DSC 7646 1

Din bebis måltider, upp till 1 år!

Skrivet av Sofia Donner 28.05.2021 | 3 Kommentarer

Okej - som ni vet så är ju dethär med mat till barn lite av mitt stora intresse. Eller ja, intresse är väl fel ord. Men jag tycker det är väldigt roligt att lära mig så mycket som möjligt, och strävar efter att ge kidsen en så bra relation till hälsosam mat som det bara går. Men det är ju en djungel. Minst sagt. Och jag vet att många känner likadant. Och jag vet att många går i fällan där man sitter på forum och grupper på Facebook och tar åt sig av en massa människors åsikter. Och det kommer man sällan långt med! Så nu har jag tagit till professionell hjälp för att få lite tips och råd till oss alla i denna fråga!

Experten heter Sofie Laurenz, en blivande 4 barns mamma (WOW!) som driver företaget Dietistkliniken. Hon är legitimerad dietist från Göteborgs Universitet och dessutom legitimerad näringsterapeut i Finland. Hon innehar en master i klinisk nutrition, och har förtillfället tjänstledigt från sin tjänst som dietist på sjukhuset här på Åland för att satsa på sitt eget företag. Sofie är även utbildad personlig tränare, så hennes helhetsbild är bred och otroligt kompetent. 

Så Sofie - hur ska man tänka när det är dags att börja ge sin bebis lite mat?

Helamning eller modersmjölksersättning är det som rekommenderas fram till 4–6 månaders ålder. För ett barn som fötts fullgånget och vid normal vikt räcker modersmjölken/ersättningen som ända föda fram till ett halvt års ålder förrutom när det kommer till vitamin D. Barnet ges ett D-vitamintillskott på 10 μg/dygn från och med 2 veckors ålder. Barnet kan ges fast mat i form av smakprov (mindre än 2 tsk) tidigast vid 4–6 månaders ålder, för att sedan sakta öka mängden. 

Som första smakprov lämpar sig milda bassmaker, såsom kokad potatis och kokade grönsaker, bär, frukt och grötar. Den fasta maten kan tunnas ut till lösa puréer så, att man tillsätter vatten eller bröstmjölk. Från första början serveras barnet mångsidigt nya födoämnen.

Alla barn behöver fast mat från och med 6 månaders ålder. Om barnet inte alls får modersmjölk, inleds matningen med fast mat vid 4–6 månaders ålder. Långvarig amning i över sex månader utan annan föda till barnet kan också leda till brist på vissa näringsämnen, såsom zink, järn och protein.

Men när är det dags att gå från smakportioner till mer "riktig mat"?

Vid ett halvt år gammalt deltar barnet gärna i familjens måltidsstunder genom att smaka på lämpliga rätter som barnet gillar bland maten på familjens matbord och börjar så småningom äta på egen hand genom att äta med händerna. Vid denhär ålderna introduceras purémåltider.

I kosten för barn under ett år är dock alla safter och även nypressad saft och juice, onödiga. De är skadliga för tänderna och vänjer barnet i onödan vid söta drycker.

Så vad menas med lämpliga rätter? Och vad ska man tänka på?

Exempelvis pasta med köttfärssås, potatis och köttgryta, fisk, kyckling och ris. Variationerna är oändliga. Bra om man tänker på så högt näringsvärde som möjligt och undviker tomma kalorier och mat med mycket salt eller socker i. Kyckling, fisk och kött är alltid bra grundråvaror. Låt måltiden bestå av största delen pasta, ris och potatis. Mycket grönsaker i olika former och färger. Ett barn under 1 år behöver vad som motsvarar 1,5 matsked av protein per dag. Det är vad deras njurar klarar av och deras kroppar mår bra av. Många ger mycket mer fisk/kyckling/kött än så- så det är bra att tänka på.

Använd gärna rapsolja i matlagningen istället för smör. Rapsolja kryllar av nyttiga fetter och en liten skvätt i kvällsgröten hjälper till att hålla magen och tarmarna i gott skick.

Mycket frukt och grönt! För den kräsne lille guldklimpen är smoothies ett fantastiskt alternativ. I dem kan man gömma massor med frukt och grönt.

Hur ska man tänka om man har mycket allergier inom familjen?

Det finns inga skäl att vänta med att pröva på någon som helst mat såsom fisk, ägg och spannmål i familjer där allergier förekommer.

Vad ska man undvika?

Medan barnet är under ett år undviker man att servera sockrade och salthaltiga livsmedel och drycker till barnet. Vanlig fettfri mjölk lämpar sig som dryck från och med ett års ålder och surmjölksprodukter från och med 10 månaders ålder. Från 10 månader kan man även börja ge mat med mjölkprodukter i små mängder, som exempelvis grädde i en sås. Små portioner naturell yogurth går också från 10 månader.

Vid din barnrådgivning får du även en lista på råvaror att undvika tills barnet fyllt 1 år. Så som spenat, honung med flera. Häng denna lista på kylskåpet så den finns nära tillhands. Den är framtagen av en orsak och bör följas.

Men mitt barn verkar inte gilla det vi serverar...?

Barn skyr av naturen nya smaker, särskilt beska och sura smaker som till exempel grönsaker har. Barnet måste ofta smaka på nya maträtter flera gånger innan det lär sig tycka om dem. Därför lönar det sig att servera samma smaker flera gånger så att barnets smakvärld blir bred. Föräldrarna bör inte vara snabba och dra förhastade slutsatser om att barnet inte tycker om en viss maträtt, eftersom det för det mesta rör sig om ovana vid den nya smaken.

Hur lär man ett barn att äta själv?

