommar. Jag tror jag tänker ge samma teknik en ny chans i år, men med några justeringar.

Nåja, det var förra årets tråkigheter. Nu är det nytt år och nya tag! Det kliar redan en aning i fingrarna.


Odlingsåret 2017

Skrivet av Emelie Bergendahl 21.01.2018

OI000289Jag gjorde ju några inlägg (här, här, här och här) i våras om årets odlingar och jag tänkte att det nu kanske är dags att berätta hur det gick eftersom kommande odlingssäsong är i startgroparna redan. Det mesta som fanns i växthuset är skördat sen en tid tillbaka. Det mesta skördades i oktober-november, men en del har vi skördat ända in på nya året. Kvar finns olika sorters kål och morötterna eftersom dessa grödor tål några köldknäppar. Jag har till och med en del av 2016 års grönkål kvar och den har växt och frodats hela säsongen. Visserligen är den lite beskare än den jag sådde 2017, men absolut ätbar. 

Nåja, hur gick det nu i år då? Överlag var det ju inget vidare odlingsår. Sommaren var kall och torr. Dessutom befann jag mig för det mesta på fasta Åland och därmed långt borta från alla grödor som skulle ha behövt vatten och kärlek i stort sätt alla dagar. Mina morföräldrar såg till att allt inte torkade ut helt och jag var hem ca en gång i veckan och gödslade och rensade det mest akuta. Och så höll jag på hela sommaren. 

Här nedan kommer en liten genomgång av det vi odlade i år.

TomaterOI000253Jag älskar tomater och i år blev det flera sorter än vi odlat tidigare. Flest plantor hade vi av den stora sorten Brandywine, åtta stycken. Trots att blomningen och pollineringen kom igång dåligt så hade vi ändå en hel del tomater innan säsongen var slut. Den andra varianten av stora tomater vi hade var en ny bekantskap som heter Sibirjak. Dessa plantor blev små till växten, men gav väldigt goda tomater som inte alls hade mycket kärnhus utan bestod mest av tomatkött. Mycket tomat i den tomaten helt enkelt!
Dessutom hade vi två sorters körsbärstomater. Några plantor av en röd sort som heter Supersweet 100 samt en planta av en gul droppformad sort som jag egentligen inte tycker att är någon smaksensation, men de pigga upp en sallad med sin fina färg.

OI000303 1En stor hög av solmogna Brandywinetomater.

OI000306De gröna tomaterna fick mogna inne i lugn och ro och blev riktigt goda de också!

20170926 202305Den största Brandywinetomaten jag skördade vägde över 700 gram och många låg runt 500 gram. Det behövdes alltså inte så många för att det skulle bli några kilo. Ovanpå denna bjässe ligger säsongen minsta tomat. 

OI000210De små knubbiga Sibirjakplantorna orkade bära mycket tomater.

20171005 132607Supersweet 100 ger rikligt med skörd.

OI000324Tomatsås på gång! Vi testade att både koka och ugnsbaka och smaken visade sig i slutändan vara ganska samma. Strö lite salt över tomaterna och koka tills såsen har lämplig konsistens. Frys in i lämpliga byttor och njut av god tomatsmak ända till följande sommar!

MorötterOI000242 1Morötterna går utmärkt att lämna kvar i landet ända tills tjälen går ner i marken, men jag hade mina morötter på ett ställe i växthuset där taket är allt annat än tätt och det kändes som att morötterna stod onödigt blött. Jag vet inte hur känsliga de är, men det skulle kännas tråkigt att skörda ruttna morötter i vinter så därför fick de komma upp och är nu i säkert förvar.

Förutom sommarmorötter i mixad färg så odlade jag för första gången i år även två olika sorters höst/vintermorötter. Jag valde sorterna Autumn King och Rothild och planterade två lika långa rader av var sort.OI000316Jag har nog ett och annat att lära mig när det gäller morotsodlande, men med tanke på att jag knappt hann gödsla och verkligen inte hann rensa i morotsraderna så får man väl vara nöjd. Jag höll sorterna åtskilda efter skörd så att jag kan kolla vilken sort som eventuellt är godare och vilken som håller att förvara längst tid.

MajsOI000187Vi odlade två sorters majs, en mjölmajs och en vanlig söt majs. Mjölmajsen kände jag inte till så väl från förut och den är så häftig och vacker så jag tänkte att den skulle få ett helt eget inlägg. Plantorna tog sig finfint i början av säsongen, men när de skulle till och mogna så var inte alla kolvar fullt utvecklade. Nånting med pollineringen som inte funkade här heller. Inkommande säsong ska vi testa att samodla majsen med andra grödor.

ChiliOI000218Förra vintern hade vi en ambitiös plan gällande chiliodlingen och jag sådde massor av chilisorterna Espelette, Hot Lemon och Padron. Tyvärr uppstod ett missförstånd gällande vattnandet av plantorna då dom var riktigt små med resultatet att alla utom en av Espeletteplantorna och två av Hot Lemon dog. Padronplantorna hade jag större tur med då dom stod i plastkrukor istället för papperskrukor och de klarade den tillfälliga torkan mycket bättre. Chilin ville inte heller mogna i det kalla vädret så det blev inte många röda och gula, men padronplantorna gav massor med skörd. Vi åt en hel del genom säsongen och så kokade jag chilisås på det som vi skördade på senhösten. Chilin var det som trivdes bäst i växthuset i år, även om få frukter hann mogna.

