3 bra-att-ha saker till din bebis.
Med den kommande ankomsten av baby nr 3 så har vi blivit rätt duktiga på att veta vad man behöver - och vad som är helt onödigt - när man ska få bebis. Vi har som tur är allt vi behöver denna gång (men lite nya kläder har det ju blivit ändå, fast jag lovade mig själv att jag inte skulle..).
Men jag tänkte här dela med mig av mina 3 absolut bästa barnrelaterade köp!
1) Britax Römer: Swingfix M i-size
Ingenting du behöver direkt kanske, men sen när babyn flyttar ur babyskyddet i bilen och in i nästa stol. Denna! Helt fantastisk uppfinning. En svängbar bilstol, där du svänger stolen mot dig när barnet ska in och ut ur den, och sedan svänger tillbaka den på rätt när det är dags att åka. Det sparar SÅ enormt på din rygg kan jag lova! Denna är också ställbar i två lägen, så barnet kan antingen halvligga eller sitta rakt upp i stolen! DRÖM! Vi absolut älskar denna stol och kan inte rekommendera den nog åt alla föräldrar! Finns säkert andra märken som gör samma idé, men vi har hållit Britax på alla stolar.
2. Bedside crib
Vi fick faktiskt denna säng när jag väntade Sigge, och hade då redan köpt en spjälsäng. Så jag var inte helt övertygad. Men det tog bara några nätter hemma från BB innan jag var helt såld. Jag visste redan innan han kom att jag inte ville sova med honom i samma säng. Dels för att Rasmus väger 100+ och far på som en torktumlare i sömnen, och dels för att jag visste att jag inte skulle kunna slappna av. Och detta var perfekt! Vi fäste fast den vid min sida av sängen, och det var precis som att sova tillsammans men med tryggheten att veta att han var säker där. Och när det var dags att amma så drog jag bara honom närmare. Verkligen SÅ nöjda med denna. Både Sigge och Melker har sovit i den till ca 6 månader, och då flyttat över till spjälsängen.
3. Åkpåse till babyskyddet
Igen lite bilrelaterat. Men jag vet inte hur vi hade klarat oss utan denna!? SÅ smidig när man bara ska iväg med bilen. För det första sitter ett fullt vinterpåklätt barn (halare och allt) inte helt säkert i stolen - och för det andra är det otroligt onödigt bökande om man bara ska ta sig från punkt A till B. Med denna kunde vi lägga en tunn ylledräkt (om det var riktigt kallt, annars bara en fleecejacka) på Melker och mössa - och så iväg. Så otroligt smidigt och enkelt och tacksamt! Med Sigge behövde vi dock ingen, då har är en vårbebis och ändå inte rymdes i babyskyddet när det blev kallt igen. Men med Melker använde vi den dagligen - och nu med nästa också!
(Hittade ingen bild på Melker i sin, så fick helt fräckt låna bild på någon annans bebis!)
-------------------------------------
Dessa tre tycker jag (vi) har varit ovärderliga för oss. Sen finns det ju mycket annat såklart. Hur mycket som helst. (Som tex Reimas kypärämyssy - bästa, bästa bästa). Men när det kommer till kritan behöver man egentligen väldigt lite. Visst, sakerna här ovan kan också ses som onödiga - men för oss har dom underlättat vardagen enormt. Vilket är allt man vill ha när man har smått: En lite lättare vardag!
Dock ska jag ge er en bonus till:
4. Ellos fleece regnhalare (sök på fleece-sadehaalari på deras hemsida), från deras eget märke
Jag skojar inte när jag säger att detta är det absolut BÄSTA barnplagget vi har och har haft. Sigge är inne på femte storleken nu, och vi kommer fortsätta köpa den så länge det finns storlekar. Med vårt klottiga klimat på vintrarna är den i princip den enda halaren vi har behövt på vintern. Fleecefodret är riktigt varmt - och har det varit -10 ute så har vi även satt en ylledräkt under åt honom. Vi har varje år haft även Didriksons vinterhalare, men när vi nu insett att vi använt dom 4-5 dagar på hela vintern - och denna resten, så känns det inte värt det mera! Igen! Bästa! Plagget! Åt! Ditt! Barn! Kommer alltid i all världens olika färger och mönster!
Vårat bygge: En uppdatering!
Heeej Fredag! (vinkar så mycket det bara går!) Idag ska vi iväg och provköra lite bilar! Ingenting som gör mig sådär jätte exalterad, men Rasmus är på hugget kan jag lova. Vi behöver en större bil nu när vi ska ha tre stor barnstolar bak i bilen, men jag är så opepp. Alla dessa bilar ser ju ut som skåpbilar..? Dethär är alltså tjejen som grät när jag bytte in min sportiga Audia A3:a mot vår Mazda 6 som vi har nu. Men, livet har sina faser.. Och är det look-a-like-skåpbil som gäller nu ett tag, så är det ju bara så. Huvudsaken är ju att alla sitter bekvämt och säkert!