Det är bra att låta barnet självt öva att äta från första början. Då barnet kan ta tag i bestick, ges det en egen sked och gaffel, fastän det egentliga ätandet sker med hjälp av en vuxen. Man kan lägga till exempel en kant rågbröd eller bitar av rotfrukter i handen på barnet så att barnet kan öva hur man för maten till munnen. Som fingermat ska man välja sådan mat som inte smulas sönder och medför en risk för kvävning. Kokta broccolibuketter, mjukt kokad morot i stavar, banan i stavar är bra exempel. För träning av pincettgreppet lämpar sig små munsbitar, såsom bär, majskorn och ris. Purématens konsistens kan göras fastare då munmotoriken utvecklas och tänderna bryter ut. Närmare ett års ålder övergår barnet till att äta mat som till sin konsistens huvudsakligen motsvarar den mat som den övriga familjen äter. Då räcker det med att maten finfördelas eller sönderdelas på tallriken. 

Något annat vi virriga mammor (och pappor såklart) ska tänkta på där vid spisen?

Ha roligt! Det smittar av sig på barnet och ger en glädje till maten. Och låt matstunden vara en mysig och intim familejstund. Full fokus på varandra och den goda maten ni njuter av. Och i vår finska kultur där korv är en del av vår överlevnadsföda, vänta med den till den lilla och välj något annat till middag istället. 

----

Vi tackar Sofie så hjärtligt för denna frågestund! Med lite tur dyker hon upp här igen, så ställ dina eventuella frågor i kommentarsfältet! Tills dess kan du följa hennes otroligt inspirerande instagram under @sofielaurenz. Hon uppdaterar ofta och flitigt med tips och råd för en hälsosammare vardag för dig! Du kan även anlita henne för att få en egen kostplan eller kostbehandling! Rekommenderas VARMT! För dig utan instagram finns hon även på Facebook samt på hemsidan Dietistkliniken!

 

 


181411893 1218010541961526 8084455228955531041 n

Kommentarer

  • Anci 28/05/2021 5:17pm (4 månader sen)

    Tack, vilket inspirerande och informativt inlägg. Fastän småbarnsåren så småningom börjar att vara över i vår familj (vi har fyra barn) så har vissa frågor och utmaningar lämnat i minnet. Detta fastän alla våra barn lever, äter och mår bra 😀.
    Vi har haft riktiga utmaningar i två av barnens baby- och småbarnsår angående mat och ätande. Jag skulle då och där, naturligtvis ha önskat mera hjälp och stöd i riktigt utmanande situationer (inte att babyn inte tycker om batat, men nog äter 10 andra grönsaker).
    Ett av våra barn var helt enkelt inte intresserat av mat, när jag skulle introducera mat / puréer, plockmat, i sex månaders åldern. Jag hade helammat och hen var helt enkelt inte intresserad av mat i just denna utvecklingsfas. Resultatet var att jag helammande till 8 månaders ålder (utan att hen åt/drack något annat) och rätt självklart så räckte detta inte till. Tro mig, vi provade allt, men hen var inte intresserad av mat. Senare har jag diskuterat med andra mammor som upplevt samma sak, att det kan finnas en period, just där kring sex månader, där barnets utveckling är i ”otakt” med matintroduktion. Kommentarer från näringsterapeuten?

    Ett annat av våra barn var inne i en fyra månaders lång period då hen begränsade sitt egna ätande till enbart 4-5 livsmedel (gurka, kokt potatis, äppel och banan). Även där blir man som förälder rätt maktlös och man vänder ut och in på sig själv för att förstå möjlig orsak till det här och hur man kan hjälpa barnet att våga vidga sina matvyer. Alla möjliga tänkbara sätt provades, och nån orsak till den snäva dieten kom vi aldrig på. Tankat kring det?

    Jag tror väl att vi är många som tycker att vi har en rätt varierad, hälsosam och nyttig kost. Vi bjuder in barnen till matlagning, måltider och ätande. Vi tycker att vi som familjer är rätt normala (?), men det är verkligt tufft när det inte går som på Strömsö, för mat och ätande är så otroligt laddat.

    Ps. alla vår barn lever och mår bra, men två av dem har ännu (högt upp i skolåldern) mycket starka åsikter om vad de äter och vad de absolut inte ens smakar på. En av dem äter t.ex. absolut inte annat än gröna grönsaker. -och han har skägg... Det barn som jag helammande till 8 månaders ålder har ännu stora utmaningar med skolmaten och äter nästan inget av den...men idag vågar han smaka 😍.

  • Sofie Laurenz 01/06/2021 8:28pm (4 månader sen)

    Hejsan :) Tack för respons Anci!
    Alla barn är olika och man kan göra enligt alla konstens regler som förälder och erbjuda och erbjuda och erbjuda och ha bra matrutiner. Men i bland gör man allt men det fungerar ändå inte. Det finns en jättebra bok som vi i sjukvården jobbar efter "När ditt barn inte äter : praktiska råd för att hitta matlusten" som jag varmt rekommenderar :) Med handfasta råd & tips. Lycka till !

  • Sofie Laurenz 01/06/2021 8:28pm (4 månader sen)

    Hejsan :) Tack för respons Anci!
    Alla barn är olika och man kan göra enligt alla konstens regler som förälder och erbjuda och erbjuda och erbjuda och ha bra matrutiner. Men i bland gör man allt men det fungerar ändå inte. Det finns en jättebra bok som vi i sjukvården jobbar efter "När ditt barn inte äter : praktiska råd för att hitta matlusten" som jag varmt rekommenderar :) Med handfasta råd & tips. Lycka till !

Skriv en kommentar