Visa inlägg taggade med 'småbarn'
Nytt jobb, Lostenen och glassprovning

Jag kunde ju inte bara dyka upp med ett recept på kolapopcorn och sedan försvinna igen från bloggen, så nu kommer ett hederligt blogginlägg också.
En vecka med dröm-vårdledighet
Det är ju ingen hemlighet att jag har det ganska tråkigt och bedrövligt som vårdledig. Det är ensamt, jobbigt, fattigt och tråkigt, samtidigt som man (åtminstone jag) aldrig känner mig tillräcklig och konstant går runt med dåligt samvete över att jag borde leka mer, lyssna mer och städa mer. Den här gången som vårdledig har det ju dessutom varit en pandemi i två år av tiden vilket har gjort att vi mest bara suttit ensamma hemma. Det känns som att alla andra har det så drömmigt och fint på sin vårdledighet, de har kompisar med barn i samma ålder som de lunchar hos varje vecka, släktingar som bor nära som kan avlasta och på något magiskt sätt har de precis köpt en sprillans ny el-bil som fungerar så bra och är alldeles underbar.
Gör egna kylskåpsmagneter
När Johannes var ungefär fyra år hade han en riktigt enorm pärl-period. Han pärlade och pärlade med Hama-pärlor och han ville alltid att det han pärlade skulle vara symmetriskt. La man en grön pärla uppe i högra hörnet, så skulle det också vara en grön pärla uppe i vänstra hörnet. Trots att det var ett himla pillande för att allt skulle vara symmetriskt så producerade han pärlplattor på löpande band. När jag hade strukit en skokartong full så bestämde vi att vi måste göra något med alla (eller åtminstone en del av alla) pärlbilder och vi gick till Herlers bokhandel och köpte magneter. En klick lim från en varm limpistol på magneten som sedan trycktes fast mot pärlplattan och vips hade vi en kylskåpsmagnet. Vi delade ut kylskåpsmagneter till hela tjocka släkten där ett tag. (Tur att alla i tjocka släkten är så gammeldags att de inte har integrerade kylskåp utan alla har de klassiska vita dörrarna som magneter fäster på.
Morsdag och barnens dag

Förra söndagen var det morsdag. När jag försökte natta Elvira på lördagen började hon mumla något om att hon hade ritat en teckning med vattenpölar. Och på söndagen kom hon springande med teckningen i högsta hugg och berättade samma ramsa om vattenpölar.
Snö igen och dagisstart

Snöiga hälsningar från Nykarleby! Jag erkänner, jag var en av dem som faktiskt trodde att det var slut på pulkåkning och snöbollskastning och vinterkläder där i mitten av mars. Nu är snön tillbaka med besked även om jag misstänker att det inte blir långvarigt.
Ny rosa favorit

Här i Nykarleby har nästan all snö och is smält från trottoarerna. Sjuåringen har redan frågat när cykelsäsongen ska inledas men eftersom det finns några hala fläckar kvar och de ännu lovar minusgrader nästa vecka så tänker jag att vi ska vänta ett tag till. Som tur är så är trottoarerna strösslade med grus från vinterns sandningar så man kan dra mönster i gruset när man går till och från förskolan och det gör promenaderna lite roligare.
Fotbollskalas, andra kalas och broccolisoppa

Skulle jag beskriva de senaste veckorna med ett ord så skulle det bli: kalas. För oj vad det har kalasats. Hann ju med två kalas på sportlovet och det har bara fortsatt.
Loppade dopkläder

För drygt en vecka sedan fick vi vara med på barnens kusins dop! Ingen vill ju vara med på bloggen så alla bilder därifrån åker direkt till fotoalbumet. Men jag måste i alla fall flika in att barnen fick torka vattnet av lillkusinens huvud. Tyckte det var gulligt, och som den hönsmamma jag är så är jag lycklig över att sexåringen vågade (tvååringen vågar vad som helst så henne behöver jag inte vara lycklig över).
Flakabrä, skidtävling och sportlovsplaner
Var ska man börja? Det är krig i Europa och ändå fortsätter ens liv som vanligt. Så knäppt. Jag försöker att inte maniskt gå in på nyhetssidor utan begränsa det till några gånger per dag. Barnen har inte förstått läget ännu, men jag funderar en hel del på vad jag ska säga när frågvisa sexåringen snappar upp läget.
Nu är det slut med tutt!

Nu har vi nåt en stor milstolpe i tvååringens liv: tutten (nappen) är borta!