Men, nu till roligare saker! Vårt bygge! Det kom en kommentar med en fråga för ett tag sedan, om hur bygget löper på. Att det varit lite snålt med uppdateringar kring det. Och ja, alldeles rätt. Mest för att det inte hänt så mycket att rapportera om. Inne har vi färdigställt nya delen och flyttat våra sovrum dit (ska ta vettiga bilder) och ute har det i sommar varit fokus på att få altanen färdig. Men nu så. Nu är vi igång igen!
Och först ut var tillbyggnaden till köket. När vi bestämde oss för att köpa detta hus (Rasmus Farmors hus) så bestämde vi oss också för att i princip bara lämna kvar ett skal av det - och göra om allt. Vi har båda aldrig velat köpa ett färdigt hus, utan bygga eget - så detta är ju i princip samma sak. Och när vi satte oss ner för att rita upp detta blivande drömhus, så hade jag bara EN önskan. En lounge-del. Så här har ni den! Tänk dig ett rum du går in i från köket, och från altanen. (Ett trappsteg ner från köket för att öka "annat rum" känslan). Sedan tänker du dig några sköna fåtöljer och en liten soffa, massor med växter, en stor vinkyl, ett gammalt skåp fyllt med sällskapsspel, en bokhylla med favoritböcker, en korg med garn och stickorna - och en stor ljuskrona hängandes från taket. Rummet du sätter dig i på sensommarkvällar när altanen blivit för kall. Eller efter middagen när barnen ser på barnprogram och du fortfarande har lite vin i glaset som du vill njuta av i lugn och ro. Eller på glöggkvällen med vännerna. Eller ja, massor med eller här. Kort sagt, ett extra litet vardagsrum utan tv och andra störande moment. Bara vara rummet.
Det var min dröm, och jag är så glad att vi fick till det i ritningarna!
Men, innan detta rum får börja njutas av så kommer det än så länge att fungera som Rasmus kontor. Sigge sover nämligen nu i vad som
är tänkt som kontoret - så vi måste få alla nya sovrum i gamla delen av huset klara först. Och där Rasmus har kontoret nu, ska vi slå ut en vägg och fördubbla storleken på köket.
Ja, du hör ju. En massa pyssel och flyttande runt och hit och dit. Men det kommer bli så jäklars bra till sist, så det gör ingenting.
Nu ska panelen upp på denna nya del (petrolblå som mellan huskropparna på sista bilden, nästa vår byter vi panel på gamla delen så den också blir vit men vi måste vänta med det för i höst ska vi flytta lite fönster) och sedan blir det bara i princip att isolera på insidan och lägga golv. Inreda med färger och tapeter och sånt gör vi nog först när Rasmus kontor flyttat ut. Jag vill också vänta och se hur vi bestämmer oss för att ha det i köket, färgmässigt och så - så rummen matchar varandra.
Nej, nu blev det återigen en roman. Uuupsiiii. Jag ska återgå till hushållssysslorna och DU ska ha en jättefin helg!!
2 år som din fru
Tänk att två år bara har rusat oss förbi. Hur något kan kännas så avlägset, men samtidigt upplevas som om det var igår. Och vilka år vi har haft. Det är ju egentligen helt galet. Från den dagen vi stod framför våra nära och kära och blev man och fru, har inte en dag varit den andra lik.
Vi har hunnit ta oss igenom Rasmus fallolycka som resulterade i 8 månaders sjukskrivning. Vi har snart avklarat två graviditeter. Vi har fått ett hjärtsjukt barn och med skrubbsår lite överallt kommit ut ur det på andra sidan. Vi har (som alla andra) levt i en pandemi, och blivit satta i riskgrupp 1 med allt vad det fört med sig. Vi har hunnit resa (som tur är innan världen stängde fast). Fortsatt bygga på vårt drömhus (eller ja, mest du). Vi har fått äran att i att få vårt första gemensamma gudbarn. Vi har skrattat, gråtit, kramats, skrikit, tjatat, busat, dansat, njutit, sörjt - och vi har älskat. Varje dag har vi älskat varandra, våra barn och det liv vi fått lyckan i att leva. För trots motgångar. Dagar som vi inte ens orkat le en enda gång. Trots smärta och trots orkanvindar - så har alla dagar en sak gemensamt. Jag somnar tryggt, och älskad, i din famn. Inte en natt isär. Inte en kväll där vi somnat med ångest eller ilska emellan oss. Och som prästen sa, den där dagen då vi sa ja - somna aldrig osams är det bästa råd man kan få. Det är där det ligger - hemligheten. Att dagen må ha varit hur stormig som sig bara kan. Men den avslutas alltid med närhet, kärlek, trygghet och ett tyst löfte om att alltid ta hand om varandra.
