Lillajul tjugohundranitton.
Igår kom den. Och med tanke på denna oändligt långa, mörka, gråa November månad som vi just haft - så var den mer än hjärtligt välkommen. Ja, just precis - snön. Den må vara kall och blöt - men den lyser upp i mörkret och det är mer än guld värt. Vi började morgonen med julig frukost tillsammans med Rasmus föräldrar. Denna lilla pepparkaka öppnade paket som Tomtens nissar hade lämnat av.Efter det klädde vi på oss och begav oss ut för att kika närmare på det där märkliga vita som hade lagt sig på marken under morgonen. Sigge satte sig direkt ner och kände på snön. Sedan sprang han runt och sade "wooow" omvartannat! Skall bli roligt att se hans reaktion när det kommit ännu mer, och man faktiskt kan leka i den.
Passade även på att fota bygget från vår innergård. Här ser du bättre den petrolblå färgen också. De två fönstren till vänster är grovköket, och det till höger är inne i bastun. Det stora avlånga i mitten är i trappan upp till övre våningen.Efter sovstunden på dagen kavlade vi upp ärmarna (eller tog av dem helt snarare) och började baka pepparkakor. Sigge orkade bara fylla en halv plåt innan tålamodet gav vika, men vackert så. Det var ändå väldigt skönt att få stå och baka själv medan han lekte med sina bilar på golvet bredvid. Att vara tillsammans på var sitt sätt.
Mot kvällen åkte vi ut till min mamma och hennes mans stuga. Där väntade min syster med familj samt Mammas mans bror med familj. Sigge har en helt otroligt fin relation till sin kusin Selma. De är så mycket skratt och kärlek mellan dem så man smälter. Det blev direkt full rulle och när vi satte oss till bords kröp en stark värme upp över mig. Vilken glädje att Sigge kommer kunna se tillbaka på sina barndomshögtider med så mycket kärlek och värme och skratt och lek. För det är ju det som ger julen dess magi - barnens skratt och lek.
Kusinerna! Detta var bästa bilden av typ 20 försök. Inte lätt att fota 3 barn som vill åt 3 olika håll samtidigt.Lillajulstomten hade hittat enda till stugan också. Sigge kanske inte förstår själva innebörden med jul och tomte i år ännu - men man märker att han drogs med i spänningen och förväntan som Selma hade. Det var jätteroligt att se! Längtar massor till själva julafton i år. Undrar vad han kommer tycka om Tomten?
Kommentarer
Ingen har kommenterat ännu
Skriv en kommentar