OI000114Padronplantor fulla med chili.

OI000343Slutskörden blev en helg korg full med chili! De mogna chilifrukterna torkade vi.

OI000357Hälften av Padronchilin rökte vi och sedan blandade jag den med den färska då jag kokade chilisåsen.

PaprikaPaprikaPrecis som med chilin så var det svårt att få paprikorna att mogna, men det fyra plantorna gav flera paprikor var. Och hemodlad paprika är god även som grön så jag är nöjd med mitt första paprikaår.

Skord2016Måste avsluta med en av mina favoritbilder som även finns med i min header. En bild av det sista vi skördade säsongen 2016. Det blev en väldigt annorlunda slutskörd 2017. Förutom de grödor som jag räknat upp i detta inlägg så fanns även lite annat som och gott i växthuset som t.ex. dill, persilja, pak choi och annat som inte fastnade på bild. Ser med spänning fram emot hur 2018 kommer att se ut!


Ät mera mört!

Skrivet av Emelie Bergendahl 18.01.2018

MortMört fiskad förra vintern då vi hade nät under isen.

Jag läste en intressant artikel på Yle häromdagen som handlar om att WWF menar att ett bra sätt att hjälpa Östersjön är att äta mera "skräpfisk" som t.ex. mört. Kul tycker jag som redan för snart ett år sedan då jag började blogga slog ett slag för mörten som matfisk! Det inlägget kan ni läsa här. Och visst är det lite märkligt att vi importerar råvaror från hela världen i jakten på protein medan det simmar fullt med fisk i vattnen omkring oss. Billig fisk dessutom. Ytterligare så hjälper vi Östersjön genom att dra upp kväve och fosfor ur vattnet genom att ta upp fisken.

Det som gör mörten lite lurig är ju att den är väldigt svår att bena. Vi löser det genom att mala mörten till färs! Mer om det i inlägget som jag länkade till ovan.

Den som vill läsa artikeln från Yle hittar den här.


Ramennudlar med tillbehör

Skrivet av Emelie Bergendahl 07.01.2018

OI000373I fredags åt vi lite skaldjur till middag och eftersom Viktor aldrig kan äta det eller annat som lämnar dylika rester utan att koka en buljong så passade det bra att laga något med buljong till middag igår. Något vi ofta återvänder till är pasta och nudlar av olika slag. Igår blev det ramennudlar med skaldjursbuljong och lite smått och gott som fanns hemma.

I receptet till nudlarna behövs bakad soda. Det finns säkert att köpa om man råkar bo i närheten av en asiatisk butik, men om man som vi inte gör det så kan man laga bakad soda själv. Om någon vill test så är det bara att baka matsoda utspridd på ett bakplåtspapper på 120 grader i ugnen i en timme. Sodan gör att nudlarna får tuggmotstånd även fast degen saknar ägg.

Nudeldeg:

12 gram bakad soda

100 gram kokande vatten

170 gram kallt vatten

600 gram (vete)mjöl

Mät upp sodan i en bunke. Häll på kokande vatten och rör om så att sodan löser sig. Häll i det kalla vattnet och sedan mjölet. Blanda till en deg. Den blir hård och torr. Arbeta degen i 5 minuter. Degen kommer att kännas alltmer elastisk.

Låt degen vila i kylskåp i en timme i en burk med tättslutande lock. Knåda sedan degen i ytterligare 5 minuter. Det blir ganska mycket nudlar av detta recept, men om man inte behöver allt på en gång så håller degen väldigt bra i kylskåp i en vecka. Den blir nästan bara bättre av att vila någon dag. Förvara den lufttätt så att den inte torkar.

Låt den mängd deg du behöver behöver vila framme på bänken i plastfilm efter andra knådningen och plocka under tiden fram det som behövs för nudeltillverkningen. Det går bra att kavla och skära nudlarna, men lättats är det att använda pastamaskin.

OI000071Vi malde mjölet själva med vår fina mjölkvarn, men det går förstås precis lika bra med mjöl från butiken! Den här gången blev det vetemjöl, men det går bra att göra nudlarna på t.ex. spelt/dinkelmjöl eller råg också. Eller varför inte en blandning av olika mjöl!

OI000073Degen efter första knådningen.

OI000087Dags att kavla och laga nudlar.

OI000191Det skulle bli långa nudlar och då behöver man en lång deg!

Medan nudeldegen vilar i kylskåpet mellan knådningarna kan man passa på att koka ner buljongen och fixa tillbehören. Vi skar rödkål och gul lök tunt med mandolin. Rödkålen smaksatte/marinerade vi med hemlagad syrad padronchili och lite mirin. Dessutom hade vi kokta ägg rullade i sesamfrön och inlagda riskor. Här är det ju fritt fram att ta vad man själv har i skåpen och tycker om. Kött från ett buljongkok, säsongens grönsaker i tunna stavar, årets första små kantareller osv osv.OI000261Tillbehör samt köksgolvets väktare Selma tax.

OI000366Koka nudlarna ett par minuter i saltat vatten. Rör gärna om försiktigt nästan hela tiden så att nudlarna inte klibbar fast i varandra.

OI373Lägg upp nudlar i en skål, garnera med tillbehören och häll över buljong. Klart att äta!