Nu blickar vi mot ankomsten av vår femte familjemedlem, en vardag i dimman som spädbarnstiden för med sig - och allt det fantastiska som också finns däri.
Tack för dessa två år! Och även om vi inte detta år heller kan skåla i champagne (nu slutar jag vara gravid på våra årsdagar!) så kan vi ju faktiskt skåla ändå.
Vecka 30
Jag. Kan. Inte. Förstå. Att. Det. Har. Gått. Fem. Veckor. Sedan. Jag. Skrev. Detta. Senast. Men. Here. We. Are.
Hej vecka 30 - nedräkningen kan börja! 10 veckor kvar till beräknad nedkomst om han följer planen - men Melker var ju snabb ut så vi får se. Jag hoppas "slippa undan" tidigare - när han är helt klar för att komma ut, såklart!
Så hur går det? Det knallar på! Jag fortsätter (PEPPAR, PEPPAR - all peppar i världen) att må väldigt bra. Med tanke på att jag ändå ränner efter en 3 åring som vill spela fotboll och leka spökjakt, och bär på en (jättesnart) väldigt stor 1 åring - så är jag rätt imponerad över mig själv! Vi fixar dagarna fint, än så länge. Jag har haft lite svajjigt med mitt HB som varit lite väl lågt (förklarar dregglandet i soffan vid 20 varje kväll), men har fått nya tabletter nu som också peppar, peppar verkar fungera. HB är tillbaka där det startade! Vackert så!
Annars har jag tappat matlusten igen. Från att ha varit hungrig dygnet runt så har jag igen svårt att äta. Jag mår inte illa, men jag känner mig bara mätt.. Inte sugen på något förutom Cola Zero och citronvatten - och matig mat (typ pasta köttfärssås) känns jobbigt att svälja. Blir mycket omelett, grekiskt joggis med topping och smörgåsar just nu.
Ja, det var fysiskt, kanske du tänker nu. Men hur är den psykiska biten? Ja - bättre! Jag blir fortfarande lite ställd med jämna mellanrum över att vi faktiskt ska börja om med ett spädbarn igen. Melker har uppnått den ålder nu när det inte känns som man har en bebis längre, och jag gillar den känslan väldigt mycket. Så samtidigt som det ska bli jätteroligt så känner jag ändå någonstans att det inte kommer bli det. Om du förstår hur jag menar? För javisst, nyfödda är ju hur gosiga som helst. Och det är ju också "enklaste" tiden när dom bara sover, bajsar och äter - och man stoppar ner dom i ett babyskydd och kånkar iväg om man ska någonstans. Men det är samtidigt också väldigt påfrestande tid. Men ja - alla faser kommer ju med sitt. Nu märker jag hur jag svamlar iväg igen - hejhå!
Magen: Tycker jag inte att har växt alls på fem veckor..? Kanske blivit lite rundare? Ska till barnmorskan nästa vecka så får vi se vad måttet säger nu. Det var ju lite i underkant senast.. Men, jag tror bara att mina barn ligger långt in i magen för den verkar ju följa samma mönster i varje graviditet.
Namn: Har vi lite smått börjat diskutera också. Det är så himla svårt. Det var ju enkelt med första, när man hade favoritnamn och så. Men nu känns det bara krystat att hitta ett. Vi gillar både äldre och lite gubbiga namn, inte moderna och "trendiga" namn. Några har vi kvar som Sigge och Melker inte fick, men även ett par nya. Men håller dom hemlis lite ännu, så vi får känna av dom lite till. Har du något förslag? Vad tycker du passar med pojkarnas namn?
Sigge: Har nu börjat prata om att mamma har en till bebis i magen. Han frågar mycket när han kommer och var han ska sova och så. Tror det kommer gå lite mer "per automatik" denna gång. Han är ju ett år äldre då också, än när Melker kom. Sigge tycker förövrigt att bebisen ska heta Hälge.. Eheheh.. Jonääää.
Nu: Ska jag äta en bit äppelpaj medan Melker sover. VAD gör man av alla äpplen på gården..? Har gjort massa äppelmos redan till frysen, och bakat både paj, kaka och muffins. Har du några andra roliga förslag? Dela!
Tills nästa gång - stooooor kraaaaam!!
Fredagsfeeling och bröllopsiver!
