DSC 7646 1

Hur vi berättade om graviditeten och könet.

Skrivet av Sofia Donner 27.07.2020 | 3 Kommentarer

Kategorier:

Imorgon: Går vi in i vecka 32. Jag mår fortfarande fysiskt väldigt bra. Ryggen början kännas ganska tung mot kvällarna, speciellt om Sigge haft en riktig famn-dag - men inte så att det värker eller så. Så länge jag slipper smärta är jag tacksam! Sammandragningarna har ökat också, och nu kommer dom helt oprovocerat ibland. Bara av att jag sitter i soffan, åker bil.. Men dom gör inte ont, så låter dom komma och gå. Var på en kontroll förra måndagen och läkaren trodde att jag inte skulle gå över tiden denna gång och tyckte jag skulle börja sakta ner tempot lite för att hålla bebis inne så länge som möjligt. Om 2 veckor ska vi tillbaka till TYKS i Åb för att kolla hjärtat en gång till. Det känns riktigt bra faktiskt, ingen stress.

Men hur berättade vi att vi väntar ett till barn? Som jag tror att jag skrivit tidigare så höll vi det för oss själva första månaden. När det blev alla hjärtans dag skulle jag gå in i vecka 9, och vi kände att det var en kul dag att berätta det för familj och vänner på. Dessvärre fick jag ju en ganska stor blödning dagen innan. Så det som skulle varit ett "tjoohoooo" meddelande blev mer ett "okej såhär är det, vi hoppas det går hela vägen". Blödningen visade sig senare "bara vara" ett sprucket blodkärl - men oron satt kvar länge. Lääääänge. Men vi tog i alla fall denna bild och skickade till våra familjer. Här trodde vi ännu (på det vi räknat själva) att datumet var 30.9.IMG 9544

Och könet då? Här på Åland måste man åka till Åbo för att göra ett KUB test. Nu hade vi sådan otur, att gränsen stängdes i och med Corona precis då vi hade tid - så vi fick göra ett så kallat NIPT test istället. I princip samma, bara att allt kollas via blodet och man hoppar över själva ultraljudsbiten. I och med detta test kan man även ta reda på könskromosmerna och vi fick frågan om vi ville det. JA, var svaret. Jag förundras så över par som väntar barn och som inte tar reda på könet. Det är tufft det! Jag är alldeles för nyfiken för att klara av det. Och har kanske lite för mycket kontrollbehov...? När jag vet könet kan jag förbereda mig på ett annat sätt, känns det som. Nåväl. En vecka senare kom NIPT svaret. Det var en pojke som verkade må fin-fint. Även denna karamell valde vi att suga lite på själva innan vi delade med oss av den. Några veckor senare hade Sigge 2 års fotografering, och vi bad fotografen hjälpa oss med rökbomber, likadana som vi hade på vårt bröllop. Sedan klippte jag snabbt till denna lilla film med mobilen som vi skickade ut. Denna graviditet hade jag egentligen velat ordna ett "gender reveal party" - men Covid-19 satte stop för det. Men detta var lite mysigt det också! Har du tagit reda på könet i din/dina graviditeter?

 

Kommentarer

  • Fina Christina 27/07/2020 11:26am (16 dagar sen)

    Vad mysigt sätt att "outa" graviditeten ändå. :) Med vårt första barn nu så tog vi nog reda på. Om och när det blir fler så är jag lite i valet och kvalet, en del av mig skulle inte vilja veta, en annan del vill ta reda på. Att jag sen i drömmarna ibland stöter på en liten flicka så känns ju som att om vi får fler barn så blir det en tjej. Men jaa.. det får tiden utvisa!

    • Sofia Donner 27/07/2020 12:49pm (16 dagar sen)

      Ah, vad spännande att du sa det där med drömmar.. Jag drömde också om att jag bar runt på en liten flicka, flera gånger, både före och efter att jag blev gravid nu. Och jag mådde så annorlunda i början av denna graviditet också, så jag var heeeelt säker på att det var en tjej. Så blev helt ställd när dom sade pojke, som att blodprovet måste ha visat fel, haha!

  • Marie 27/07/2020 3:16pm (16 dagar sen)

    Ja vi tog reda på könet, håller med dig att man är för nyfiken, sedan tycker jag det är praktikt bättre och för oss kändes det som ett sätt att knyta an bättre, man fick mer personlig känsla över allt

    • Sofia Donner 27/07/2020 6:07pm (16 dagar sen)

      Håller exakt, precis, med dig! :)

  • Caroline 28/07/2020 9:19am (15 dagar sen)

    Så kul att läsa om hur ni gjorde, och spännande att veta att det går att se kön via NIPT!
    Videon var ju hur mysig som helst. ❤️

    När jag var gravid så berättade vi i v 8 åt våra närmsta vänner, eftersom vi kände de behövde en förklaring varför vi inte kommit på fredagsöl eller inte umgåtts lika mycket (jag spydde ju och mådde så illa).
    Efter KUB och ultraljudet i v 12 så berättade vi åt alla. På väg hem från sjukhuset så ringde jag videosamtal till min mamma och hade bilden av Nova mot kameran. Hon satt där med rullor i håret och grät av lycka. Vi åkte hem till Fredriks mamma och berättade, och jag sände mms åt vänner och syskon. 🙂

    Vi fick dock inte reda på könet, inte ens samma dag jag blev igångsatt. Det VAR kämpigt, för man ville ju veta vem det var i magen, och kanske förbereda sig mer mentalt då det ändå var första barnet, iom att veta könet.
    Dock drömde jag tidigt, innan KUB, om ett rödhårigt barn som kom till mig och sa att hon är en flicka. Och ut kom hon, med rött hår.

    Nu är det nära för er. Spännande. ❤️

    Men nu så här i efterhand så gjorde det inget att inte veta kön. Det var häftig känsla vid operationsrummet att höra läkaren lyfta Nova över skynket och säga "Titta pappa, det är en dotter".
    Själv såg ja ba nå antenner från elektroderna som var kvar på hennes huvud från förlossningssal en 😂

    • Sofia Donner 28/07/2020 5:49pm (15 dagar sen)

      Men ljuuuvligt - tack för att du delade med dig :D <3 Jaa, det var rätt skönt att få reda på det via NIPT, för då vet man ju också att det verkligen stämmer, hah! Hört om så många som fått könet sagt på ultraljud och sen kommer det ut någon annan än den man tänkt sig. Då hade man nog blivit riktigt paff!

      Och JA! Jag förstår absolut charmen i att få reda på könet "där och då".. önskar bara jag hade nerver till det.. ;D

Skriv en kommentar