Visa inlägg taggade med 'nicks'
Tisdagstango med trots som tema.
Här sitter jag i soffan i mjukiskläder med en Nicks i handen och hjälper Rasmus med faktureringen. Tar en liten rensa-hjärnan-paus här på bloggen. Sigge sover ute i vagnen och det är alltid lika skönt samtidigt som det är alltid är lika obehagligt tyst. Han är inne i en sådan otroligt intensiv trotsfas just nu. Och den har nog golvat både mig och Rasmus. Jag måste säga att vi haft det otroligt lätt detta första 1,5 år. När man ser andra med småbarn som gråter mycket, är svåra att få nöjda etc så har Sigge alltid bara kört på och hängt med i alla våra svängar. Nöjd och glad. Men nu. 1 år och 7 månader ung. Nu kommer det med råge. Vilken envis, viljestark och principfast unge vi har alltså. Jag blir totalt tokig mellan varven. Imorse hade vi haft 3 fighter innan frukost. Han skulle absolut inte ha på sig sockor. Han skulle absolut inte ta bort nattblöjan. Och han skulle absolut inte gå ner till nedre våningen. Och hans "absolut inte" visas genom gallskrik, lägga sig platt på golvet och sparka med benen och vifta med armarna så man inte kommer åt honom och såklart - världens största tårar. Han skriker sig helt svettig, lilla plutten. Puhhh. Som tur är går det alltid snabbt över och vi kan fortsätta vara bästa vänner igen, i väntan på nästa fight.