Okej - det är fredag idag (tjoho!) och Sigge är inne på sista inskolningsdagen på nya dagiset. Som vi gissade har det gått utan problem - redan första dagen bad han mig gå för han ville leka själv med sina nya kompisar. Hur jag tog det? Satte mig i bilen och hulk-grät och ringde Rasmus och hulkade över att vår förstfödda kommer flytta hemifrån imorgon och inte behöver mig mer. Ja, så är det ju inte riktigt. Men inskolning och gravidhormoner är kanske inte laddat för succé. Och som min kloka vän sa - mycket mer hälsosamt för mammahjärtat med ett självständigt barn som är trygg i nya miljöer och som hanterar förändring så bra, än att stå och krama ett gråtande barn hejdå varje dag. Men där och då kändes det som tiden bara runnit mellan mina fingrar och han just kom upp på mitt bröst på BB - och nu vill leka själv med sina vänner. Utan mig! Jag gissar att många föräldrar där ute känner igen känslan..
Annars: Har barnens minsta moster Tyra varit här från Vasa under veckan. GULD värt med hjälp med Melker så jag kunde lägga all tid och energi och närvaro på Sigge och hans inskolning. Och barnen avgudar henne. Igår åkte hon till vår andra syster för att hänga där också - och det var stor sorg vid nattningen kan jag lova. Bara piss-covid tar och chillar lite så ska vi ta och masa oss upp till Vasa också!
Men dom har bland annat hunnit baka dessa (sinnessjukt söta) muffins, Melker har fått måla för första gången (japp, mer färg i munnen än på pappret) och dom har lekt, lekt och lekt!
Tyra med alla syskonbarnen (kusinerna). Detta var bästa och redigaste bilden av sisådär 42 försök.
Imorgon: Är det äntligen dags för Lynn och Krilles bröllop. Jag är så, så, så ivrig. Försöker att inte messa sönder henne men det är svårt. Dock kanske jag borde lägga min fokus på att hitta något att ha på mig. Skulle vilja ha långklänning (för jag tycker att man klär upp sig lite extra på någons livs stora dag) - men jag tror inte jag kommer i någon av dom jag har (eller snarare magen inte ryms) och jag är inte jättepepp på att köpa något nytt gravidplagg som kommer användas en gång. Men ska se lite - det borde ordna sig!
Graviditeten: Löper på. Magen hänger lixom bara med. Finns varken tid eller energi att fundera desto mer på den. Men måste säga att jag är mer ivirg denna gång att få träffa vem det är som finns därinne. Men Sigge så hade man ju inte en blekaste aning om vad som väntade - utan man fick ta det som det kommer bara. Med Melker trodde man ju att det skulle bli en mini-Sigge och ungefär likadant som senast. Men nu är vi lärt oss hur galet olika Sigge och Melker är som personer, så förstår man ju att nu kommer det ju ännu en helt unik individ till vårt gäng. Så spännande! Är han lika mörk i ögon och hy som Sigge, eller ljus som Melker. Är han också lugn och mysig och kramig som Sigge - eller en tornado som Melker? Eller är han en mix av allt? En mittpunkt? Kanske han får gröna ögon? Och mörkbrunt hår? Om några dagar är vi inne i vecka 30 - då kör vi en ny uppdatering!
Nu: Ska jag njuta av att Melker sover, köket är undanröjt, tvätten upphängd och det är en timme kvar tills Rasmus och Sigge kommer hem. Lyxxxx! Hur man som gravid firar det? Netflix, en påse Polly och en alkoholfri öl. Yeess!!
Ha en härlig helg!!
Att inte hinna med någonting..
...men ändå alltid göra något. Så känns dagarna just nu. Sigge är hemma på sista veckan sommarlov - nästa vecka börjar inskolning på nytt dagis (hans förra var bara upp till 3 år, plus att kommunen stängt ner det - BLÄ!) och Melker är en liten tornado i vanlig ordning. Det är egentligen först nu som man känner av att man har två barn - när ena inte är en bebis längre. Men det är bara att hålla igång - och sedan somna dregglandes i soffan vid kl 20 när huset blivit tyst!
Så, kortfattat har det inte hänt mycket här. Vi bara är. De flesta av Sigges kompisar har alla börjat dagis redan, så man märker att han börjar tycka att jag och Melker är lite långtråkiga att hänga med. Även fast jag försöker variera aktiviteterna och hitta på nytt pyssel och nya böcker och nya uppdrag ute på gården, så är det ju inte samma som att leka brandman med en kompis. Det är en ny fas i föräldraskapet - när man inser att barnen behöver mer än bara dig. Stort och fint, ändå! Han blir mer och mer sin egen lilla individ.
Melker har blivit så stoooooooor! TÄNK att han blir 1 år om en månad!? Va!? Hur gick det till...?
I helgen: Ska Rasmus på svensexa - för nästa helg ska vi på min kära väns bröllop. Jag blir nästan lipis när jag tänker på det. Och kommer antagligen lipa hela dagen där. Men det är så fint! Bröllop måste ju ändå vara det absolut bästa man kan bli bjuden till, eller hur? En dag med bara kärlek! Jag längtar så tillbaka till vår bröllopsdag. Att bli mamma till barnen är absolut livets hittills bästa dagar. Men vårt bröllop var utan tvekan livets roligaste dag! Tänk - om typ 2 veckor har det gått 2 år. 7 år tillsammans och 2 år som gifta då. Och ändå ger han mig pirr i magen ännu! (hjärtögonemojin insätts här med hjälp av din fantasi)
Sigge: Har klippt sig! Eller ja, frisören klippte honom såklart. Och jösses det var känslosamt för mig, och Rasmus! Hans underbara lockar bara föll till golvet och kvar blev en stor pojke som såg typ 5 år äldre ut. När vi tittade till honom i sin säng samma kväll viskade Rasmus: "Nej, dethär går inte. Vi låter det växa ut igen!" - Yesss, samma känsla här!!
Veckans tips: Fick jag av min fina vän Mia. Nu när vardagen rullar på brukar vi använda oss av matlista för veckan. Men, ibland tar ju som känt fantasin slut. Så Mia tipsade mig om att skriva ner alla vardagsrätter man kan komma på (ta gärna hjälp av typ köket.se för inspiration), klippa ut dom som lappar och lägga i en skål. Och varje vecka drar man 5 lappar och skriver ner veckans matsedel. HUR smart!? Detta ska jag rodda med i helgen. Man kan även separera skålarna med kött, fisk, vege etc - och ha en separat skål med tillbehöv (potatis, ris, olika pastasorter) och en med grönsaker (morot, broccoli, sallad) om man vill komponera ihop det lite extra! Så, tips tips tips!
Nu: Ska jag börja förbereda för lunch! Älskar fredagar! Rasmus slutar alltid 14 och vi har eftermiddagen som familjetid. Idag ska vi besöka Jakt- och fiskemuséet i Eckerö, och efter det möter vänner upp oss där så det blir middag i Käringsund! Lite sommar kvar, lite lite lite!
Ha: En jättefin fredag, och resterande helg också!
Hej älskade vardag!
Godmorgon från vårat köksbord! Klockan har just precis passerat 9. Diskmaskinen är igång, katten äter sin frukost, Melker somnade just för sin förmiddagsvila och Sigge sitter i soffan framför Barnkanalen med en skål äppelbitar. Jag dricker en kopp koffeinfritt kaffe och äter min nya drog - grekisk joggis med massa nötter och honung på. Och jag känner ett sånt lugn i hela kroppen. För vardagen är här igen. Och jag visste nog inte hur mycket jag hade saknat den. Rasmus är första dagen på jobb idag och livet kan återgå till rutiner. Ja, vi har haft en alldeles fantastisk semester tillsammans. Så mycket äventyr och kvalitetstid och vänner och vackert väder. Men det är lite som när man åker utomlands. När man är borta en vecka känner man att man bra kunde ha stannat lite till. När man är borta två veckor så känner man att man bra kan åka hem igen. Och jag är verkligen en riktig rutin- och vardagsnisse.
Jag vet, än är det sommar. Men jag välkomnar ändå hösten med öppna armar. Sigge har ännu 3 veckor hemma innan det är dags att börja nytt dagis - så lite bus ska vi nog hinna hitta på ännu.
Detalj från övre våningen. Ska snart ta itu med att fota hela!
Annars: Har dagarna bara snurrat iväg. Vi har hunnit med ännu ett litet äventyr med båten, och fortsätta reda upp här hemma. Övre våningen i nya delen börjar kännas riktigt mysig nu - lite små detaljer till bara. Och jag kan STOLT säga att jag gått igenom alla mina och barnens kläder - och fått ihop 3 Ikea kassar som ska iväg till loppis! SÅ SKÖNT att få bort sådant emellanåt. Rasmus är en riktig samlare som inte kan skiljas från något materiellt - men ett par 12 år gamla shorts fick jag till sist ner i kassen. Alltid nåt! ;)
I fredags var vi ut på sjön med vänner och barn! Vi har lovat Sigges kusin hela sommaren att hon ska få sova i båten med oss, och nu fick vi äntligen till det med allas olika scheman. Succé! Vi besökte en mysig liten ö utanför Kökar, och for sedan vidare över till Korpo för middag på Buffalo. Är det inte livets charm ändå - dessa oplanerade äventyr som leder en lite vartsomhelst? Jag hoppas att spontana och härliga dagar som dessa kommer väcka en nyfikenhet och en upptäckarglädje hos barnen också, och att dom lär sig att världen är deras att upptäcka. Man bara väljer vart man vill styra sitt skepp och så åker man!
Barnen sover så himla bra i båten - det är nästan lite magiskt!
Såhär glad vaknade Melker i lördags efter en hel fredag på havet!
Denna vecka: Har jag kontroll på mödrarådgivningen, Sigge har lekterapi och sen har han läkartid för kontroll av sina blodvärden. Lekterapi, kanske du fastnade vid nu. Och ja, det är en helt fantastisk grej som Röda korset erbjuder tillsammans med barnavdelningen här. Och terapin är då kopplad till sjukhusvård och rädsla som tillhör det - blodprov eller andra undersökningar. Inför eller efter operation. Ja, ni hajjar. För Sigges del är det hans jätterädsla för att ta blodprov som är i fokus. Och för någon som måste ta blodprov väldigt ofta är det så tacksamt att detta finns som hjälp och stöd. Jag tänkte även försöka återgå till att börja veckohandla igen och skriva matlista för veckan. Har ni också förätit er på grillat? Nu vill vi ha ugnskorv och makaroner, lasagne och pasta köttfärssås igen!
Jag har: Helt skiftat fokus gällande den kommande bebisen. Hittills har allt känts så övermäktigt. Hur ska pysket orka. Hur ska kroppen orka. Hur ska vi orka. Men i torsdags fick jag hem detta från Babyshop, och mitt hjärta svämmade över. Och istället blev det - hur ska allt detta få plats i hjärtat..?! Vår lilla trio blir mer och mer riktig för varje dag som går.
Nu: Ska jag joina min förstfödde i soffan innan vår lilla tornado vaknar. Jag hoppas du får en helt ljuvlig dag och fin vecka. Vare sig det är jobbstart, semester eller vad det nu kan vara.
KRAM!
Vecka 25
Allright, då sadlar vi om lite från sommar, semester och myggor till all in preggo-mode. Vi är nu inne i vecka 25 (var tvungen att dubbelkolla) - och jag varken hinner med eller har koll på någonting. Vad gäller vecka i graviditeten har dom haft väldigt svårt att sätta ett datum, då jag inte hade någon sista mens att utgå från (när jag inte hann få mens emellan) - så det datum vi har är "på ett ungefär" för att dom ska veta om jag börjar gå över tiden. Men eftersom Melkisen var 11 dagar tidig och kroppen denna gång är ännu tröttare, så har vi fått veta att vi kan räkna med att kiddo gör entré före utsatt datum. Så därför delar vi inte med oss av datumet - det har lixom inte så stor vikt i det hela. Berätta gärna, du som har fler barn. Kom dom före eller efter datum? Var det olika? Följde det något mönster?
Så hur mår bebisen: Ja, alla undersökningar hittills har visat bra. Vi har en hel del extra ultraljud denna gång så dom får följa med lilla hjärtat, men inget tyder ännu på att det skulle vara något avvikande denna gång. Men sen igen, det var ju först i vecka 34 som dom såg tillräckligt bra för att kunna konstatera att Melker var hjärtsjuk - så jag tar allt för vad det är och väntar och ser helt enkelt. Inget är garanterat här i livet, och om det är något senaste året lärt mig är det att leva idag - och inte i framtiden. Och idag är allt bra!
Så hur mår jag: Fortfarande fint! Jätte, jätte tacksam! Det varma (kokheta) vädret har gjort att både vettig motion och träning uteblivit typ helt, men ska steppa upp nu när det börjar bli svalare. Följer Coach Jonnas träningsschema för gravida och är så himla nöjd. Ska berätta mer om det senare! Har denna gång varken en gravidapp eller desto mer koll på något. Känns som man lite kan detta nu? Känner sparkar tydligt varje dag nu, och sedan någon vecka syns dom också utanpå vilket Sigge tycker är roligt. Han förstår inte riktigt att det ska komma ännu en till tror jag, men vi försöker prata om det lite nu som då.
Mamma med 9 timmars sömn i bagaget (woho!) och en spenatsmoothie och i stort behov av att fixa ögonbrynen!
Kroppen då: Den jobbar på! Jag kan lova att det känns att den fått vara med om lite väl täta graviditeter - men jag är ändå förvånad över hur den orkar. Bäckenbotten känner jag mig väldigt svag i (no shit lixom), så det är noll hopp på studsmattan i år. Men mycket hinner väl hända ännu, vartefter magen växer. Så jag ropar inte hej fören vi är i mål! Magen ligger återigen på undre sidan av kurvan, alltså "lite mindre" än vad "den borde vara" - men det gjorde den med Sigge och Melker också och det var två stora bebisar, så jag tar noll stress över det denna gång vilket är väldigt skönt.
Cravings: Inga, ännu. Men tidigare har dom också kommit mycket senare, så det hinner väl komma ännu. I dom tidigare graviditeterna har det ju varit citroner och sura gröna äpplen, så Rasmus hoppas på pizza denna gång, hahah!
Tankar och känslor: Varierar från dag till dag. Jag ser väldigt mycket framemot att få uppleva ännu en förlossning. Ni som läst mina tidigare förlossningsberättelser vet hur förälskad jag är i dom. Det är utan tvekan det häftigaste jag gjort! Men jag känner fortfarande stress över att bli 3 barnsmamma, och så himla tight. Vi kommer ha 3 barn på 3,5 år. Det skulle väl skrämma vem som helst. Men Rasmus är så lugn och trygg och påminner mig varje dag om vilket äventyr det kommer bli - så jag lyckas oftast hitta lugnet i känslorna och bara lita på att det kommer bli bra! Vi är ett team som gör dethär tillsammans, i alla delar. Jag tror det är A och O i alla relationer inför ankomsten av ett barn. Vare sig det är första eller tionde barnet. Och samtidigt känner jag lite lättnad över att dom kom så tätt. Har sagt till Rasmus från dagen Sigge kom att "här blir det inga barn gjorda efter 35" (har satt 35 som någon magisk gräns i mitt huvud, före 35 är skaffa familj och småbarnsår och trötta föräldrar - efter 35 är stark mamma som byggt upp sin kropp igen och orkar med vardag och familj) - så nu slipper jag ju det i alla fall (töntigt skratt). Och ta nu inte på nosen någon, man skaffar ju självklart barn när man själv är redo - dethär med att vara över spädbarnsåren vid 35 är bara min egen målbild. Har du satt upp någon målbild gällande ditt liv? Nu behöver det inte gälla barn, men överlag. Typ: Vid 40 ska jag ha sprungit ett marathon!
Kom ihåg: Vikten av att träna och ta hand om sin kropp! Vi har bara en. Och det är ju inte bara graviditeten den ska orka med. Sen väntar bärandet på bebis och det tunga babyskyddet till bilen. Knuffandet av vagn. Bära växande bebis. Orka leka. Orka springa och hoppa och cykla och busa. Så även om soffan lockar när graviditeten tar på och man känner sig helt slut - samla energi till att få någon form av motion gjord. Inte bara du, utan din bebis, mår så himla mycket bättre av det!
Nu: Väntar jag på hösten! Längtar efter jeans och varma mysiga tröjor!
Söker: Serietips på Netflix, ViaPlay eller HBO!
Skärgårdsturnè & bubbelpool
Så, nu är vi hemma igen efter vår lilla skärgårdsturné. Vår första lite längre resa i vår nya båt (läs: husbil på vatten). Eller egentligen har vi varit hemma flera dagar, men hej och hå - tiden går!
Så vart åkte vi: Vi började med Nådendal och Mumindalen. Vi startade på kvällen vid kidsens läggdags, och körde medan dom sov. Himla smart och bästa tipset! Att Sigge fick somna i hemmahamn och vakna utanför Mumindalen var extra spännande! Mumindalen var kanon - stekhett var det, och jag fick lite Covid ångest av alla som trängdes bland Mumintrollen för att få en bild - men det gick bra ändå. Tänkte inte ge någon desto längre recension, det har fina Evior redan gjort så himla bra här! Efter Nådendal åkte vi vidare till Pargas, sedan Nagu och till sist stannade vi på Lappo innan vi styrde in i vår hamn igen!
Så hur var det att bo i en båt: Förvånansvärt bra! Minus för den stekande stekhettan som verkade vilja förvandla oss alla till små svettpölar. Och lite minus för gravidmagen som gjorde det lite kämpigare att komma i och ur båten, men det blir ju vad man gör det till. Kidsen älskade det! Eller ja, Melker är ju lite svår att prata om sådant med - men Sigge ville aldrig åka hem igen. Men väl hemma och inne i sina leksaker igen så ville han aldrig mer åka båt heller, så även där lite svårt att hänga med. Båten har toa (mitt krav) och liten kokplatta med ugn - och kylskåp och diskho - så vi hade det riktigt bekvämt och bra! Ser framemot många fler äventyr!
Så vad händer utöver detta: Vi klämmer in så mycket kvalitetstid med vänner som det bara går. Snart är vi inne i vardagshjulet igen och innan dess vill jag ha suttit ner på vår (eller någon annans) altan med så många när och kära som det bara går! Maxa det, helt enkelt.
Bygget: Rullar på igen! Återkommer inom kort med bilder!
Annars: Har vi köpt en bubbelpool. Våra vänner Rebecca och Micke har en likadan, och jag blev så förälskad i deras bilder när familjen och deras dotter badar och njuter. Och eftersom jag väääägraaaar åka till stranden själv med båda barnen (innan Rasmus gick på semester alltså) så kändes det himla bra att kunna bada hemma. Sigge, vår lilla fisk, är överlycklig. Och efter att barnen somnat och vi kan krypa ner i poolen - så är nog vi precis lika sålda!
Barnen: Njuter av sommar! Melker har verkligen gjort enorma utvecklingshopp de senaste veckorna. Han är precis överallt, hela tiden! Och har totalt bestämt sig för att han vägrar bli matad längre. Väldigt tålamodskrävande, vill jag lova. Med första barnet hade man ju all tid i världen att sitta bredvid och titta på när dom petade i sig allt. Nu - inte lika mycket av varken tid - eller ork.
Graviditeten: Löper på! Är i vecka 24 nu och tiden bara rusar! Men jag tänkte ett skilt preggo-inlägg istället, så återkommer med det - också..
På tal om bananer: Jag har en vana att sitta ner i duschen. Det är magiskt alltså, jag lovar! Att sitta ner under tak-duschen (heter det så när man har en sådan där stor platta uppe i duschen..?) och bara låta jättevarmt vatten skölja över en är så, så, så avslappnande. Hur som helst. Rasmus har alltid tyckt att detta är väldigt märkligt beteende, men igår när jag gick in i badrummet medan han duschade - så satt han där. På golvet. Och tyckte det var underbart! Vart jag vill komma med detta? Ingen aning helt ärligt - men om du inte testat så gör det nu. Berätta gärna hur livsförändrande det var!
Nu: Ska jag ta Sigge med på en av hans favoritgrejer - handla på Smarket. (ja-a, dessa ungar ändå!) Ha en jättefin dag!
Gruppdejt och simskola i regn.
Jag vet inte riktigt hur det gick till - men nu är det söndag igen! Men just nu spelar det inte så stor roll, för Rasmus gick på semester/pappaledigt i fredags - så varje dag är helg nu i några veckor framåt. Den känslan alltså, hoh hoh det pirrar enda ner i stortån!
Så veckan som gått: Har varit fylld med Sigges första simskola. Eller ja, den hette Plask och Lek och det var väl mer så. Men vattenvana gott folk - något av det viktigaste vi kan ge våra små när vi bor på en ö. Väldigt tacksam att Folkhälsan startat en grupp för småttisar! Sigges betyg? Inte jättehögt. Han älskar (!) vatten, men han tyckte bottnet på just denna strand var lite läskigt. Grumligt och lerigt. Så han var lite stressad över det. Men det gick ändå! En av dagarna ösregnade det så han fick åka dit i regnkläder. Det gav mig så mycket nostalgi från egna simskolor. Det är ju så man minns det - regn och iskallt vatten!
Vi har även hunnit bada massor, sprungit på klippor i kvällssol, ätit glass i stora lass och besökt leklandet i Mariehamn. Sigge med sina nyss fyllda 3 år var kanske lite för liten i år - det var bara 1,2 av sakerna han ville leka i - men det var bra underhållning ändå. Så rekommenderas varmt!
Vi har fått in en liten tumis dejtnight på altanen också (eller ja, tumis är väl fel ord, för det var vi och tvåhundrasextionfemtusen myggor - så mer en gruppdejt) och min Mommo från Åbo har äntligen kunnat ta sig över nu när hon och vi är fullt vaccinerade och fick träffa Melker. Det värmde hjärtat! Förstår du hur lyckligt lottade vi är som får möjligheten att vaccinera oss mitt i en pandemi? Att vi får möjligheten att träffas över gränserna igen? Att dom äldre får träffa sina små hjärtan? Det är SÅ stort och SÅ viktigt!
Igår: Var vi på våra vänners dotter Agnes dop! Inte ett öga torrt, kan jag lova. Dom hade ordnat det så otroligt fint, med ett dop under hängande björkar och festen efteråt i trädgården. Solen sken, maten var utsökt och timmarna bara rann iväg.
Idag: Packar vi ner oss i båten och beger oss på vårt första lite längre äventyr med den - till Nådendal. Imorgon väntar Mumindalen! Som vi (okej kanske mest jag) har väntat! Vi ska även via Pargas och hälsa på Rasmus Mommo - och sedan Nagu. En liten turné. Hoppas vädret vill samarbeta bara!
Nu: Ska jag pallra min gravida mage ur soffan och ta mig till butiken. Hoppas du får en härlig söndag, och kommande dagar också - såklart!